Asien har idag några av världens största marknader och med sin kraftiga tillväxt och ökande köpkraft finns det ett ökat intresse för internationella företag att etablera sig. Det finns däremot en skillnad mellan marknader i form av ett psykiskt avstånd och dess beståndsdelar: kulturellt, ekonomiskt och geografiskt avstånd. Denna studie undersöker hur svenska små och medelstora företag upplever och hanterar psykiskt avstånd när de etablerar sig på den kinesiska marknaden genom att intervjua företagen Dacke Industri och Polygiene. Resultatet visar att det psykiska avståndet har skapat utmaningar i etableringsprocessen, men att utmaningarna skiljer sig mellan företagen och är av olika stor betydelse. Att bygga upp ett nätverk visade sig vara avgörande för att hantera det psykiska avståndet, särskilt i Kina där guanxi-kulturen lägger stor vikt vid relationer. Det var även viktigt att studera marknaden för att identifiera och hantera kulturella och ekonomiska skillnader mellan marknaderna.

Offshoring har länge varit en del av den internationella handeln. När offshoring, främst tillIndien och Kina, inom tjänstesektorn växte uppkom problem som var relaterade till avståndetmellan den flyttade verksamheten och företagets hemland. Nearshoring som fenomen växtefram som en lösning på dessa problem. Genom att förlägga verksamheten utomlands mennärmare än de traditionella offshoring-länderna så kunde företag minska problemenassocierade med avståndet men fortfarande dra nytta av en lägre lönekostnad. Teoretiskt ärdet som påverkar företag att välja nearshoring över offshoring relaterat till närheten men fåempiriska undersökningar har försökt att visa att så är fallet. För att kunna visa att närhetspelar roll vid valet av land dit verksamhet ska flyttas så är det viktigt att försöka definieravad närhet innebär. Detta görs dels genom att relatera till problemen med offshoring, delsgenom att sammanställa vad som i tidigare forskning ansetts vara egenskaperna hos ettnärliggande land. Denna undersökning utmynnade i ett antal olika faktorer som har mednärhet att göra. Genom kvalitativa intervjuer med beslutsfattare inom fyra nordiska företaghar vi undersökt hur stor vikt dessa faktorer har och dess påverkan på företagens beslut attvälja nearshoring av finans- och ekonomitjänster till Östeuropa. Resultatet av vårundersökning blev att närhet har betydelse för valet av land men att lönekostnad och tillgångpå kompetent personal var än viktigare för beslutet.

The purpose of this study is to examine whether hierarchically defined groups differ in their perceptions of how organizational distance has changed following a radical organizational change that saw one hierarchical level eliminated from the organizations’ structure. Interviews were conducted with employees atdifferent hierarchical levels, from the same workplace, who all went through anorganizational change during the spring of 2013. The change initiative that was implemented consisted of the removal of one hierarchical level from the organizational structure. In the two years since the implementation this study observed noticeable reductions in both structural and cultural distance within the organization, while the physical distance between workers and the closest ranking production-manager had increased. The study shows how communication and interaction across hierarchical levels contributes in reducing organizational distance, while structural factors remain which act to maintain existing distances. The importance of frequent communication throughout the change process will, according to the findings, promote enthusiasm and belief in the change initiative throughout the organization.

Denna uppsats är en studie med fokus på det teoretiska begreppet psykiskt avstånd. Det introducerades av Johansson och Vahlne på 70-talet som en del av Uppsalamodellen, en modell som beskriver ett företags internationaliseringsprocess och etablering på nya marknader. Den här studien tillämpar delar av deras teori på Grängesbergsbolagets deltagande i Lamcoprojektet, med fokus på åren 1958-1967. Detta sker med hjälp av en analys, inspirerad av innehållsanalys men med kvalitativa element, på tre olika protokollstyper från Grängesbergsbolagets liberiaavdelning. Denna analys resulterar i en lista av kategorier som hjälper till att förstå och konkretisera begreppet psykiskt avstånd. Förutom de åtta kategorier som under undersökningens gång skapas så finner undersökningen stöd för att psykiskt avstånd är en god analysvariabel vid en analys av Grängesbergsbolagets utlandsetablering. Detta märks framförallt i samband med deras behov av kompetent arbetskraft i Liberia samt vissa administrativa svårigheter.

