I detta examensarbete framtogs två bärlagermaterial med hög dränerande förmåga från NCCs bergtäkt i Kjula samt standardprodukt 0/32 mm som användes som referens. De sökta egenskaperna som beaktades var hög permeabilitet, hög porositet, god bärighet och kostnadseffektiv produktion. Tester gjordes på materialens porositet, permeabilitet, vattenkvot och materialens kornstorleksfördelning analyserades. Materialet framtogs genom att avskilja 0/16 i ingående till kross och sedan sikta fram sortering 0/32 mm. Materialet analyserades i laboratorium där korndensitet och kornstorleksfördelning bestämdes. Vattenkvoten fastställdes genom torkning i ugn och permeabiliteten mättes med rörpermeameter. Resultaten visade att den viktigaste parametern för ett materials permeabilitet är andelen finmaterial (<0.063 mm) och genom förändring av ingående material till kross kan permeabiliteten och porositeten förändras i utgående materialet. Mätning av materialens egenskaper visade att permeabiliteten förbättrades till k = 4.4 * 10-3 m/s jämfört med referensmaterialet k = 1.8 * 10-4 m/s. Materialets porositet n ökade från n = 32.58 %, för referensmaterialet, till n = 37.96 %.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar. Centrala frågor som behandlas är när andelar är lagertillgångar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhåller sig till varandra. Vidare analyseras frågan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgångar genom användandet av reglerna om underprisöverlåtelser och näringsbetingade andelar.

Syftet med uppsatsen är att utreda den framskjutna beskattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstskattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar även den framskjutna beskattningen ur fåmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Området som uppsatsen behandlar är väldigt komplext med regler som ständigt förändras, varför det känns extra angeläget att försöka kartlägga vad det är som egentligen gäller. Lagstiftningen bygger på EG:s fusionsdirektiv vars syfte är att underlätta omstruktureringar i näringslivet genom att reglera att ingen skatt ska betalas vid omstruktureringstillfället. Sverige, tillsammans med flera andra länder, har valt att tillämpa direktivet även på rent inhemska transaktioner, såsom den framskjutna beskattningen. Direktivet föreskriver att en kontinuitetsprincip ska tillämpas, vilket innebär att det köpande företaget övertar överlåtarens anskaffningsvärde och vinsten beskattas först vid en slutlig avyttring. Det är bara fysiska personer och dödsbon som omfattas av den framskjutna beskattningen enligt IL 48a:2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och bestå av andelar i det köpande företaget, dock får pengar lämnas till en viss del. Uppsatsen utreder närmare vad ”till en del” innebär och går även in på IL 48a:9 avseende beskattningen av kontantbeloppet. Min åsikt är att paragrafen är otydlig eftersom det inte framgår att omkostnadsbeloppet inte får dras av. Enligt IL 48a:5 ska säljaren av andelarna vara obegränsat skattskyldig i Sverige för att omfattas av den framskjutna beskattningen och IL 48a:11 föreskriver att beloppet måste tas upp till beskattning då säljaren inte längre uppfyller detta villkor. Skatteverket anser att regeln utgör en exitskatt och att den därför inte ska tillämpas vid utflyttning till annat EU/EES-land. Jag går närmare in på problematiken i uppsatsen och kommer fram till att paragrafen antingen bör skrivas om eller så bör den svenska domstolen begära ett förhandsavgörande från EGD. Om de ursprungliga andelarna är kvalificerade kommer de mottagna andelarna att bli så kallat särskilt kvalificerade. Utredningen avseende dessa särskilt kvalificerade andelar är en viktig del av uppsatsen eftersom regelverket är ganska svårgenomträngligt. Reglerna återfinns i IL 57:7, 7a och 7b och det speciella med dessa andelar är att de inte kan ”avkvalificeras” på samma sätt som ”vanligt” kvalificerade andelar. Systemet kan leda till problem för småföretagare då beräkningsreglerna är krångliga och kräver ganska mycket kunskap. Slutligen kan konstateras att reglerna är i ständig förändring och att det återstår att se vad som händer härnäst. Lagstiftningen kan sägas vara så komplicerad att en fåmansföretagare inte utan svårighet kan ta sig igenom regelverket och förstå konsekvenserna av de olika rättsreglerna. / The purpose of this master's thesis is to investigate the postponed tax for individuals at exchange of shares according to IL, inkomstskattelagen (1999:1229) chapter 48a. The design of the law will be analyzed and some uncertainties will be elucidated. The postponed tax from a small corporation's perspective will also be discussed in order to find out whether the rules are sufficiently clear and understandable. The area which this master's thesis