<p>LKAB is an international high tech mineral corporation and a world leading manufacturer of refined ironore products for steal manufacturing and other mineral products destined other industries. LKAB is an international corporation with companies world wide, with it’s main location in the north of Sweden, which is where the iron ore mines and the refining works are located. </p><p>LKAB’s iron refining process in Vitåfors, Malmberget, is a source of great amounts of waste-rock. Most of the waste rock is, after separation from the ore, deposited dry in special storeges. But the finer fractions of waste rock, tailings, must be separated from the process water by sedimentation in a system of ponds, with several sub basins. Because of the permanent sedimentation the capacity of this system is limited, therefore LKAB wants to expand the surface of the sedimentationbasin by moving one of the basin walls further out in to the nearby lake, Naalojärvi. </p><p>A lake investigation has been preformed, with focus on parameters important for lake water-quality, in sediments and open water. The results have been evaluated and classified based on the recommendations of the Swedish National Environment Protection Board (Naturvårds-verkets bedömningsgrunder), to estimate Naalojärvi’s present state.</p>

LKAB is an international high tech mineral corporation and a world leading manufacturer of refined ironore products for steal manufacturing and other mineral products destined other industries. LKAB is an international corporation with companies world wide, with it’s main location in the north of Sweden, which is where the iron ore mines and the refining works are located. LKAB’s iron refining process in Vitåfors, Malmberget, is a source of great amounts of waste-rock. Most of the waste rock is, after separation from the ore, deposited dry in special storeges. But the finer fractions of waste rock, tailings, must be separated from the process water by sedimentation in a system of ponds, with several sub basins. Because of the permanent sedimentation the capacity of this system is limited, therefore LKAB wants to expand the surface of the sedimentationbasin by moving one of the basin walls further out in to the nearby lake, Naalojärvi. A lake investigation has been preformed, with focus on parameters important for lake water-quality, in sediments and open water. The results have been evaluated and classified based on the recommendations of the Swedish National Environment Protection Board (Naturvårds-verkets bedömningsgrunder), to estimate Naalojärvi’s present state.

This work investigates the breeding success of the Black-throated Diver, Gavia arctica, related to the water quality in three lakes located in the Vallentuna area, north of Stockholm, Sweden.For more than 30 years, I have studied the bird life around these three and other nearby lakes, and noticed that the Black-throated Diver breeds in some lakes, but not in others.The results confirm that the deep and clear lakes Tärnan and Stora Harsjön have good water quality regarding pH, alkalinity, aluminium and Secchi disk values. As expected, the Black-throated Diver shows breeding success in those two lakes, but does not breed in the shallow and eutrophic lake Mysslingen.

