Vi lever idag under ett klimathot som påverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja ställa om mot en mer hållbar bransch. Under tiden har även ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sätt att bo sunt. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/beställare gör vid projektering av nya bostäder. Jag har valt att inte titta på energianvändningen utan fokuserat på vilka miljömässiga aspekter som återfinns i arbetssätten kring projekteringen av bostadshus. För att ta reda på vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömässiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkätundersökning där utvalda företag fick svara på bl.a. vilka material de använder. Svaren jämfördes sedan med ett fiktivt företag som skulle följa alla råd som litteraturen menade var miljöfrämjande. Jämförelsen gjordes genom en viktad poängsättning. Av resultatet visade det sig att företagen fick poäng motsvarade ungefär 50 – 60 % av det fiktiva företagets. Enkäten gav även en bild av vilka val de gjorde och vad de borde kunna välja för att kunna bygga ännu mer grönare. Enkäten visade att alla hade potential för det. / We are living today under climate threats which more or less will affect us all. In light of this, the construction industry has chosen to start conversion towards a more sustainable sector. Meanwhile, eco-houses and eco-villages, have been built up as an alternative way to stay healthy.   The aim of this work has been to examine which choices developers / clients make during the planning of new housing. I have chosen not to look at energy, but focused on the way choices are made during planning of living apartments.   To find out what choices could be considered as ecological / environmental a literature review was first made. To find out how the participant companies are choosing a survey was made. The responses were then compared with a fictitious company that would follow all advice literature meant was pro-environmental. The comparison was then made by a weighted scoring. It turned out that the companies got points that accounted for roughly 50 - 60% of the fictive. The survey also gave an overview of the choices they made and what they should be able to choose in order to build even more greener. The survey showed that the companies had the potential for it.

Gröna tak har blivit en alltmer vanlig åtgärd för att hantera ökade dagvattenmängder i städer med stora andelar hårdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat på hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fåtal studier har undersökt hur kvaliteten på det avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehåll i avrinningen från gröna tak behövs för att fastställa dess miljöpåverkan.    Syftet med arbetet var att analysera kvalitet på avrinningsvatten från extensiva gröna tak och fastställa huruvida det förekommer tungmetaller i avrinningen eller ett näringsläckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes är utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark. Taken anlades i oktober 2010 och består av referenstak i aluminium och tre systemmodeller av varierande bygghöjd och växtsubstrat. I maj 2014 utfördes en näringstillförsel vilket var det första underhållet sedan taken anlades. Med denna studie undersöktes eventuellt näringsläckage och retention av tungmetaller de efterföljande månaderna. Näringsinnehåll och koncentrationen av tungmetaller i avrinningen jämfördes med riktlinjer för dagvatten, schablonvärden för gröna tak i dagvatten- och recipientmodellen StormTac samt med avrinning från andra extensiva tak. Slutsatsen var att vattenkvaliteten från försökstaken är relativt bra jämfört med riktlinjer för dagvattenkvalitet och avrinning från konventionella tak. Det förekom ett visst näringsläckage från de extensiva taken, men höga koncentrationer uppmättes även från referenstaket. Koncentrationen av totalfosfor (Tot-P) och nitratkväve (NO3-N) var i vissa fall lägre i avrinningen från de gröna taken. Endast låga halter av tungmetaller förekom i avrinningen, bortsett från koppar (Cu) och zink (Zn) som klassades som höga (20-40 μg/l respektive 70-250 μg/l när de var detekterbara). En viss retentionsförmåga av metaller kunde ses jämfört med koncentrationerna i avrinningsvatten från referenstaket. Halten av suspenderat material (TSS) från de tre systemmodellerna var låg och av liknande koncentrationer som för andra studier. De extensiva taken hade en förmåga att höja pH i avrinningen från ca pH 4 till pH 7 jämfört med referenstaken under hösten. Konduktiviteten var högre i avrinningen från de extensiva taken vilket kan förklaras med ett ökat innehåll av lösta joner när vattnet transporteras genom marksubstratet. Vidare studier för att avgöra den totala belastningen på dagvattennätet rekommenderas för att kunna dra mer omfattande slutsatser av takens miljöpåverkan. Med en kontinuerlig vattenanalys under ett avrinningstillfälle, från det att taken börjar generera avrinning tills det upphör, kan vidare slutsatser dras om hur koncentrationen av tungmetaller och näringsämnen varierar under ett nederbördstillfälle.