deals with is very complex with rules that are constantly changing, so it feels particularly important to try to identify what it is that really applies. The legislation relating to restructuring in the business life is based on EC's Merger Directive which aims to facilitate restructuring by regulating that no tax should be paid at that time. Sweden, along with several other countries, has chosen to apply the directive also on purely domestic transactions, such as the postponed tax for individuals. The directive provides for the principle of continuity, which means that the buyer takes over the transferor's acquisition value and the profit is taxed at the final realization. Individuals and decedent estates are the only ones who are covered by the postponed taxing according to IL 48a:2. The compensation must be a market price and consist of shares in the buyer but money can also be given to a certain extent. This master's thesis examines what "to a certain extent" actually means and looks closer at IL 48a:9 regarding the taxation of the cash amount. My view here is that the rule is very unclear due to the fact that it does not show that the acquisition value may not be deducted. According to IL 48a:5, the seller of the shares must be unlimited tributary in Sweden for the benefit of postponed taxation and IL 48a:11 provides that if the seller no longer meets this criteria the amount must be raised to taxation. The Swedish tax authority finds that this is an exit tax and should therefore not be applied when moving to another country within the European Union. I look closer upon this problem and my conclusion is that the paragraph either should be rewritten or the Swedish court should request a preliminary ruling from ECJ. If the original shares are qualified the received shares will be so-called especially qualified. The investigation in respect of these especially qualified shares is an important part of this master's thesis because the regulatory framework can be difficult to understand. The rules are found in inkomstskattelagen chapter 57 article 7, 7a and 7b. The special nature of these shares is that they can not cease to be qualified in the same way as "ordinary" qualified shares. The system can lead to problems for small businesses because the rules are complicated and require quite a lot of knowledge. Finally, I note that the rules are constantly changing and that it remains to be seen what happens next. The legislation can be said to be so complicated that the entrepreneurs will have difficulties to get through the regulatory framework and understand the consequences of the different legal rules.

<p>Syftet med uppsatsen är att utreda den framskjutna beskattningen för fysiska personer vid andelsbyten enligt IL, inkomstskattelagen (1999:1229) 48a kap. Reglernas utformning analyseras samtidigt som vissa oklarheter belyses. Uppsatsen behandlar även den framskjutna beskattningen ur fåmansföretagares perspektiv genom att undersöka huruvida lagen är tillräckligt tydlig och lättförståelig. Området som uppsatsen behandlar är väldigt komplext med regler som ständigt förändras, varför det känns extra angeläget att försöka kartlägga vad det är som egentligen gäller.</p><p>Lagstiftningen bygger på EG:s fusionsdirektiv vars syfte är att underlätta omstruktureringar i näringslivet genom att reglera att ingen skatt ska betalas vid omstruktureringstillfället. Sverige, tillsammans med flera andra länder, har valt att tillämpa direktivet även på rent inhemska transaktioner, såsom den framskjutna beskattningen. Direktivet föreskriver att en kontinuitetsprincip ska tillämpas, vilket innebär att det köpande företaget övertar överlåtarens anskaffningsvärde och vinsten beskattas först vid en slutlig avyttring.</p><p>Det är bara fysiska personer och dödsbon som omfattas av den framskjutna beskattningen enligt IL 48a:2. Ersättningen ska vara marknadsmässig och bestå av andelar i det köpande företaget, dock får pengar lämnas till en viss del. Uppsatsen utreder närmare vad ”till en del” innebär och går även in på IL 48a:9 avseende beskattningen av kontantbeloppet. Min åsikt är att paragrafen är otydlig eftersom det inte framgår att omkostnadsbeloppet inte får dras av.</p><p>Enligt IL 48a:5 ska säljaren av andelarna vara obegränsat skattskyldig i Sverige för att omfattas av den framskjutna beskattningen och IL 48a:11 föreskriver att beloppet måste tas upp till beskattning då säljaren inte längre uppfyller detta villkor. Skatteverket anser att regeln utgör en exitskatt och att den därför inte ska tillämpas vid utflyttning till annat EU/EES-land. Jag går närmare in på problematiken i uppsatsen och kommer fram till att paragrafen antingen bör skrivas om eller så bör den svenska domstolen begära ett förhandsavgörande från EGD.