Offshoring har länge varit en del av den internationella handeln. När offshoring, främst tillIndien och Kina, inom tjänstesektorn växte uppkom problem som var relaterade till avståndetmellan den flyttade verksamheten och företagets hemland. Nearshoring som fenomen växtefram som en lösning på dessa problem. Genom att förlägga verksamheten utomlands mennärmare än de traditionella offshoring-länderna så kunde företag minska problemenassocierade med avståndet men fortfarande dra nytta av en lägre lönekostnad. Teoretiskt ärdet som påverkar företag att välja nearshoring över offshoring relaterat till närheten men fåempiriska undersökningar har försökt att visa att så är fallet. För att kunna visa att närhetspelar roll vid valet av land dit verksamhet ska flyttas så är det viktigt att försöka definieravad närhet innebär. Detta görs dels genom att relatera till problemen med offshoring, delsgenom att sammanställa vad som i tidigare forskning ansetts vara egenskaperna hos ettnärliggande land. Denna undersökning utmynnade i ett antal olika faktorer som har mednärhet att göra. Genom kvalitativa intervjuer med beslutsfattare inom fyra nordiska företaghar vi undersökt hur stor vikt dessa faktorer har och dess påverkan på företagens beslut attvälja nearshoring av finans- och ekonomitjänster till Östeuropa. Resultatet av vårundersökning blev att närhet har betydelse för valet av land men att lönekostnad och tillgångpå kompetent personal var än viktigare för beslutet.

<p>Denna magisteruppsats är skriven inom området internationellt företagande. Det är en granskande studie av de tre största nordiska IT-konsultföretagen som bedriver outsourcing av IT-tjänster i Baltikum och Tjeckien. Dessa är TietoEnator, EDB och WM-data. Vi har även studerat två leverantörer av IT-tjänster i Baltikum, Mandator och Dati.</p><p>Syftet med den här undersökningen har varit att se vilka faktorer som gör att företag i stor utsträckning fortsätter att outsourca delar av verksamheten, trots att ett flertal forskningsrapporter visar att det inte alltid är lönsamt.</p><p>Analyserna visar att de faktorer som främst förmår företag att fortsätta outsourca är att de anser sig uppnå effektivitet och kostnadsbesparingar. Andra faktorer som anses avgörande är att inblandade parter har lätt att samarbeta och förstå varandra. Dessutom behöver företag nya kunskaper och kunna utnyttja sina resurser effektivare inom kompetensområdet IT.</p><p>I slutsatsen konstateras att det blivit allt tydligare att företag som fortsätter att outsourca har haft en strukturerad plan för hur outsourcing-projektet ska genomföras. De har även goda förkunskaper om marknaden som de har valt att verka på. Vi tror dessutom att de företag som har valt att outsourca till Indien har haft fler negativa erfarenheter än de som har outsourcat till Baltikum och Tjeckien. Den viktigaste anledningen till varför företag outsourcar till Baltikum och Tjeckien är att företagen här har bättre förutsättningar att lyckas. Detta beror inte minst på den kulturella och geografiska närheten till dessa länder</p>

Denna magisteruppsats är skriven inom området internationellt företagande. Det är en granskande studie av de tre största nordiska IT-konsultföretagen som bedriver outsourcing av IT-tjänster i Baltikum och Tjeckien. Dessa är TietoEnator, EDB och WM-data. Vi har även studerat två leverantörer av IT-tjänster i Baltikum, Mandator och Dati. Syftet med den här undersökningen har varit att se vilka faktorer som gör att företag i stor utsträckning fortsätter att outsourca delar av verksamheten, trots att ett flertal forskningsrapporter visar att det inte alltid är lönsamt. Analyserna visar att de faktorer som främst förmår företag att fortsätta outsourca är att de anser sig uppnå effektivitet och kostnadsbesparingar. Andra faktorer som anses avgörande är att inblandade parter har lätt att