No description available.

Jordens befolkning ökar successivt vilket ställer krav på att fler bostäder upprättas, följden av detta blir att naturliga grönytor i städer ersätts med hårda ytor och den gröna infrastrukturen behöver återinföras. Urbaniserade områden bidrar därför till miljöproblem och klimatförändringar med katastrofala följder som extrema väder, ökat vattenstånd samt översvämningar. De höga halterna växthusgaser, som resultat från människans handlingar genom utsläpp av koldioxid, gör att växtligheten inte hinner ta upp halterna och luftkvaliteten försämras. Miljöproblemen resulterar också i att arter och livsmiljöer minskar eller förloras, vilket rubbar det naturliga ekosystemet som är grundläggande för människans välbefinnande och överlevnad.   Arbetet omfattar en studie över hur gröna tak kan förebygga översvämningsriskerna och bidra till en mer hållbar dagvattenhantering i centrala Karlstad, samt vilka andra mervärden gröna tak kan bidra till ekonomiskt, ekologiskt och socialt.   En litteraturstudie gjordes för att identifiera nyttorna av gröna tak i Karlstad, där sedan beräkningar utfördes för dagvattenhanteringen, Tingvallastadens förmåga att buffra mot översvämningar, ekonomiska lönsamheten samt den potentiella förmågan för gröna tak att absorbera luftföroreningar. De identifierade nyttorna från det gröna taket var reduktion av buller, minskade underhållskostnader, förbättring av den fysiska och psykiska hälsan, sänker temperaturer och fungerar som ett isolerande skikt. Från beräkningarna framgick det att gröna tak kan bidra till en reducerad översvämningsrisk och upptagning av partiklar.   Slutsatsen av projektet och den redovisade litteraturen är att det gröna taket har goda möjligheter för Karlstad kommun ur ett socialt- samt miljömässigt perspektiv.  Nyttorna, i form av främjande av ekosystem och biologisk mångfald, dagvattenhantering, bullerreducering och främjande av välmående, har inte varit möjliga att värdera eller kvantifiera på samma sätt som ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta gör att den ekonomiska lönsamheten egentligen kan anses större än vad som redovisats för Karlstad kommun.   Gröna tak har en potential att reducera översvämningsrisken för samtliga återkomsttider. Om hänsyn ska tas till kulturarvet i Karlstad kommun är det enbart möjligt att helt reducera risken för översvämningar orsakade av ett 10-årsregn. Av den anledningen är det svårt att motivera en investering av gröna tak ur översvämningssynpunkt om det inte kombineras med andra åtgärder som bidrar till en hållbar dagvattenhantering. / The world population is gradually increasing which requires that more habitations are built and natural green spaces are being replaced and needs to be restored. Urbanizations in cities contribute to environmental problems and climate changes with fatal changes like extreme weathers, higher water-standing and flooding. The high value of greenhouse gas, from the human’s impact by using carbon dioxide, results in such high values of gas that the vegetation can’t absorb and the air quality deteriorates. The environmental problems also result in loss of species and habitats which consumes the natural ecosystem that is the foundation of the human well-being and survival.     The study comprises in how green roofs can preclude the risks of flooding and contribute to a more sustainable usage of surface water in the central areas of Karlstad and which other surplus values green roofs can add to the economical-, ecological- and social development.   The study was aimed to investigate the benefits of green roofs in Karlstad, where the calculations was performed on the surface water use, Tingvallastadens ability to buffer against flooding, the profit investment and the potential capacity for greens roofs to absorb air pollution. The defined benefits of green roofs were reduction of noise, decreasing cost of maintenance, improved health both mentally and physically, lower temperatures and where the roofs also can be used as isolation. From the calculations it appeared that green roofs can conduce to a lowered flooding risk and also help to absorb insanitary particles in the air. The conclusion of the project and the presented literature is that green roofs can provide good possibilities to Karlstad in a social- and ecological matter. The benefits, that is promoting the ecosystem and biodiversity, the surface water use, noise reduction and improving the wellbeing, have not been able to evaluate like the economical investment, which result in that the economical profitable investment may have a bigger impact than the results indicates for Karlstad.   Green roofs have a potential to reduce the risks of flooding for all the recurrence intervals. If consideration to the cultural heritage is taken to Karlstad it’s only possible to reduce the flooding caused by a rainfall for 10 years.  On that ground it’s hard to motivate an investment in green roofs from a flooding perspective if it is not combined with other arrangements that contributes to a sustainable surface water use.