</p><p>Om de ursprungliga andelarna är kvalificerade kommer de mottagna andelarna att bli så kallat särskilt kvalificerade. Utredningen avseende dessa särskilt kvalificerade andelar är en viktig del av uppsatsen eftersom regelverket är ganska svårgenomträngligt. Reglerna återfinns i IL 57:7, 7a och 7b och det speciella med dessa andelar är att de inte kan ”avkvalificeras” på samma sätt som ”vanligt” kvalificerade andelar. Systemet kan leda till problem för småföretagare då beräkningsreglerna är krångliga och kräver ganska mycket kunskap.</p><p>Slutligen kan konstateras att reglerna är i ständig förändring och att det återstår att se vad som händer härnäst. Lagstiftningen kan sägas vara så komplicerad att en fåmansföretagare inte utan svårighet kan ta sig igenom regelverket och förstå konsekvenserna av de olika rättsreglerna.</p> / <p>The purpose of this master's thesis is to investigate the postponed tax for individuals at exchange of shares according to IL, inkomstskattelagen (1999:1229) chapter 48a. The design of the law will be analyzed and some uncertainties will be elucidated. The postponed tax from a small corporation's perspective will also be discussed in order to find out whether the rules are sufficiently clear and understandable. The area which this master's thesis deals with is very complex with rules that are constantly changing, so it feels particularly important to try to identify what it is that really applies.</p><p>The legislation relating to restructuring in the business life is based on EC's Merger Directive which aims to facilitate restructuring by regulating that no tax should be paid at that time. Sweden, along with several other countries, has chosen to apply the directive also on purely domestic transactions, such as the postponed tax for individuals. The directive provides for the principle of continuity, which means that the buyer takes over the transferor's acquisition value and the profit is taxed at the final realization.</p><p>Individuals and decedent estates are the only ones who are covered by the postponed taxing according to IL 48a:2. The compensation must be a market price and consist of shares in the buyer but money can also be given to a certain extent. This master's thesis examines what "to a certain extent" actually means and looks closer at IL 48a:9 regarding the taxation of the cash amount. My view here is that the rule is very unclear due to the fact that it does not show that the acquisition value may not be deducted.</p><p>According to IL 48a:5, the seller of the shares must be unlimited tributary in Sweden for the benefit of postponed taxation and IL 48a:11 provides that if the seller no longer meets this criteria the amount must be raised to taxation. The Swedish tax authority finds that this is an exit tax<em> </em>and should therefore not be applied when moving to another country within the European Union. I look closer upon this problem and my conclusion is that the paragraph either should be rewritten or the Swedish court should request a preliminary ruling from ECJ.</p><p>If the original shares are qualified the received shares will be so-called especially qualified. The investigation in respect of these especially qualified shares is an important part of this master's thesis because the regulatory framework can be difficult to understand. The rules are found in inkomstskattelagen chapter 57 article 7, 7a and 7b. The special nature of these shares is that they can not cease to be qualified in the same way as "ordinary" qualified shares. The system can lead to problems for small businesses because the rules are complicated and require quite a lot of knowledge.</p><p>Finally, I note that the rules are constantly changing and that it remains to be seen what happens next. The legislation can be said to be so complicated that the entrepreneurs will have difficulties to get through the regulatory framework and understand the consequences of the different legal rules.</p>

För att besluta vilken vägtyp som ska byggas är det viktigt att Trafikverket har bra underlag. Ett viktigt sådant underlag är så kallade hastighetsflödessamband. Sambanden visar hur trafikflödet påverkar hastigheten på vägen och kan användas för att skapa en bild över vilka trafiksituationer som kan förväntas. För så kallade glesa 2+1-vägar, där endast 15-35 % av vägens totala längd är tillgänglig för omkörning, är problemet att det saknas empiriska observationer för hur flödet påverkar hastigheten vid höga flöden. För att förbättra trafiksäkerheten byggde dåvarande Vägverket ut 2+1-vägar på ett flertal platser i landet. På platser där trafiken är låg har glesa 2+1-vägar byggts istället för konventionella 2+1-vägar, där andel omkörbar längd är större. I och med att trafiken på glesa 2+1-vägar ofta är låg skapas inte trängsel i lika stor utsträckning. Om det i framtiden skulle bli ökningar av trafikvolymerna på dessa vägar innebär det att Trafikverket i dagsläget saknar information för att svara på vilken hastighet ett visst flöde leder till på de glesa 2+1-vägarna. Därför ligger det i intresse att undersöka hastighetsflödessambandets form fram till kapacitetstaket för dessa vägar. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur hastigheten på glesa 2+1-vägar påverkas av olika flödesnivåer på vägen. På Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) finns ett simuleringsverktyg som är anpassat för simulera trafiksituationer på olika typer av landsvägsutformningar. Detta verktyg, RuTSim, har använts för att simulera fram data på hastigheten vid olika trafikflöden. Simuleringarna har genomförts för en typ av landvägsutformning, nämligen en rak mötesfri landsväg med hastighetsgräns 100 km/h. Detta har genomförts både för typiska glesa 2+1-vägar baserade på verkliga vägar, och fiktiva experimentvägar. För experimentvägarna har tre parametrar valts att förändras mellan scenarierna; andel tunga fordon (10 och 15 %), antal omkörningsfält (ett, två och tre) och andel omkörbar längd (20 och 30 %). Totalt har tolv olika scenarier undersökts. Simuleringsresultaten visar att det råder små skillnader mellan de olika alternativa vägutformningar och trafiksammansättningar som har undersökts. Det alternativ som har genererat minst medelfördröjning av undersökta är scenariot med tre omkörningsfält, 30 % andel omkörbar längd och 10 % tunga fordon. Dessutom har det visat sig att andel tunga fordon är den faktor som påverkar medelreshastigheten och medelfördröjningen mest. De hastighetsflödessamband som Trafikverket använder sig av ligger generellt sett högre än de samband som framtagits via trafiksimulering. Vidare arbete behövs därför för att bekräfta denna skillnad. Dessutom behöver effekten av fler alternativa utformningar och andra hastighetspåverkande faktorer undersökas.

År 2003 infördes lagstiftning som innebar att beskattningen av kapitalvinster på näringsbetingade andelar avskaffades. Syftet med lagstiftningen var att eliminera den principiellt felaktiga kedjebeskattningen av vinster i bolagssektorn som tidigare regler gav upphov till och att åtgärda den faktiska asymmetri som uppkommit genom internationell skatteplanering. Redan i och med de förarbeten som föranledde avskaffandet förutsågs att detta kunde leda till att dyrbarare tillgångar som producerats inom en koncern skulle komma att paketeras. En paketering går i princip till på så sätt att ett företag i en koncern inledningsvis avyttrar den ifrågavarande tillgången till ett dotterföretag. Överlåtelsen ska då enligt reglerna om underprisöverlåtelser behandlas som om tillgången avyttrats mot en ersättning motsvarande dess skattemässiga värde. Därefter säljs andelarna i dotterföretaget externt, dvs. till en aktör utanför koncernförhållandet, till marknadsvärdet. Andelarna är i normalfallet att anse som näringsbetingade, och då avyttrande av sådana inte är skattpliktigt sker sålunda ingen kapitalvinstbeskattning, vilket skulle ha varit fallet vid en direktförsäljning. Det ansågs dock inte motiverat att införa generella regler som motverkade detta. På grund av långa avskrivningstider för byggnader får förpackningar av just fastigheter stor ekonomisk betydelse, och för att säkerställa att skattereglerna inte särskilt gynnar vissa branscher eller vissa företag inom samma bransch har det ansetts motiverat att utreda de samhällsekonomiska effekterna av paketering. Mot bakgrund av detta beslutade regeringen den 11 juni 2015 att tillsätta en särskild utredare med uppdrag att se över vissa frågor inom fastighets- och stämpelskatteområdet. Betänkandet redovisades i mars 2017 genom SOU 2017:27, och omfattande lagändringar på området kom härigenom att föreslås. I denna uppsats ämnar jag framför allt se över de i utredningen framlagda förslagen, och uppsatsens huvudsakliga syfte är att bedöma om förändringarna utgör en lämplig utveckling på området.

Abstract Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka svårigheter och missuppfattningar som kan finnas hos några elever i grundskolan, och hur de tänker kring tal i bråkform. I min undersökning utgår jag från följande frågor: Hur resonerar eleverna när de löser en uppgift med tal i bråkform? Vilka missuppfattningar kan man upptäcka när eleverna löser uppgifterna om tal i bråkform?För att se vilka svårigheter eleverna har inom området bråk har jag gjort individuella intervjuer med 4 elever som går i skolår 7. Under intervjuerna fick de svara på ett arbetsblad som innehåller olika uppgifter kring bråk. Uppgifterna i elevbladet baserades på mina undersökningsfrågor. Jag har sett genom intervjuerna och elevbladen att eleverna har olika svårigheter och missuppfattningar kring tal i bråkform.

