Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Fem procent av kvinnorna som drabbas är under 40 år, därmed är många av dem mammor till hemmavarande barn. Att vara mamma och samtidigt drabbas av en dödlig sjukdom kan göra att frågor uppstår om rollen som förälder i förhållande till sjukdomen. Det är viktigt att sjuksköterskor i vården av kvinnor som drabbats av bröstcancer uppmärksammar även dessa frågor. Syftet med studien är att belysa kvinnornas upplevelser av att vara mamma till hemmavarande barn och lida av bröstcancer. Arbetet är en litteraturstudie med inklusionskriterier bestående av kvinnor med hemmavarande barn samt studier som beskriver kvinnors levda erfarenheter. Exklusionskriterierna utgjordes av studier med annan ansats än kvalitativ samt äldre än år 2000. Materialet vi fann kvalitetsgranskades och analyserades sedan enligt en kvalitativ innehållsanalys. Det färdiga resultatet består av sex stycken övergripande kategorier med nio följande underkategorier. Kategorierna som framkom var att uppleva förändringar och förluster, att vilja dela med sig och samtidigt skydda barnen, att hantera vardagen, att behöva stöd, att inte längre finnas för barnen samt att finna ny mening. I diskussionen framkommer våra egna reflektioner kring vår metod samt resultat. I resultatdiskussionen diskuteras om hur beroende kvinnorna var av stöd av sin familj och vänner. Trots det upplevde de svårigheter med att be om stöd. Tillslut diskuterades oron kvinnorna kände för sina barn samtidigt som barnen var det som gav dem styrka. / Program: Sjuksköterskeutbildning

V teoretickém oddílu práce jsou popsány základy metody Balanced Scorecard. Následuje obecný popis neziskového sektoru a transformace BSC do podmínek tohoto sektoru. Praktická část popisuje sdružení Mamma HELP, pro které je vytvořena SWOT analýza a následně komplexní návrh systému BSC ? strategické cíle, měřítka a strategické akce. Práce obsahuje možná vylepšení organizace a je zakončena strategickou mapou.

<p> </p><p>The aim of this study was to describe the experiences and thoughts among midwives when encountering same sex couples at the maternity ward. Further, the aim was to explore the midwives attitudes towards education about special needs among same sex couples and their thoughts about contents and design of such education. The study had a descriptive design using a qualitative method. The data was collected through interviews with 10 midwives in February 2009. The midwives worked at two different maternity wards. At ward A the midwives had participated in education about special needs among same sex couples while the midwives at ward B worked according to traditional manners. The overall result of the study showed that the midwives from both wards had experiences of positive nature when encountering same sex couples. They also had a positive attitude towards education and thoughts about contents and design of such education. Despite their positive experiences the midwives reported several difficulties when encountering same sex couples and also differences between these couples and heterosexual couples. Mainly the midwives at ward A expressed specific difficulties and differences. The difficulties were experienced in the interaction between the midwife and the couple and concerned communication as well as difficulties during examinations. Due to the specific difficulties and differences the midwives at ward A were of the opinion that the care should be adapted to the needs of same sex couples, in order to optimize the overall care.</p><p> </p> / <p>Syftet med studien var att undersöka barnmorskors upplevelser av och tankar kring att bemöta samkönade par på förlossningsavdelning. Vidare syftade studien till att undersöka barnmorskors inställning till utbildning i homokompetens samt vad de önskade att en sådan utbildning skulle innehålla och hur den skulle utformas. Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Datainsamling har skett genom intervjuer med tio barnmorskor från två olika förlossningsavdelningar under februari 2009. Barnmorskorna på avd. A hade genom utbildning fått homokompetens och arbetade efter särskilda rutiner för att bemöta samkönade par medan de på avd. B hade ett traditionellt arbetssätt. Sammanfattningsvis visade resultatet att barnmorskorna från såväl avd. A och avd. B generellt hade positiva upplevelser av att bemöta samkönade par. Samtidigt hade de en positiv inställning till utbildning och även tankar kring hur en sådan utbildning skulle utformas. Resultatet visade också att barnmorskorna upplevde svårigheter i bemötandet och skillnader mellan samkönade och heterosexuella par. Framförallt lyfte barnmorskorna på avd. A fram specifika svårigheter och skillnader. Svårigheterna upplevdes finnas på flera olika plan i interaktionen mellan barnmorskan och paret och rörde såväl kommunikation som svårigheter vid undersökningar. Barnmorskorna på avd. A ansåg mot bakgrund av de upplevda svårigheterna och skillnaderna att vården särskilt borde anpassas för att optimera bemötandet.</p>

No description available.