This report is made by students from the bachelor programme in construction engineering at Uppsala university and it covers different pass-through roofing methods on extensive green roofs. The report also examines which existing solutions need further development. Eighty percent of all leakage occurs where vertical and horizontal surfaces meet as in pass-through. Hence, well planned solutions are required that counteract the risk of leakage at critical section. In Sweden there are currently no standards, guidelines or certifications for extensive green roofs. The extensive green roof offers a delay of rainwater, but this attribute also causes problems such as an increased moisture load on the entire roof, but especially on pass-throughs. The report, consisting mainly of literature and interview studies, has investigated and assessed pass-through solutions. The report has resulted in improved solutions consisting of the fact that perforation should be raised above the surface of the superstructure to reduce the exposure to moisture. To reduce moisture load around pass-troughs, it is also recommended to construct a gravel layer and a boundary plate that prevents vegetation from spreading. The spreading of vegetation and the occurrence of undesired vegetation must also be counteracted by maintenance, which should be performed at least twice a year, spring and autumn. A well-known opinion in the field of construction is that extensive green roofs are not in need of root protection, but as the occurrence of unwanted vegetation may have undesirable effects on the roofing membrane of the green roof, the use of root protection is always advocated.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka takanvändningen i Uppsala tätort med dess möjligheter och hinder samt hur kommunen och andra aktörer arbetar med detta. Undersökningen har genomförts med en induktiv metod där insamlat material jämförts med tidigare forskning för att leda fram till diskussion och slutsatser, materialet är hämtat från rapporter, styrdokument och hemsidor men även från intervjuer med ett antal nyckelpersoner som är aktiva inom utveckling och planering för takanvändning, dessa har valts utifrån olika befattningar för att få ett bredare perspektiv. En nödvändig uppdelning i arbetet har gjorts för kategorierna solceller, urban vindkraft, gröna tak och takträdgårdar, takodling samt verksamheter, med sammanställning av material och tidigare exempel från respektive område. Generellt så visar resultaten och analysen på att Uppsala har kommit långt inom planering av solceller då detta även bedöms som ekonomiskt lönsamt medan urban vindkraft står stilla. Inom gröna tak, takodling och verksamheter är bilden mer splittrad, där har markägandet stor betydelse eftersom kommunens rådighet avgörs av vilka krav som går att ställa, vilket visar sig tydligt i var taken utvecklas eller inte. Denna problematik och fler aspekter tas upp i en diskussion som även ger förslag på framtida möjligheter.

