I detta examensarbete framtogs två bärlagermaterial med hög dränerande förmåga från NCCs bergtäkt i Kjula samt standardprodukt 0/32 mm som användes som referens. De sökta egenskaperna som beaktades var hög permeabilitet, hög porositet, god bärighet och kostnadseffektiv produktion. Tester gjordes på materialens porositet, permeabilitet, vattenkvot och materialens kornstorleksfördelning analyserades. Materialet framtogs genom att avskilja 0/16 i ingående till kross och sedan sikta fram sortering 0/32 mm. Materialet analyserades i laboratorium där korndensitet och kornstorleksfördelning bestämdes. Vattenkvoten fastställdes genom torkning i ugn och permeabiliteten mättes med rörpermeameter. Resultaten visade att den viktigaste parametern för ett materials permeabilitet är andelen finmaterial (<0.063 mm) och genom förändring av ingående material till kross kan permeabiliteten och porositeten förändras i utgående materialet. Mätning av materialens egenskaper visade att permeabiliteten förbättrades till k = 4.4 * 10-3 m/s jämfört med referensmaterialet k = 1.8 * 10-4 m/s. Materialets porositet n ökade från n = 32.58 %, för referensmaterialet, till n = 37.96 %.

Stormwater is a source of pollution to water bodies but can also cause flooding. To treat stomwater locally is an issue of emerging importance due to a changing climate with an increased frequency of heavy rains, but also as a result of more strict guidelines concerning pollution to water bodies. Densification of cities is also a contributing factor. Several methods for sustainable stormwater treatment are used today but the state of knowledge regarding function and capacity is in need of improvement. This thesis aimed to evaluate two ground-based stormwater treatment methods, a filter strip and a retention tank. This was done through both literature review and field studies. The field study of the retention tank was limited due to insufficient outflow volumes from the tank. Oil from the filter strip was sampled and analysed for the heavy metals arsenic (As), barium (Ba), cadmium (Cd), cobalt (Co), chromium (Cr), copper (Cu), nickel (Ni), lead (Pb), vanadium (V), and zinc (Zn). According to the study, the filter strip had an elevated concentration of metals in the first 20 meters. Of the total load of heavy metals 20 % of As, 21 % of Cr, 4 % of Cu, 23 % of Ni, 16 % of Pb and 19 % of Zn was retained in the strip. The remaining portion of the heavy metals was assumed to settle in the level spreader before the filter strip or transported past the filter strip. Potential leachability for the metals was analysed with two types of extraction solutions, 1 mM CaCl2 and 0.1 M HNO3. The leaching potential for the studied metals was relatively low, averaging 31% of geochemically active metals. Obtained Kd -values showed the lowest mobility for Pb and Co and the largest mobility for As and Ni. Retrieved mobility for arsenic may be overrated when HNO3 is inefficient for extraction of arsenic. Zinc and cobolt were the limiting metals that can first exceed the limits for sensitive land use; however, this is expected to take place after about 50-60 years. / Dagvatten är en diffus källa av föroreningar till sjöar och vattendrag men kan även ge upphov till översvämningar. Att omhänderta dagvatten där det skapas är av stor vikt på grund av förändrat klimat med mer intensiva nederbördstillfällen, stramare riktlinjer för utsläpp av föroreningar till recipienter samt förtätning av städer. Flera typer av hållbara metoder för omhändertagande av dagvatten finns att tillgå men kunskapsläget om vissa metoder är begränsat. Det här examensarbetet syftade till att utvärdera två markbaserade reningsmetoder, en översilningsyta och ett utjämningsmagasin, både genom litteraturstudie och provtagning. Provtagning av utjämningsmagasinet uteblev då inget utflöde skedde från magasinet under mätperioden (sannolikt