Denna studie syftar främst till att undersöka investeringsviljan till att bygga en solcellsanläggning, på Porsön i Luleå, som lokalbefolkningen kan köpa andelar i. Enligt nyttoteori väljer individer att konsumera de varor och tjänster som ger störst nytta och är begränsade av inkomsten. Normbaserad nyttoteori visar att människor vill agera i riktning mot vad som är ett idealt beteende, dessa individer påverkas även av hur andra människor agerar och vill uppfattas som ansvarstagande. Data samlades in med hjälp av en enkät som delades ut till 1500 hushåll på Porsön för att studera vilka faktorer som bidrar till att individer är villiga att investera i ett hypotetiskt projekt med en solcellsanläggning på Porsön samt den genomsnittliga betalningsviljan. Studien undersöker även det allmänna stödet för en anläggning och om det finns en social acceptans gentemot en sådan. De variabler som blev signifikanta och således påverkar investeringsviljan var respondenternas ålder, teknikintresse, solenergisatsning och utsläppsansvar. Endast en socioekonomisk egenskap, ålder, hade betydelse för investeringsviljan, vilket skiljer sig från egenskaperna som påverkar acceptansen för fastighetsbaserad solel. Det som har betydelse för investeringsviljan är individernas intresse för miljö-, teknik- och energifrågor. Slutligen, blev den genomsnittliga betalningsviljan 3 000 kronor, vilket betyder att hushållen skulle förse en del av deras behov med elektricitet från solel.

Sweden's fund savings have increased in recent years. Both young and old people have started saving in everything from investment savings accounts to fund accounts, and in 2020, we reached a record level of savings. Funds are the most common way that the Swedish people save, and funds can be managed in different ways, such as through passive or active management. In this study, we have looked at actively managed funds, specifically at the key figure active share and whether this can benefit the returns for funds. The key figure's attribute is to compare the percentage of the fund's total assets that are considered different from the fund's benchmark index. We have chosen to look at a number of Swedish funds between 2018-2022, where we would find out the difference between active funds with a high active share compared to active funds with a low active share. Through our research questions, we have developed various theories and methods to investigate under which circumstance active share affects the return of funds. The conclusion that can be drawn from the various research questions was made through hypotheses about active share to see the key figure's impact on the research questions. Hypothesis one showed that active share has a positive impact on the fund's return when the benchmark index is positive. Hypothesis two shows that the risk-adjusted return is positively affected by active share when the index increases or slightly decreases, but more negatively when the index moves further down. Hypothesis three showed that highly active funds outperformed their benchmark indexes by about 2%. In the last hypotheses, we found that small-cap funds with higher active shares had higher returns than large-cap funds, with a difference of about 3%.

Uppsatsen avser undersöka vilka variabler som kan påverka sannolikheten för att ett aktieåterköp sker givet ett bemyndigande. Under år 2007 fick 93 stycken bolag bemyndigande av bolagsstämman att få utföra ett återköp av aktier. Av dem valde 59 % att utföra det. Vi inleder uppsatsen med att förklara teorier som kan ligga till grund för motiv till att utföra aktieåterköp. Därefter formulerar vi hypoteser som avser pröva teorierna. För att testa hypoteserna med en kvantitativ metod omvandlas de till variabler som testas både var för sig och gemensamt i en logistisk regressionsmodell. De variabler som utformats av teorierna är Kassalikviditet, Book-to-Market, Tidigare återköp, Andel immateriella tillgångar, samt Försäljningstillväxt från föregående år. Resultatet visar att Kassalikviditet och Book-to-Market är statistiskt signifikanta med en signifikansnivå om 10 %. Resterande variabler förkastas. I den gemensamma regressionen är resultatet statistiskt signifikant med signifikansnivå om 10 %. Trots att regressionen förkastar tre av fem variabler i de enskilda regressionerna är slutsatsen att bakomliggande teorier inte nödvändigtvis behöver förkastas då stickprovets omfattning är relativt liten och den valda tidsperioden kort. Därtill finns andra bakomliggande effekter som kan ha påverkat utfallet och som inte har tagits i beaktning i den här undersökningen. Slutsatsen är därmed att resultatet kan vara svårt att generalisera och därmed tillämpa på annan datauppsättning.