samarbeta och förstå varandra. Dessutom behöver företag nya kunskaper och kunna utnyttja sina resurser effektivare inom kompetensområdet IT. I slutsatsen konstateras att det blivit allt tydligare att företag som fortsätter att outsourca har haft en strukturerad plan för hur outsourcing-projektet ska genomföras. De har även goda förkunskaper om marknaden som de har valt att verka på. Vi tror dessutom att de företag som har valt att outsourca till Indien har haft fler negativa erfarenheter än de som har outsourcat till Baltikum och Tjeckien. Den viktigaste anledningen till varför företag outsourcar till Baltikum och Tjeckien är att företagen här har bättre förutsättningar att lyckas. Detta beror inte minst på den kulturella och geografiska närheten till dessa länder

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik, 2FE02E, VT2012 Författare: Josefin Höjman och Jessica Persson Handledare: Petra Andersson Titel: Leverantörsbedömning – Vilka kriterier som avgör valet av nearshoring till Östeuropa Bakgrund: Konkurrensen i logistiksamhället har hårdnat på grund av kundernas allt mer betydande roll i försörjningskedjan. För att tillfredsställa kundkraven så har leverantörsbedömning med utgångspunkt i diverse kriterier blivit viktigare för att företag ska kunna avgöra på vilket sätt en leverantör kan bidra till företagets konkurrenskraft på marknaden. Då Östeuropeiska länder har en stark tillväxt, har uppmärksamhet riktats åt denna region. Bedömning av leverantörer från Östeuropas lågkostnadsländer har således blivit ett vanligare inslag i företags leverantörvalsprocess. Syfte: Studien syftar till att redogöra vilka kriterier som tas i beaktning vid bedömning av en ny leverantör och att ta reda på vilka kriterier som företag prioriterar. Dessutom ska studien klargöra vilka kriterier som är avgörande då en leverantör från Östeuropa väljs. Metod: Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingen består av såväl primära- som sekundära källor. De primära källorna består av det material som har samlats in via den empiriska undersökningen och de sekundära källorna utgörs av innehållet i den teoretiska referensramen. Ett deduktivt angreppssätt används då den teoretiska referensramen bygger upp innehållet och strukturen för intervjufrågorna. Slutsatser: Studien har visat att ett flertal kriterier tas i beaktning vid val av en ny leverantör. Dessa är pris, kvalitet, leveransservice, kommunikation, leverantörsrelationer, transport samt politisk- och ekonomisk stabilitet. De kriterier som prioriteras vid val av en östeuropeisk leverantör är pris, kvalitet, leveransservice i form av ledtid och kommunikation. Det avgörande kriteriet är priset.

Background: The markets conditions are changing and recent research show that the era of offshoring manufacturing and jobs to foreign countries now is coming to an end. Nearshoring gives the possibility to overcome the challenges that offshoring causes. Furthermore, both the internal parameters and key driving forces in the environment is important to consider in the decision of where to locate the future supplier base. Purpose: The purpose for this thesis is to identify how the future supplier base for the glass lighting segment should be located, taken into consideration the internal parameters availability, sustainability, product quality and cost, and the key driving forces in the environment. Methodology: In this thesis a case study approach is used, with a positivistic perspective and an abductive approach. To identify the key driving forces, the methodology of a scenario analysis is used. Conclusions: Considering the internal parameters and the key driving forces in the environment a use of three nearshoring hubs, closely located to the sales markets, Asia, Europe and North America, is supported for the future supplier base for the glass lighting segment.