infiltrerade allt dagvatten i botten av magasinet). Översilningsytan provtogs och analyserades för att undersöka fastläggning av tungmetallerna arsenik (As), barium (Ba), kadmium, (Cd), kobolt (Co), krom (Cr), koppar, (Cu), nickel (Ni), bly (Pb), vanadin (V) och zink (Zn). Studien visade att översilningsytan har fastlagt metaller från dagvattnet, med högst fastläggning direkt efter fördelningsdiket och sedan med avtagande fastläggning vid större avstånd från fördelningsdiket. Efter 20 m var påverkan på översilningsytan från dagvatten mycket låg. Fastläggningen utgjorde uppskattningsvis 20 % för As, 21 % för Cr, 4 % för Cu, 23 % för Ni, 16 % för Pb och 19 % för Zn av de tungmetallmängder som genererades i avrinningsområdet. Resterande del av tungmetallerna kan ha fastlagts innan de nått översilningsytan, sedimenterats i fördelningsdiket innan ytan, ha perkolerat ner i marken eller transporterats förbi ytan. Metallernas potentiella lakbarhet analyserades med skaktest med två typer av extraktionsvätska, 1 mM CaCl2 samt 0,1 M HNO3. Utlakningspotentialen för metallerna var relativt låg, i medeltal var cirka 30 % av tungmetallerna geokemiskt aktiva. Erhållna Kd-värden visade på minst rörlighet för Pb och Co och högst rörlighet för As och Ni. Arseniks rörlighet kan dock antas vara överskattad då HNO3 är ett ineffektivt extraktionsmedel för arsenik. Zink och kobolt var de begränsande metallerna som först kommer överskrida gränsvärden för känslig markanvändning, dock förväntas detta ske först efter ungefär 50­-60 år med nuvarande belastning.

Den biologiska mångfalden är mycket viktig för upprätthållandet av jordens stabila ekosystem. Habitatförlust och habitatfragmentering är bidragande faktorer till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald som pågår just nu. Städer är exempel på platser där den naturliga miljön har modifierats kraftigt och där de kvarvarande habitaten är mycket fragmenterade, samtidigt som störningsgraden är hög. Många arter har svårt att överleva på sådana platser. De senaste åren har man på flera håll i världen börjat införa grön infrastruktur i städer, bland annat för att öka den biologiska mångfalden. I denna uppsats presenteras forskning om fyra typer av grön infrastruktur: ängar, gröna tak, gröna väggar och utjämningsmagasin, med syfte att utvärdera om de lösningarna verkligen har någon effekt på städers biologiska mångfald.  Att byta ut gräsmattor mot urbana ängar och att konstruera gröna tak verkar kunna öka den biologiska mångfalden i städer. Det finns mycket forskning på båda typerna, varav en stor del indikerar att de har en positiv effekt på bland annat artrikedomen av växter och abundansen av evertebrater. Faktorer som påverkar effektens storlek är exempelvis hur ofta ängarna klipps och om det avklippta gräset avlägsnas eller ligger kvar, samt höjden och storleken på de gröna taken. Det saknas tillräckligt med forskningsunderlag för att säga något konkret om effekten av gröna väggar. Eftersom de består av odlingsmedium och planterade växter är en logisk slutsats att de ökar artrikedomen och abundansen av växter, och kanske även insekter, i jämförelse med kala, konventionella väggar. Det finns också indikationer på att fåglar kan använda dem för skydd och födosökning. Utjämningsmagasin innehåller mer föroreningar än de flesta naturliga vattensamlingar. Trots detta verkar växter, evertebrater och vertebrater kunna använda dem som habitat. Flera studier framhäver deras betydelse för städers biologiska mångfald, men några forskare hävdar att de kan fungera som ekologiska fällor för vissa arter. Ett generellt problem med att dra slutsatser om den gröna infrastrukturens effekter är att den är relativt ny. Det går ännu inte att veta hur den gröna infrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden på lång sikt, även om det i nuläget verkar som att den har potential att främja gröna, levande städer.