The aim of this study was to describe the experiences and thoughts among midwives when encountering same sex couples at the maternity ward. Further, the aim was to explore the midwives attitudes towards education about special needs among same sex couples and their thoughts about contents and design of such education. The study had a descriptive design using a qualitative method. The data was collected through interviews with 10 midwives in February 2009. The midwives worked at two different maternity wards. At ward A the midwives had participated in education about special needs among same sex couples while the midwives at ward B worked according to traditional manners. The overall result of the study showed that the midwives from both wards had experiences of positive nature when encountering same sex couples. They also had a positive attitude towards education and thoughts about contents and design of such education. Despite their positive experiences the midwives reported several difficulties when encountering same sex couples and also differences between these couples and heterosexual couples. Mainly the midwives at ward A expressed specific difficulties and differences. The difficulties were experienced in the interaction between the midwife and the couple and concerned communication as well as difficulties during examinations. Due to the specific difficulties and differences the midwives at ward A were of the opinion that the care should be adapted to the needs of same sex couples, in order to optimize the overall care. / Syftet med studien var att undersöka barnmorskors upplevelser av och tankar kring att bemöta samkönade par på förlossningsavdelning. Vidare syftade studien till att undersöka barnmorskors inställning till utbildning i homokompetens samt vad de önskade att en sådan utbildning skulle innehålla och hur den skulle utformas. Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Datainsamling har skett genom intervjuer med tio barnmorskor från två olika förlossningsavdelningar under februari 2009. Barnmorskorna på avd. A hade genom utbildning fått homokompetens och arbetade efter särskilda rutiner för att bemöta samkönade par medan de på avd. B hade ett traditionellt arbetssätt. Sammanfattningsvis visade resultatet att barnmorskorna från såväl avd. A och avd. B generellt hade positiva upplevelser av att bemöta samkönade par. Samtidigt hade de en positiv inställning till utbildning och även tankar kring hur en sådan utbildning skulle utformas. Resultatet visade också att barnmorskorna upplevde svårigheter i bemötandet och skillnader mellan samkönade och heterosexuella par. Framförallt lyfte barnmorskorna på avd. A fram specifika svårigheter och skillnader. Svårigheterna upplevdes finnas på flera olika plan i interaktionen mellan barnmorskan och paret och rörde såväl kommunikation som svårigheter vid undersökningar. Barnmorskorna på avd. A ansåg mot bakgrund av de upplevda svårigheterna och skillnaderna att vården särskilt borde anpassas för att optimera bemötandet.

Uppsatsen behandlar moderskapsrepresentationer i det svenska reality-tv-programmet Ensam mamma söker. Syftet är att belysa hur diskurser om moderskap förhandlas genom dessa representationer. Med en representationsanalys och semiotisk analys har jag tittat på mitt material utifrån två tematiseringar med respektive underkategorier: 1) Tvåsamhet: (hetero)sexualitet, monogami, kön och genus; 2) Funktion: social status, familjens och moderskapets funktion. Materialet har studerats utifrån queerteori i bemärkelsen att jag har tittat på normer kring sexualitet, kön och genus, men även feministisk medieforskning avseende kvinnors medierepresentation och teori kring reality-tv som genre med genrespecifika egenskaper, har använts. Jag har kommit fram till att moderskap i en svensk mediekontext idag representeras i nära relation till kön och sexualitet. En viktig del i representationer av den goda modern är prioriteringen av barnen och deras intressen. Kärnfamiljen (mamma, pappa, barn) är en annan central kod som ingår i en livsstil som är eftersträvansvärd och kan anses ge en högre social status än livet som ensamstående mamma.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur företrädare inom kriminalvården och socialtjänsten arbetar med barn som har en mamma på anstalt samt vad samverkan mellan myndigheterna har för funktion. Vi har valt att intervjua fyra professionella som arbetar inom kriminalvården och fyra professionella som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visar att myndigheternas olika lagstiftningar, utbildningar, kunskap om varandras verksamheter, uppdrag samt olika synsätt på barnperspektivet försvårar samverkan mellan myndigheterna. / The purpose of this study is to examine social services and prison services works with children who have a mother in prison, and how collaboration between the two different authorities function. We chose to interview four professional working in prisons and four professionals in the social services. The thesis results show that there often is a collision between the correctional authority and social service that both have different perspectives when it comes to children whose mothers are in prison. There are several issues to this interaction. We concluded that because of the two different legal authorities, training, knowledge of each other's activities and assignments, there are shortcomings in cooperation between authorities. The professionals are aware of the shortcomings but nobody is doing anything about it.