Tillverkningsindustrin har historiskt sett haft en viktig roll i Sveriges ekonomiska tillväxt, men till följd av höga arbetskostnader och en liten inhemsk marknad har många företag flyttat sin produktion utomlands. Det senaste decenniet har allt fler företag världen över flyttat delar av sin verksamhet från utlandet, antingen till hemlandet eller till mer närbelägna länder, ett fenomen som benämns som “reshoring”. Då “reshoring” är mindre studerat på mindre marknader, så som den svenska, är syftet med studien att undersöka huruvida svenskatillverkningsföretag har tillämpat en “reshoring”-strategi, antingen i form av “backshoring”eller “nearshoring”. Studien ämnar också att undersöka vilka orsaker som bidragit till en eventuell “reshoring”. Teorier om hur val av tillverkningsplats är av strategisk vikt för företag har använts tillsammans med teorier om “reshoring” och orsaker till att företag genomför en “reshoring”. Studien tillämpar en kvalitativ metod och är baserad på årsredovisningar från svenska tillverkningsföretag under den valda tidsperioden, kompletterat medpressmeddelanden och tidningsartiklar. Studien visar att inget företag har genomfört “reshoring” eftersom de inte har genomfört en tidigare “offshoring”. De orsaker som ligger bakom företagens flytt till Sverige och geografiskt närliggande länder stämmer dock överens med de orsaker som tidigare forskning kunnat konstatera.

The purpose of this study is to explore possibilities for textile companies in European high-cost countries to relocate production to low-cost countries in North Africa by performing a case study on Sweden and Morocco. The study will thereby contribute to increased understanding of nearshoring opportunities in low-cost countries. Sweden is seen as an example of a European high-cost country and Morocco is seen as an example of a North African low-cost country. By investigating nearshoring from a European high-cost country to a North African low-cost country, the authors conclude the advantages and disadvantages of nearshoring. Through a case study with a qualitative approach, observations and semi-structured interviews with industry professionals were conducted. The interviews were designed to investigate the advantages and disadvantages of relocation of production from both the production country perspective and from the outsourcing country perspective. The authors identified disadvantages that include increased labor and production costs, financial assistance for environmental standards, human rights issues and bad supplier relationships. Despite challenges, nearshoring offers advantages like increased flexibility and potential sustainable development, enhancing brand image and potentially increasing revenue. The findings emphasize the need for future research on differentiating nearshoring from traditional offshoring, assessing the environmental implications of various sourcing locations, and exploring the supplier-customer relationship for successful nearshoring implementation.

Bakgrund och problematisering Under 90-talet flyttade många företag sin produktion till lågkostnadsländer långt bort för att minska sina produktionskostnader och därmed öka konkurrensfördelarna. Nu menar forskare att denna trend börjat vända, och företag väljer att flytta tillbaka sin produktion till hemlandet eller i ett närliggande lågkostnadsland då det visat sig att totalkostnaden inte blev lägre. En produktion i eller nära hemlandet kan resultera i minskad totalkostnad, minskade risker och ett ökat värde för kunden. Valet av produktionsland kan också starkt influeras av företagets hållbarhetsarbete. Majoriteten av forskningen är fokuserad kring jämförandet av Sverige med ett lågkostnadsland i Asien men väldigt lite forskning finns som jämför Sverige med ett lågkostnadsland i Europa. Syfte och metod Syftet för studien är att jämföra strategierna inshoring och nearshoring genom att undersöka svenska hållbara mikroföretags val av produktionsland. För att jämföra strategierna kommer vi undersöka dessa utifrån faktorerna kostnad, risk och värde. Det empiriska materialet samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med företag som har sin produktion i antingen Sverige eller Portugal. Resultatet kommer sedan att analyseras och kopplas till den teoretiska referensramen kring Supply Chain Management, hållbarhet och de tre faktorerna ovan för att kunna besvara syftet. Resultat och slutsats Efter att den empiriska datan analyserats kom vi fram till att företagen till en hög grad delade forskarnas syn på att en produktion i Sverige på många sätt var mer kostnads effektiv, mindre riskfylld och ökade värdet för konsumenterna då varumärket och produkterna sågs mer hållbara. Däremot märkte vi också att design spelade en stor roll in på vilket produktionsland man väljer, något som litteraturen inte tagit upp. Vi konstaterade att det inte finns en sourcingstrategi som ansågs vara bäst, utan företagets storlek, framtidsplaner, produktdesign och materialanvändning istället påverkar vilket produktionsland som är mest lämpligt. / Background and problematisation During the 1990’s many companies moved their production to remote low cost countries to reduce their production costs and create an increased competitive advantage. Research has now shown that this trend is reversing and companies