Hur stor den naturliga kväveavskiljningen är från utsläpp av kväve tills att utsläppet når havet, är väldigt svårt att mäta. Den procentuella avskiljningen, skillnaden mellan brutto- och nettobelastning även kallad retention, skattas därför ofta med vattenkvalitetsmodeller som försöker beskriva de naturliga processer som sker. Beräkningsmodellerna är en förenklad beskrivning av verkligheten och ett hjälpmedel för att få en överblick över t.ex. närsaltsbelastning och retention i ett område. I svenska vatten, sker kväverening främst i sjöar, genom denitrifikation, dvs omvandling av oorganiskt kväve i form av nitrat till kvävgas och permanent sedimentering av föreningar som innehåller oorganiska och organiska kväve. Därför är det viktigt att beskriva processer i sjöar adekvat om trovärdiga modeller för att förutsäga flöden av kväve ska utvecklas och användas. Målet med projektet har varit att förbättra resultatet för beräkning av kväveavskiljning i sjöar för storskalig modellering med S-HYPE främst med avseende på denitrifikation men också i djupare sjöar där modellen idag överskattar kväveavskiljningen. Avsikten har varit att genom dessa förbättringar succesivt kunna minska mängden lokala korrigeringstermer och på så sätt öka förtroendet för modellen, särskilt i områden utan mätningar (Predictions in Ungauged Basins). Först gjordes en litteraturstudie av mer komplexa sjömodeller. Resultatet från litteraturstudien ledde till att en ny ekvation av denitrifikation med ett justerat koncentrationsförhållande samt en ny temperaturekvation i sjöar. I tillägg till det har en begränsning för denitrifikation i djupa sjöar införts. Med S-HYPE som testbänk har ett antal specifika områden med stora avvikelser i beräkningsresultat jämfört med mätdata studerats. Orsaker till avvikelser har undersökts med avsikt att finna bättre beskrivande processer för den generella modellen. Förutom de utvalda sjöarna Vombsjön, Unden och Vänern för vilka beräkningar av kvävekoncentrationer i den nuvarande S-HYPE är problematiska i den generella modellen har hela Motala Ströms avrinningsområde använts i modellutvecklingen. Modellförändringarna har validerats mot mätningar. Efter att ny ekvation av denitrifikation implementerats, simulerades hela Sveriges avrinning med S-HYPE med den nya processbeskrivningen. Resultaten kan sammanfattas främst inom två områden. Det första är att resultatet, jämfört med mätningar, tyder på att ny beskrivning leder till förbättringar i beskrivning av denitrifikationen. För främst södra Sverige med högre belastning av oorganiskt kväve, till följd av mycket jordbruksmark, har en ökad inomårsvariation av denitrifikationen lett till ett bättre beräkningsresultat. För det andra avslöjas några problem i beskrivning av markprocesser och där lösningen i ett första steg inte främst ligger i ytterligare förfinade sjöprocesser i HYPE. Nationellt har de nya ekvationerna lett till att det oorganiska kvävet delvis underskattas istället för som tidigare då det överskattades. En förklaring till att kvävet underskattas kan vara att markläckaget av kväve är för lågt. Det vill säga att modellens markretention är för hög. Med denitrifikationen som beskrivs inom det här projektet blir framför allt vinternivåerna för låga. I den ursprungliga beräkningen med S-HYPE har man valt att minska denitrifikationen kraftigt för att inte hamna för lågt vintertid. Därmed blir beräknade sommarkoncentrationer för höga i den gamla modellberäkningen.