Denna uppsats syftar till att undersöka Michail Arcybaševs roman Sanin i den samtida kontexten under 1900-talets första decennium i Ryssland. Mot bakgrund av den sociala och kulturella kontexten analyseras romanens teman och dess mottagande i samtiden. Med utgångspunkt i Jauss receptionsteori diskuteras frågor om hur den samtida läsaren kan ha uppfattat romanen, hur romanen förhöll sig till den större kontexten, hur författaren själv betraktade romanen och vad kritikerna ansåg om den. Ett försök görs också att förklara varför romanen, som orsakade en sådan uppståndelse i sin samtid, idag är i det närmaste bortglömd.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka krav som ställs på en chef vid en solitär bataljon jämfört med en chef vid en bataljon i omedelbar anslutning till högre chef. Med försvarsmaktens omstruk-turering och införandet av ett nytt personalförsörjningssystem följer nya krav på krigsförbandsche-fer. Uppsatsen har utgått från den svenska modellen på ledarskap och intervjuat bataljons- och regementschefer vid Norrbottens regemente för att undersöka vilka krav som ställs, och om det är någon skillnad på krav mellan en solitär bataljonschef och en nära högre chef, både geografiskt och funktionellt. Uppsatsen visar att ett geografiskt och funktionellt avstånd ställer andra krav på bataljonschefens mångsidighet. Att vara ensam på en ort medför att kunskap om, och kontaktytor utanför försvars-makten, blir större och åtgärder för att skapa sammanhållning får större betydelse. Chefens för-måga att kunna hantera media får även det större betydelse. Att vara ensam i sin funktion innebär inte nödvändigtvis högre krav utan kan istället förenkla verksamheten. Den geografiska och funkt-ionella ensamheten kan ställa krav på chefens stresshanteringsförmåga då enhetens existens lättare blir föremål för diskussion.

