Freie Univ., Diss.--Berlin, 2003.

Zugl.: Diplomarbeit.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2006

Zugl.: Osnabrück, Univ., Diss., 2008/2009

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Universiẗat, Diss., 2002--Kiel.

<p>De svenska bankernas osäkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lång period. Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lägga stor fokus på storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus på sig i media. För att förbättra trovärdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jämföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de två marknaderna inte är för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen då kan vara ett resultat av en större samvariation. </p><p>Uppsatsen är baserad på en kvantitativ studie, vars datamaterial består av slutkurser från aktieindexen och från storbankernas aktiekurser på daglig basis under tidsperioden 2000-2009. Genom att i vår kvantitativa undersökning utföra en regressions- och korrelationsanalys, vill vi klargöra sambandet mellan de baltiska indexen och de svenska storbankerna. </p><p>Korrelationsanalysen resulterade i ett tydligt starkt samband, orsaken till sambandet kan vi dock inte säkerställa då det kan vara ett resultat av en korrelation mellan den svenska aktiemarknaden och de baltiska aktiemarknaderna. Dessutom förekommer autokorrelation i materialet vilket gör att inga slutsatser kan säkerställas. </p><p>Vidare fann vi ett samband mellan den svenska aktiemarknaden och det baltiska generalindexet i regressionsanalysen. Vilket kan ge ytterligare indikationer för att eventuella trender mellan de fyra storbankerna och de baltiska indexen kan vara ett resultat av sambandet mellan deras tillhörande index. Regressionsanalysen för de fyra storbankerna och de tre baltiska indexen visar på positiva tendenser, dock inte genomgående. </p><p>Även om vi är medvetna om att det inte statistisk går att säkerställa, menar vi, att det samband som dock syns i vår undersökning kan bero på den enorma kreditriskexponering de svenska storbankerna har mot de baltiska ekonomierna. Utifrån de teorier vi har redovisat finns det forskning som visar på att kreditexponering i ett land påverkar ett lands BNP, vidare har vi teori som visar att det finns ett samband mellan BNP och aktieavkastning i ett land. Utifrån den informationen finns det teori utgå från då vi vill undersöka sambandet mellan indexen och aktierna med reala ekonomiska variabler i grunden.</p>

De svenska bankernas osäkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lång period. Den här uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lägga stor fokus på storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus på sig i media. För att förbättra trovärdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jämföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de två marknaderna inte är för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen då kan vara ett resultat av en större samvariation. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ studie, vars datamaterial består av slutkurser från aktieindexen och från storbankernas aktiekurser på daglig basis under tidsperioden 2000-2009. Genom att i vår kvantitativa undersökning utföra en regressions- och korrelationsanalys, vill vi klargöra sambandet mellan de baltiska indexen och de svenska storbankerna. Korrelationsanalysen resulterade i ett tydligt starkt samband, orsaken till sambandet kan vi dock inte säkerställa då det kan vara ett resultat av en korrelation mellan den svenska aktiemarknaden och de baltiska aktiemarknaderna. Dessutom förekommer autokorrelation i materialet vilket gör att inga slutsatser kan säkerställas. Vidare fann vi ett samband mellan den svenska aktiemarknaden och det baltiska generalindexet i regressionsanalysen. Vilket kan ge ytterligare indikationer för att eventuella trender mellan de fyra storbankerna och de baltiska indexen kan vara ett resultat av sambandet mellan deras tillhörande index. Regressionsanalysen för de fyra storbankerna och de tre baltiska indexen visar på positiva tendenser, dock inte genomgående. Även om vi är medvetna om att det inte statistisk går att säkerställa, menar vi, att det samband som dock syns i vår undersökning kan bero på den enorma kreditriskexponering de svenska storbankerna har mot de baltiska ekonomierna. Utifrån de teorier vi har redovisat finns det forskning som visar på att kreditexponering i ett land påverkar ett lands BNP, vidare har vi teori som visar att det finns ett samband mellan BNP och aktieavkastning i ett land. Utifrån den informationen finns det teori utgå från då vi vill undersöka sambandet mellan indexen och aktierna med reala ekonomiska variabler i grunden.

Offshoring har länge varit en del av den internationella handeln. När offshoring, främst tillIndien och Kina, inom tjänstesektorn växte uppkom problem som var relaterade till avståndetmellan den flyttade verksamheten och företagets hemland. Nearshoring som fenomen växtefram som en lösning på dessa problem. Genom att förlägga verksamheten utomlands mennärmare än de traditionella offshoring-länderna så kunde företag minska problemenassocierade med avståndet men fortfarande dra nytta av en lägre lönekostnad. Teoretiskt ärdet som påverkar företag att välja nearshoring över offshoring relaterat till närheten men fåempiriska undersökningar har försökt att visa att så är fallet. För att kunna visa att närhetspelar roll vid valet av land dit verksamhet ska flyttas så är det viktigt att försöka definieravad närhet innebär. Detta görs dels genom att relatera till problemen med offshoring, delsgenom att sammanställa vad som i tidigare forskning ansetts vara egenskaperna hos ettnärliggande land. Denna undersökning utmynnade i ett antal olika faktorer som har mednärhet att göra. Genom kvalitativa intervjuer med beslutsfattare inom fyra nordiska företaghar vi undersökt hur stor vikt dessa faktorer har och dess påverkan på företagens beslut attvälja nearshoring av finans- och ekonomitjänster till Östeuropa. Resultatet av vårundersökning blev att närhet har betydelse för valet av land men att lönekostnad och tillgångpå kompetent personal var än viktigare för beslutet.