The EU Water Framework Directive has led that management follows the boundaries of natural catchments. The Swedish waters suffer from a nutrient overload that originates mainly from diffuse sources such as agriculture and the subcatchment of Hackstabäcken in Vallentuna Kommun, just north of Stockholm, has been chosen for this study because of its high nutrient load and because it has undergone obvious changes in land use through the years. In this study, the land use in 1902 is compared with the land use in 2011 in order to investigate if it has influenced the ability of the landscape to produce ecosystem services related to nutrient removal. These services will continue to be produced as long as the system is stable and resilient, but when landuse changes and manure from horses increases it will lead to disturbances that can convert a system from one regime in to a completely different one. That will result in loss, or degradation, of ecosystem services such as denitrification, phosphor sedimentation and adsorption, vegetation uptake and infiltration. The results of this study are based upon area calculations of landuse from old maps from 1902 and 2011. Through these maps it becomes clear that the forests in Hackstabäcken, has increased with 170 ha together with an urbanization of 311 ha, at the same time as wetlands and arable land has diminished and lakes has suffered from reductions. Wetlands have been reduced with 76 ha and the ones remaining are of insufficient quality from a nutrient removal perspective. Data from 1902 and 2011 regarding number of horses and bovines indicated a decrease in bovines and an increase in horses. This can mean a higher load of phosphorous since horses have an insufficient uptake, as opposed to bovines that regulate their uptake according to need. This study points to the importance of sharing knowledge so the connections between landuse and water status is more commonly known. Which is an important part of the Water Framework Directive. / Vattendirektivet har i Sverige inneburit ett helt nytt sätt i vår syn på hur vi ska förvalta våra vattenförekomster på ett hållbart sätt. Numera är landets vatten indelat efter dess naturliga avrinningsområden istället för de tidigare politiska gränserna. Vattnen i Sverige har en hög närsaltsbelastning som i stor utsträckning kommer från diffusa källor, framförallt från jordbruket. Delavrinningsområdet Hackstabäcken i Vallentuna kommun norr om Stockholm har höga halter av kväve och fosfor i sina vatten och har genomgått tydliga landskapsförändringar under de senaste 100 åren. I studien undersöks markanvändningen i Hackstabäcken år 1902 och 2011 samt hur den påverkat landskapets förmåga att tillhandahålla de ekosystemtjänster som är vitala för närsaltsrening.. Studiens resultat baseras på arealberäkningar av markanvändningen i häradskartor från början av 1900-talet och terrängkartan från 2011 gjorda i MapInfo 8.5. I Hackstabäcken har skogen ökat med 170 ha tillsammans med urbana områden som ökat med 311 ha, medan våtmarker och åkermark minskat samtidigt som sjöar sänkts. Våtmarkerna har minskat med 76 ha och de som finns kvar har en sämre kvalitet med avseende på omhändertagande av närsalter. Ur statistiskt material från 1902 samt 2011 har information om antal betesdjur (nöt och häst) inhämtats i syfte att åskådliggöra skillnad i djurantal. Förändringen i djurhållning visar att nötkreatur minskat dramatiskt medan antal hästar ökat markant. Det innebär en hög belastning av framförallt fosfor då hästar har ett dåligt fosforupptag medan nötkreatur själva kontrollerar sitt upptag efter behov. Studien pekar på vikten av kunskapsspridning så att kopplingarna mellan markanvändning och vattenstatus blir mer allmänt kända, vilket också är en förutsättning för den adaptiva förvaltning som ska ligga till grund för vattenförvaltningen enligt EUs ramdirektiv för Vatten (EU, 2000).

Gröna tak har blivit en alltmer vanlig åtgärd för att hantera ökade dagvattenmängder i städer med stora andelar hårdgjorda ytor. Större delen av forskningen hittills har fokuserat på hur vattenretention och fördröjning av toppflöden ser ut för gröna tak, medan endast ett fåtal studier har undersökt hur kvaliteten på det avrinningsvatten som taken genererar ser ut. Vidare analys av eventuellt föroreningsinnehåll i avrinningen från gröna tak behövs för att fastställa dess miljöpåverkan.    Syftet med arbetet var att analysera kvalitet på avrinningsvatten från extensiva gröna tak och fastställa huruvida det förekommer tungmetaller i avrinningen eller ett näringsläckage efter tillsats av gödningsmedel. De extensiva tak som undersöktes är utformade av företaget Veg Tech AB och placerade i Taastrup, Danmark. Taken anlades i oktober 2010 och består av referenstak i aluminium och tre systemmodeller av varierande bygghöjd och växtsubstrat. I maj 2014 utfördes en näringstillförsel vilket var det första underhållet sedan taken anlades. Med denna studie undersöktes eventuellt näringsläckage och retention av tungmetaller de efterföljande månaderna. Näringsinnehåll och koncentrationen av tungmetaller i avrinningen jämfördes med riktlinjer för dagvatten, schablonvärden för gröna tak i dagvatten- och recipientmodellen StormTac samt med avrinning från andra extensiva tak. Slutsatsen var att vattenkvaliteten från försökstaken är relativt bra jämfört med riktlinjer för dagvattenkvalitet och avrinning från konventionella tak. Det förekom ett visst näringsläckage från de extensiva taken, men höga koncentrationer uppmättes även från referenstaket. Koncentrationen av totalfosfor (Tot-P) och nitratkväve (NO3-N) var i vissa fall lägre i avrinningen från de gröna taken. Endast låga halter av tungmetaller förekom i avrinningen, bortsett från koppar (Cu) och zink (Zn) som klassades som höga (20-40 μg/l respektive 70-250 μg/l när de var detekterbara). En viss retentionsförmåga av metaller kunde ses jämfört med koncentrationerna i avrinningsvatten från referenstaket. Halten av suspenderat material (TSS) från de tre systemmodellerna var låg och av liknande koncentrationer som för andra studier. De extensiva taken hade en förmåga att höja pH i avrinningen från ca pH 4 till pH 7 jämfört med referenstaken under hösten. Konduktiviteten var högre i avrinningen från de extensiva taken vilket kan förklaras med ett ökat innehåll av lösta joner när vattnet transporteras genom marksubstratet. Vidare studier för att avgöra den totala belastningen på dagvattennätet rekommenderas för att kunna dra mer omfattande slutsatser av takens miljöpåverkan. Med en kontinuerlig vattenanalys under ett avrinningstillfälle, från det att taken börjar generera avrinning tills det upphör, kan vidare slutsatser dras om hur koncentrationen av tungmetaller och näringsämnen varierar under ett nederbördstillfälle.