Background: SMEs represent 97% of Swedish companies that have an increase in the Swedish export by 16% in 2017. Furthermore, Sweden is eager to support its companies to lead the service revolution abroad. This expansion creates the need for overcoming international risks of inconstant psychic distance in terms of culture, economy and geography. Purpose: The purpose of this study is to examine the psychic distance and its influence on internationalization. Method: The current study was based on qualitative research to fulfill the purpose, to answer its three research questions and to fit its time frame using semi-structured interviews of a multiple case study with Swedish SMEs within the service industry. The interviews took place with top managers who have broad knowledge and experiences related to this study. Conclusion: Psychic distance is changing in terms of culture, economy and geography as all SMEs have been exposed to its distances differently. A further outcome shows the relevance of business practices, theoretical methods, and models, although none of the interviewed SMEs have used any of these models. This result might show how those models could have solved various issues the interviewees faced. Cultural distance is a permanent distance that exists in all markets. However, economic distance constitutes a challenging factor to face economic costs and institutional differences but simultaneously gaining profits abroad could certify to meet this challenge. Geographic distance is mostly not considered an issue in the service industry. The psychic distance may decrease within the service industry due to international managerial skills and technology. Managerial Contribution: It is hoped that this study will assist SMEs to gain a clear idea about overcoming the psychic distance during internationalization, for instance, by learning from outcomes of the study from meta-analysis or by using relevant theories and models. / Bakgrund: Små och medelstora företag (SMF) representerar 97% av alla svenska företag. Den svenska exportsektorn har även sett en ökning med 16% under 2017. Sverige är dessutom väldigt angeläget om att stödja företagen genom att leda revolutionen inom servicesektorn utomlands. Denna expansion skapar behovet av att minimera de internationella riskerna associerade med psykiskt avstånd gällande kultur, ekonomi och geografi. Syfte: Syftet för denna studie är att undersöka det psykiska avståndet och dess påverkan på internationalisering. Metod: Denna studie använder sig av en kvalitativ metod för att uppfylla sitt syfte, svara på dess tre frågeställningarna och vara inom tidsramen för denna uppsats. En flerfalsstudie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med svenska SMF inom servicesektorn. Intervjuerna genomfördes med chefer som har breda kunskaper och erfarenheter relaterade till denna studie. Konklusion: Det psykiska avståndet gällande kultur, ekonomi och geografi förändras eftersom alla SMF har varit utsatta för dessa avstånden på olika sätt. Ett ytterligare resultat visar relevansen av affärsmetoder, teoretiska metoder och modeller, även om ingen av de intervjuade SMF har använt sig av dessa modeller. Resultatet visar hur dessa modeller kan ha löst olika problem som de intervjuade cheferna har stått inför. Det kulturella avståndet är ett permanent avstånd som existerar i alla marknader. Ekonomiskt avstånd däremot är en utmanade faktor eftersom man måste kombinera ekonomiska kostnader och institutionella skillnader, men genom att samtidigt göra vinst utomlands kan man överkomma denna utmaning. Geografiskt avstånd anses för det mesta inte som ett hinder inom servicesektorn. Det psykiska avståndet inom servicesektorn kan minskas med hjälp av internationella ledaregenskaper och teknologi. Praktiskt bidrag: Denna studie hoppas kunna hjälpa SMF med att få en tydlig uppfattning om hur man kan överkomma det psykiska avståndet under dess internationalisering, till exempel, genom att lära sig av resultaten från denna studiens metaanalys eller genom att använda sig av relevanta teorier och modeller.

Denna 10-poängsuppsats är mitt examensarbete på studie- och yrkesvägledarprogrammet våren 2005, som jag har läst på Malmö högskola, Lärarutbildningen. Arbetet är ett studium om de muslimska kvinnornas situation på den svenska arbetsmarknaden och ska resultera i en granskning av de omständigheter som försvårar deras etablering i arbetslivet. De kommer från olika länder, från landsbygden och från städer. De är analfabeter och högutbildade, fattiga och rika, och de har kommit till Sverige vid olika tidpunkter och av olika anledningar. Det finns de som flytt på grund av politisk förföljelse, de som är krigets offer och de som kommit för att arbeta. Det kom många kvinnor på eget initiativ men i huvudsak kom de tillsammans med sina män. Ordet invandrarkvinna fylls med stereotyper konstruerade av samhället. Ofta benämner man invandrarkvinnor oberoende av bakgrund och erfarenhet till den anonyma ”invandrarkvinnan”, tyngd av sina traditioner och kvinnoroller, med stora familjer och förtryckande män, låg eller ingen utbildning och utan arbetslivserfarenhet. Den muslimska kvinnans svårigheter att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden är ett problem som förknippas med många olika orsaker. Det kan bero på allt från kulturkrockar till språkproblem, religiösa och kulturella traditioner, som har försvårat invandrarnas anpassning och integrering i samhället och deras inträde på arbetsmarknaden. Kvinnornas arbetslöshet kan bero på ren diskriminering på arbetsmarknaden, men även på den traditionella synen på kvinnor och förvärvsarbeten inom kvinnornas kultur. Högutbildade muslimska kvinnor har en sämre position på arbetsmarknaden än personer som är födda i Sverige. Detta resulterar i att det främst är högre positioner på arbetsmarknaden, som är svåra att nå för dessa kvinnor. De som arbetar, verkar oftast inom de tyngsta och sämst betalda yrkena, nämligen städbranschen och vården. De här kvinnorna diskrimineras både som invandrare och som kvinnor, samtidigt som de utsätts för traditionella och mansdominerade värderingar och påtryckningar från den inhemska gruppen, eller familjen. Många av dessa individer i Sverige hamnar i samma situation: de utgör den lägsta sociala gruppen i samhället. / This is a study about muslim women´s entry into the Swedish labour market.