are now starting to move their production to their home country or a close by low cost country due to the revelation that the total cost did not increase. Placing the production in or near the home country can result in a lower total cost, reduced risks and an increase of value to the consumer. The production location choice can also strongly be influenced by the companies’ sustainability work. The majority of research is focused around the comparison of Sweden and a low cost country in Asia but very little research has been done comparing Sweden and Europe. Purpose and method The purpose of the study is to compare the strategies inshoring and nearshoring by investigating Swedish sustainable micro companies’ choice of production location. To compare the strategies we will evaluate these through the factors cost, risk and value. The empirical material will be collected through semi-structured interviews with companies producing in either Sweden or Portugal. The result will then be analysed and connected to the theoretical framework around Supply Chain Management, sustainability and the three factors above to answer our research questions. Result and conclusion After the empirical data had been analysed we saw that the companies more or less shared there searchers’ views on that a production in Sweden in many ways was more cost effective, less prone to risks and increased the value to the consumers due to the brand being perceived as more sustainable. Also the design of the product played a big part in the choice of production location, something the literature did not bring up. Our conclusion was that none of the sourcing strategies were considered the best, but the size of the company, product design and the choice of material affected which production country that was deemed the most suitable. This thesis is written in Swedish.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka motiv samt barriärer svenska klädföretag ser rörande sina sourcing beslut, med fokus på nearshoring och farshoring. Vidare undersöks även hur dessa motiv och barriärer skiljer sig åt beroende på vilket segment klädföretaget inriktar sig på. Västra Götaland har länge varit centrum för textilindustrin i Sverige men har på senare tid konkurrerat med utländska, billigare tillverkningsländer såsom Kina och Bangladesh. Idag har dock en trend uppdagats, då många klädföretag väljer att flytta sin produktion till länder närmare hemmamarknaden, vilket benämns som nearshoring. Uppsatsen har en kvalitativinriktning där en flerfaldig fallstudie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra klädföretag baserade i Västra Götaland. Intervjuerna utformades i syfte att undersöka respektive företags motiv samt barriärer för att att arbeta med nearshoring. Det insamlade empiriska materialet analyserades därefter genom indelning av dessa motiv och barriärer i en tabell för att skapa en tydlig överblick. Tabellen analyserades vidare för att hitta mönster och dessa delades sedermera in i sex olika kategorier som lades till grund för analysen. Motiv och barriärer hos de studerade företagen var relativt likartade och överensstämmer med tidigare forskning inom området. De starkaste motiven för nearshoring visade sig vara tid tillmarknaden, hållbarhet och riskhantering medan de starkaste barriärerna var högre kostnader, kapacitet och relation med leverantörer. Motiv och barriärer tenderade även att skilja sig åt beroende på vilket segment inom marknaden ett företag är verksam inom. Sport- och fritidskläder visade sig vara mer fokuserade på kvalitét och pris medan modekedjor är merfokuserade på snabbhet till marknaden. / The purpose of this study is to investigate nearshoring motives and barriers in the Swedish clothing industry, and the differences between diverse segments on the market. Västra Götaland, a region in Sweden, has long been the centre for the textile industry in Sweden but has been struggling with competition of foreign, cheaper manufacturing countries like China or Bangladesh. Today, the manufacturing returning to closer areas of the market, labeled as nearshoring, which is shown to be a growing trend. The study has a qualitative research strategy approach where a multiple-case study with semi-structured interviews have been conducted with four clothing companies in Västra Götaland. The interviews were designed to investigate their respective motives and barriers for nearshoring. The collected data was analysed by dividing all of the motives and barriers into a table to get an overview. The table was then analyzed to find patterns. These patterns were later divided into six categories that was used as a foundation for the analysis. The barriers and motives of the different companies are quite similar and complies with the earlier research that has been conducted on the subject. The strongest motives for nearshoring is time to market, sustainability and risk management while the barriers was pointed out as higher costs, capacity and relationship with current partners and manufactures. The motives and barriers tend to shift depending on what segment on the market that the company is operating on. Sport and active wear tend to be more focused on quality and price while fashion companies tend to be more interested in speed to market. This thesis is written in Swedish.