För höga halter av näringsämnen och miljögifter i sjöar och vattendrag kan orsaka algblomningar, försämrat siktdjup, förändrade ekosystem, svårigheter att bada och oätlig fisk. Brunnsviken är en av de vattenförekomster som i dagsläget inte uppnår Vattenmyndighetens kriterier för god ekologisk status. För att uppnå målet krävs att åtgärder genomförs och därmed att det finns uppgifter om de kostnader och nyttor som åtgärderna leder till. I den här uppsatsen redovisas resultatet från en enkätstudie som undersöker betalningsviljan bland boende i Stockholms kommun för att genomföra åtgärder som leder till att Brunnsvikens ekologiska status går från otillfredsställande till god innan år 2027. Därutöver genomförs en regressionsanalys för att undersöka huruvida betalningsviljan är högre bland de invånarnare som bor i Brunnsvikens närområde än i övriga Stockholm. Resultatet visar att hushållen i genomsnitt är beredda att betala 465 - 552 kr årligen (i tio år) för en förbättring av vattenkvaliteten i Brunnsviken. Nuvärdet av nyttan skattas till ca 1,7 – 2 miljarder kronor, vilket kan jämföras med åtgärdskostnaderna som skattas till ca 90 miljoner kronor. Detta indikerar att åtgärderna är samhällsekonomiskt lönsamma att genomföra. Resultatet från regressionsanalysen visar att det finns ett positivt samband mellan att bo nära vattenförekomsten och viljan att betala. Däremot påverkar avståndet inte hur stort belopp respondenten är beredd att betala. Personer som anser att det är viktigt med bra fiske i Stockholms sjöar och vattendrag har både signifikant högre sannolikhet att vilja betala och är beredda att betala mer än andra.

Vid bytet från grundvattentäkt till ytvattentäkt i Bjuvs kommun började klagomål om dricksvattnets kvalitet att strömma in till Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA), ansvarig för vattenverksamheten i kommunen. Syftet med denna studie är att kartlägga klagomålen kring dricksvattnet, ringa in problemet och eftersöka orsaken. Detta har skett genom intervjuer med konsumenter liksom vattenprovtagningar hos dessa. En geografisk spridning låg till grund vid valet av provtagningspunkterna. Utöver mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska parametrar som inkluderas i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten har vattnet analyserats för innehåll av geosmin, 2-metylisoborneol och 2,4,6-trikloranisol då dessa föreningar är kända för att orsaka dålig lukt och bismak på dricksvatten. Analysresultaten visar generellt på ett vatten med god kvalitet. Av de intervjuer som gjorts hos de utvalda konsumenterna framgår det dock att vattenkvaliteten inte är tillfredsställande. Det är i huvudsak vattnets lukt och smak som kritiseras där unken och mögel är den vanligaste beskrivningen. Vad denna lukt och smak beror på har inte kunnat fastställas. En kartläggning av klagomålen och definiering av problemet har dock påbörjats vilket underlättar för fortsatta studier och eventuella åtgärder.