Denna antologi har som syfte att synliggöra hur kvinnor upplever och upplevs i relation till prestation samt hur kvinnors livsvillkor och identitet berörs av krav och prestation. Kvinnan i rollen som gymnasieelev, arbetssökande, och mamma är målgruppen för att belysa vår valda tematik. För att ta del av våra informanters livsberättelser har vi utfört kvalitativa intervjuer samt observationer i syfte att genera skilda frågeställningar. Vidare har grundad teori använts för att analysera vår data. Teorier så som identitet, genus, stigma och det biografiska schemat har applicerats för att analysera och vidare diskutera de respektive materialen.  En viktig slutsats i studien är att framtidsförväntningarna utgör en avgörande roll för upplevelsen av krav och prestation. Studiens övergripande slutsats är att oavsett i vilken miljö och livsfas kvinnorna befinner sig i upplevs krav att prestera i vardagen. Press upplevs vara ”normalt” tills tid för reflektion ges, i vårt fall samtalen vid intervjuerna, vilket påvisar den i samhället etablerade stressen. / Prestation, identitet, livsvillkor, kvinnor, genus, stress, arbetslöshet, krav, gymnasielever, mamma, stigmatisering

Syftet med den här studien har varit att se hur attityder påverkar föräldraledigheten när individer får sitt första barn. Är det så att par som har en jämställd attityd innan de får barn också är mer jämlika när det gäller fördelningen av föräldraledigheten?   Tidigare forskning har visat på att det finns ett samband mellan attityder och fördelning av föräldraledighet. Men då har man mestadels mätt attityderna i samband med att individen varit gravid eller haft en pågående föräldraledighet. Då det verkar hända något med jämställd-heten i relationen när man får barn, har den här studien mätt attityderna innan individen fick barn. Datamaterialet har analyserats i huvudsak i två regressionsanalyser med tre beroende variabler fördelade på kön; antal veckor individen tagit ut, fördelade på män och kvinnor, samt kvinnans andel i procent.   Resultatet visade att det finns ett samband mellan attityder och föräldraledighet. En jämställd kvinna kommer i genomsnitt ta ut en lägre andel än en kvinna som inte har en jämställd attityd. Även i relationer där mannen har en jämställd attityd kommer det korrelera med kvinnans andel negativt. Det är framförallt män som ökar sitt uttag och inte kvinnor som minskar sitt när någon av partnerna har en jämställd attityd. I enlighet med theory of reasoned action teorin så ger en positiv inställning till jämställdhet också en jämnare fördelning av föräldraledighetsuttaget. Utifrån ett genusteoretiskt perspektiv så visar resultatet också att olika faktorer verkar påverka olika för män och kvinnor. En indikation om att föräldraskapet inte är könsneutralt.

<p>Historiskt sett har kvinnan fått lite utrymme i media överhuvudtaget. Det håller på att ändras idag, mycket tack vare jämställdhetsdebatten. Kvinnor syns och hörs mer men det handlar i stor mån fortfarande om det privata: hemmet, familjen och relationer.</p><p>Vår uppsats är uppbyggd kring en kvalitativ undersökning av gymnasieelever i fokusgrupper. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vad gymnasieelever anser om två utvalda kvinnors åsikter i media. De två kvinnorna är Anna Anka och Susanne Sjöström som medverkade i reality-showerna <em>Svenska Hollywoodfruar</em> respektive <em>Ensam mamma söker</em>. Båda serierna visades på TV3.</p><p>De frågor vi ställt oss är; <em>Hur påverkas mottagare av Anna Ankas och Susanne Sjöströms åsikter?</em> <em>Hur hade mottagarna reagerat om dessa åsikter framfördes av en man?</em><em> </em>Med underfrågan: <em>Varför? </em>Och <em>Varför</em> <em>utvecklas dessa kvinnors åsikter till en debatt? </em></p><p>Resultatet visar att våra fokusgrupper inte anser sig bli direkt påverkade av kvinnors åsikter i media, men de tror att åsikterna kan påverka dem indirekt i form av diskussioner. Reaktionerna på kvinnors åsikter i media hade blivit större om åsikterna hade framförts av en man, visar resultatet. Det är för att mäns åsikter, av många, tas på större allvar. Susanne Sjöströms sätt att leva och visa sina åsikter visar att en kvinna kan klara av att ta hand om en familj, både ekonomiskt men också hushållet och allt annat runtomkring. Anna Ankas sätt att leva och åsikterna hon framför kritiserar istället jämställdhetsdebatten och sättet många svenskar lever på. Därför har dessa kvinnors åsikter blivit till en debatt, enligt våra fokusgrupper.</p>