This master thesis is a comparison between green roofs (vegetation placed on roof tops) and roof mounted photovoltaic (PV) systems, which is done with the method life cycle assessment (LCA). The aim is to compare the different installations from a sustainability perspective and to present how each installation contribute to a more sustainable community. For this purpose three different green roofs are investigated (one extensive, one semi-intensive and one intensive) and also three different PV systems (5,2 kW with a 43° slope, 8 kW with a 20° slope and 13 kW with zero slope). Beyond these six scenarios a seventh installation is designed and this is a PV green roof, which is an extensive green roof placed under an 8 kW PV system. The LCAs are done through an inventory of production data for each installation and by developing performance indicators for a number of parameters in the use phase of each roof, such as electricity production, storm water delay and carbon accumulation. In the result these numbers are presented and compared to each other, which shows that the production of PV systems have a greater climate impact than the production of green roofs. On the other hand the PV systems can have a greater climate impact compared with green roofs. With the PV green roofs the benefits of both installations are combined which is shown to be a preferred alternative. One of the main conclusions of the project is that each installation would have a greater positive impact on the environment if the materials were produced with renewable energy instead of fossil fuels. Another conclusion is that if considering installing a PV system the cost of adding a green roof underneath is small but the benefits increase, which again indicates that a combined roof is a preferable alternative.

The purpose of this degree project is to study the possibilities of green roofs to reduce the risk of water accumulation and to analyze solutions to moisture damage that green roofs can cause. The purpose of the work is also to study the property managers' experiences and knowledge of stormwater management, moisture measures and factors that cause green roofs to be chosen. The various methods that have been used in this degree project are based on literature studies, interviews and case studies for Sergelhusen in central Stockholm. The literature study consists mostly of scientific articles, books, reviewed Internet sources and previous degree project  that is relevant to green roofs. The investigative part is based on severalf interview surveys. The purpose of the interview survey is to answer the questions and gain a deeper insight into the property managers' attitude about green roofs. The interview survey covers various questions asked to five property managers and one seller and a site visit was carried out in the city of Stockholm to an existing building with green roofs located in the middle of Stockholm Central, Sveavägen 2–10, Malmskillnadsgatan 9–17. The Sergelhouses with semi-intensive green roofs and extensive green roofs. Drawings for Sergelhus and the building were examined and then studied to develop the best possible solutions for moisture damage and how the green roof should be used in the best way to improve stormwater management. The infrastructure in Sergelhus was laid out in a way that is suitable for the drainage of stormwater and reduces it considerably. Because the roofs at Sergelhus have no slope, which means that it saves more rainwater than other buildings with varying roof slopes. The larger the area of a roof, the more volume water can be stored, according to a property manager. With frequent rainfall throughout the year, it was very appropriate to practically follow this concept with green roofs and the study also shows that property managers' initiatives come from an environment and sustainability thinking as green roofs reuse natural resources that benefit a more pleasant environment, good insulation and reduce temperature changes.

I den här studien har författaren valt att undersöka om yttertaket kan användas som ett verktyg för att möta en del av de klimatförändringar som förväntas ge oss ett alltmer extremt klimat med längre perioder av torka och kraftiga vindar som följd.Vilket takmaterial lämpar sig bäst utifrån ett hållbarhetsperspektiv och vilket takmaterial lämpar sig bäst för montage av solceller är några av de frågeställningarna som författaren ställt sig. Studien belyser 5 olika takmaterial och går igenom dess historiska perspektiv och presenterar dess tekniska egenskaper. De takmaterial som valts till studien är plåttak, tegeltak, papptak, skiffertak och gröna tak. Externalivscykelanalyser har använts för att ta fram klimatdata om de olika takmaterialen och har avgränsats till takmaterialets tillverkningsprocess.Författaren har använt sig av litteraturstudier och ett frågeunderlag för att komma fram till sitt resultat. Utifrån resultatdelen och diskussionen i studien kommer författaren fram till några av dessa slutsatser att val av takmaterial styrs utifrån lutningen på den underliggande takkonstruktionen. Att gröna tak kan bidra till att förbättra effektiviteten hos solceller på tak och skyddar det underliggande tätskiktet vilket är en stor hållbarhetsaspekt. Att valet av takmaterial skall göras med omsorg då varje byggnad har sina unika förutsättningar och hänsyn bör tas både till hållbarhet, estetik och tekniska förutsättningar.I praktiken kan denna rapport användas som ett underlag för att jämföra olika takmaterial med varandra gällande hållbarhet och för att hitta ett takmaterial där ett långsiktigt alternativ efterfrågas.