Tillgänglighet till offentliga rum och därigenom tågstationer är en viktig förutsättning för användande av dem. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka tillgänglighet kopplat till en tågstation, Sundsvalls Central. Undersökningen har skett baserat på intervjuer av olika människor samt en fördjupad översiktsplan för utveckling kopplat till järnvägen och stationen från Sundsvalls kommun. För att relatera tillgänglighet för Sundsvalls Central till en mer omfångsrik kontext har Trafikverkets utvärdering av sex olika lokaliseringar av stationer även undersökts. Tillgänglighet för Sundsvalls Central har utvärderats baserat på: avstånd, direkthet, orienterbarhet, integration och lokalisering. Detta eftersom jag identifierat dessa begrepp vid översiktsläsning om tillgänglighet. Dessa aspekter påverkar tillgängligheten till tågstationen i Sundsvall. Hur stark denna påverkan är kan framtida forskning, med fördel, undersöka samt föreslå ytterligare påverkande aspekter för. I detta kandidatarbete framstår avstånd som den mest betydande av de aspekter som undersökts med avseende på tillgänglighet. Detta eftersom de övriga faktorerna förbättrar tillgänglighet medan avståndet är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna nå fram som gående. Olika människor hanterar avstånd olika bra och det kan därför betraktas som både överordnat samt underordnat andra aspekter med avseende på tillgänglighet. Förutom avståndets påverkan av tillgängligheten till Sundsvalls Central påverkas den även av: trafikerade vägar, fällda järnvägsbommar, nivåskillnader som blir isiga under vintern samt att stationen är svår att hitta till. Enligt Sundsvalls kommun är främst ambitionen för utveckling av tillgänglighet inriktad på aspekter som inte beror på avstånd. Detta genom förespråkande av utveckling i form av överbryggande av trafikbarriärer samt förbättrad orienterbarhet. Denna utveckling menar jag sannolikt kan gynna dem som avståndet till stationen är hanterbart för, men inte dem för vilka avståndet inte är hanterbart. Jämfört med Trafikverkets utvärdering kan denna problematik karaktäriseras genom att kommunen syftar till att utveckla stationen som en sorts central sådan. Vissa av dess användare behöver emellertid att den tillgängliggörs i enlighet med perifera stationer för att de ska kunna nå den utan bil. Sundsvalls Central, en station som både är central och perifer.

<p>Hur går ett företag tillväga när de tar sig ut på den internationella spelplanen. Vilka problem</p><p>blir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats,</p><p>deras inträde på den svenska marknaden, det sätt de har gått tillväga på .</p><p>Syftet med uppsatsen är således att studera hur Netto har gått tillväga vid inträdet på den</p><p>svenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandet</p><p>och värdlandet har påverkat detta.</p><p>Upplägget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera såväl primära som</p><p>sekundära källor utifrån aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med en</p><p>förhandlingschef på Netto Marknad Sverige. Men också sätt till sekundära källor för att få en</p><p>uppfattning i vilket sammanhang Netto verkar.</p><p>Studiens visar på att Netto tagit sig in på den svenska marknaden på ett sätt som i många</p><p>fall går rakt emot den rådande teoribildningen inom området. Genom att ingå i ett joint</p><p>venture med ICA har Danska Netto gått in på den svenska marknaden som om det rörde sig</p><p>om en mycket okänd och avlägsen marknad. En viktig orsak till detta beteende är den hårda</p><p>bransch-situation som råden på den svenska livsmedelsmarknaden, med starka aktörer som</p><p>ICA och COOP, samt vår bristande tradition av lågprisaktörer.</p><p>Slutsatsen av denna studie är att det är branschen och inte landet, som avgör hur företaget</p><p>kommer att gå tillväga vid inträdet.</p>