Dricksvattnet ombord på Sjöfartshögskolans fartyg Calmare Nyckel har vid tidigare provtagning visat på undermålig kvalitet. Orsaken till detta har inte undersökts innan. I detta arbete undersöks och identifieras orsaken och ett underlag för förbättring av vattenkvaliteten har tagits fram. Underlaget omfattas också av en arbetsbeskrivning för ombyggnation av färskvattensystemet och ett underlag för installation av en färskvattenproducerande anläggning. För att kontrollera vattenkvaliteten ombord genomfördes vattenprover och en undersökning av färskvattensystemet med endoskop. Resultaten analyserades sedan och ett åtgärdsprogram för förbättring av vattenkvaliteten har rekommenderats. Det nuvarande färskvattensystemet undersöktes och outnyttjade anläggningsdelar identifierades. En arbetsbeskrivning för demontering av ovan nämnda anläggningsdelar togs fram. Sjöfartshögskolan hade förvärvat en begagnad färskvattenanläggning vilken undersöktes för att avgöra om den gick att använda ombord på Calmare Nyckel. Undersökningen visade att anläggningen inte gick att använda och arbetet fortsatte med att utveckla en offert på en färskvattenproducerande anläggning som Sjöfartshögskolan beställde 2009. Ett underlag för installation av den färskvattenproducerande anläggningen togs fram och innehåller montageritningar, arbetsbeskrivningar, materialbehov, plan för monteringsarbetet och resursbehov. Metoden och åtgärdsprogrammet kan i framtida undersökningar fungera som hjälpmedel vid behov av att förbättra vattenkvaliteten ombord på liknande fartyg. / Drinking water onboard Kalmar Maritime Academy’s ship Calmare Nyckel has on previous sampling demonstrated insufficient quality. The reason for this has not been investigated before. This study examines and identifies the cause for the substandard water quality and support material for improvement has been developed. The material also contains a job description for rebuilding of the fresh water system and documents regarding installation of a freshwater generator. Water samples and examination of the fresh water system with endoscope was performed to verify the water quality onboard the ship. The results were analysed and a plan for improvement of water quality was recommended. The current fresh water system was investigated and unused components were identified. A description for removing the mentioned components was made. Kalmar Maritime Academy had acquired a used freshwater generator which was examined to determine whether it could be used onboard Calmare Nyckel. The examination revealed that it could not be used and the study proceeded to develop a quotation on a freshwater generator that Kalmar Maritime Academy had ordered in 2009. Material for the installation of the freshwater generator was created and includes assembly drawings, job descriptions, material requirements, plan for the assembly work and resource needs. The method and plan may in future investigations be used as aids to the improvement of water quality onboard similar vessels.

Examensarbetet belyser hydrauliska faktorer som hastighet/belastning, motstånd/tryck, flöde och filtersandens karakteristika; klimatfaktorer som nederbörd och lufttemperatur; vattenkvalitetsfaktorer som vattentemperatur, färgtal, turbiditet samt lukt och smak, faktorer vilka samtliga anses inverka/påverka driftiden för långsamfilter. Ringsjöverkets dokumentation och statistik för år 1999-2009 analyseras och utvärderas för att fastställa eventuella samband mellan rensningsfrekvens, drifttid och funktion med hydrauliska-, klimat- och vattenkvalitetsfaktorer. Resultatet av examensarbetet tenderar att påvisa viss inverkan/påverkan av de hydrauliska faktorerna på rensningsfrekvens och drifttid. För klimat- och vattenkvalitetsfaktorer är resultatet mer oklart. Undersökningen av Ringsjöverkets långsamfilter varken bekräftar, dementerar eller fastställer något samband, utan snarare indikerar att en mängd faktorer av varierande art är involverade i hur rensningsfrekvens och drifttid utvecklas samt att framtida mer omfattande studier beträffande exempelvis vattenkemiska och mikrobiologiska undersökningar erfordras.