Syfte: Problemet med hårdgjorda ytor, som exempelvis asfalt och tak, är att de inte absorberar dagvattnet tillräckligt. Vidare leder detta till att gräsytor och andra absorberande ytor runt omkring måste ta hand om det dagvatten som inte de hårdgjorda ytorna kan tillvarata. Översvämningar i urbana miljöer har blivit allt vanligare på grund av kraftiga regn och stor andel hårdgjorda ytor. Detta leder till att ledningsnätet för dagvatten blir överbelastat. Därmed behövs väl fungerande utjämningsmagasin nära källan för att efterlikna naturens naturliga avrinningsförlopp. Målet var att utreda vilken eller vilka utjämningsmagasin som främst bör tillämpas i starkt hårdgjorda små radhustomter, med avseende på effektivitet, kostnad och underhåll, då jordmånen har begränsade infiltrationsegenskaper. Metod: De metoder som har använts för att svara mot målet är dokumentanalys, kvalitativ intervju och fallstudie. Dokumentanalysen fungerade som underlag för fallstudien och intervjuerna fungerade som bidragande empiri för fallstudien. Resultat: Det utjämningsmagasin som är att föredra är rörmagasin när anläggningsytan är begränsad och jordmånen har begränsade infiltrationsegenskaper. Konsekvenser: I problembeskrivningen beskrivs problemet med att det blir allt fler översvämningar i urbana miljöer på grund av de hårdgjorda ytorna och de kraftiga regnen. Vidare beskrivs det att ledningssystemet därför riskerar att bli överbelastat. Detta problem bekräftades även i intervjuerna. Arbetet löste inte vilket utjämningsmagasin som är att föredra för alla typer av fall, utan för fall där tomtytan är begränsad och där jordmånen har begränsade infiltrationsegenskaper. Lösningen på problemet är därför att rörmagasin är det utjämningsmagasin som är att föredra vid lokalt omhändertagande av dagvatten vid dessa förhållanden. Vid tillämpning av detta resultat i verkligheten rekommenderas det att använda kostnaderna per meter och utjämningsvolym per meter som finns i arbetet för att komma fram till hur lång sträcka som rörmagasinet behöver anläggas på för att uppnå önskad utjämningsvolym. Poängsättningen som har gjorts för underhållet kan däremot återanvändas till andra fall. Begränsningar: Resultatet är tillämpbart i liknande typfall som för fallstudien, alltså vid radhus där ytan för utjämningsmagasinet är begränsat och där jordmånen har begränsade infiltrationsegenskaper. I arbetet har ett diagram tagits fram där anläggningskostnaden per meter framgår för respektive utjämningsmagasin och ett diagram med utjämnad volym dagvatten per meter. Dessa diagram kan därför tillämpas på andra fall med små ytor men med lite andra mått på tomten. Därav är resultatet även tillämpbart på andra fall. / Purpose: The problem with hard surfaces, as for example asphalt and roofing, is that they do not absorb enough rainwater. Furthermore, this leads to that grass surfaces and other absorbent surfaces around having to take care of all stormwater that the hardened surfaces cannot infiltrate. Flooding in urban environments has become increasingly common due to heavy rain and a high proportion of hard surfaces. This leads to an overload of the pipe line for rainwater. Therefore well-functioning balancing trays close to source needed to mimic natural drainage of nature. The goal was to investigate witch countervailing magazine mainly should be applied in heavily paved small terraced plots, where the soil has limited infiltration properties, in terms of efficiency, cost and maintenance. Method: The methods used to meet the objective is analysis of documents, qualitative interviews and a case study. The document analysis serves as a basis for the case study and interviews serve as empirical input for the case study. Findings: The countervailing magazine that is preferred is the pipe magazine when the plant surface is limited and the soil has limited infiltration properties. Implications: The problem statement treats the issue with an increasing number of floodings in urban environments due to the paved surfaces and the heavy rains. Furthermore, it is disclosed that the management system therefore risks becoming overloaded. This problem was also confirmed in the interviews. The work did not identify which countervailing magazine that is preferred for all kinds of cases, but only in the cases where land space is limited and where the soil has limited infiltration properties. The solution is therefore that pipe magazine is the magazine preferred for local disposal of stormwater in those circumstances. It is recommended when applying this result real life, to use the cost per meter and countervailing volume per meter available in efforts to work out how long stretch pipe magazine needs to be built on to achieve the desired equalization volume. Rating systems made for maintenance can however be used for other cases. Limitations: The result is applicable in similar scenarios as for the case study, which is at a row house site where the surface for the magazine is limited and where the soil has limited infiltration properties. A graph has been developed for the work where the construction cost per meter is described for each countervailing magazine and also has a graph with stormwater volume per meter been developed. These diagrams can therefore be applied to other cases with small areas but with other measures of the plot. Therefore the result also is applicable to other cases.