Syfte: Syftet med studien är att kartlägga om och hur modeföretag har anpassat sin försörjningskedja under Covid-19. Studien kommer främst att fokusera på om det har skett geografiska förändringar i sin sourcingstrategi, samt hur företagens inköpsvolymer har förändrats under pandemin. Design/ metod: De två forskningsfrågorna besvarades genom fem semistrukturerade intervjuer med flera personer på svenska modeföretags inköpsavdelningar och med hjälp av en tematisk analys. Originalitet/värde: Studien bidrar till ökad kunskap inom ämnet hur svenska modeföretag har anpassat sina värdekedjor under Covid-19 pandemin. Eftersom att Covid-19 pandemin skedde nyligen finns det begränsat med forskning inom ämnet. Studien ger även en inblick i hur olika svenska modeföretag har arbetat under denna tidsperiod för att hantera de risker som uppstod i värdekedjan. Resultat och slutsats: Efter att en analys hade sammanställts så kom det fram att det fanns skillnader i hur de mellanstora och stora företagen i studien hade agerat kring sourcing och inköpsvolymer under Covid-19 pandemin. De medelstora företagen hade redan större delen av sin sourcing i Europa medans de större modeföretagen hade större delar av sin sourcing i Asien. Alla intervjupersoner beskriver att de upplevde mer eller mindre fördröjningar i sina leveranser där det var värst för de som hade stor produktion i Asien. För att minska riskerna gällande inköpsvolymer så var flexibilitet en viktig faktor för att flytta volymer mellan sina sourcingplatser och producera närmare sina marknader. Det kom även fram att de medelstora företagen ville satsa på större lager i framtiden medans de stora företagen ville minska sina lager för att inte överproducera. I framtiden ser samtliga intervjupersoner att det kommer bli större konkurrens kring produktion i Europa då fler företag vill producera närmare sina marknader. / Purpose: The purpose of this study is to examine how textile companies have adapted their supply chain during Covid-19. The study will mainly focus on outlining geographical changes in its sourcing strategy, as well as how companies' product range volumes have changed during the pandemic. Design/Methodology: The two research questions were answered through five semi-structured interviews with several people in Swedish fashion companies purchasing departments and with the help of thematic analysis. Results and Findings: After an analysis had been compiled, it emerged that there were differences in how the medium-sized and large companies in this study had acted regarding sourcing and purchasing volumes during the Covid-19 pandemic. The medium-sized companies already had most of their sourcing in Europe, while the larger fashion companies had larger parts of their sourcing in Asia. All interviewees described that they experienced more or less delays in their deliveries, where it was more critical for those who had larger production in Asia. To reduce the risks regarding purchasing volumes, flexibility was an important factor in moving volumes between their sourcing sites and producing closer to their markets. It was also revealed that the medium-sized companies wanted to invest in larger stock levels in the future, while the large companies wanted to reduce their stock levels in order not to overproduce. In the future, all interviewees see that there will be greater competition for production in Europe as more companies want to produce closer to their markets. Originality/Value: The study contributes to increased knowledge in the subject of how Swedish fashion companies have adapted their value chains during the Covid-19 pandemic. Because the Covid-19 pandemic occurred recently, there is limited research on the subject. The study also provides an insight into how different Swedish fashion companies have managed the risks that arose in the value chain during this time period.