Då marknaden för streamingtjänster för film och serier växt markant de senaste åren har intresset ökat för att förstå vad som motiverar konsumenter att prenumerera på och behålla en streamingtjänst framför andra. Studien ämnar undersöka vilka faktorer som är av störst betydelse i konsumenters val av streamingtjänst, samt undersöka vilka dimensioner av upplevt värde som har en positiv påverkan på intentionen att behålla en tjänst. Med stöd från den akademiska litteraturen rörande konsumenters upplevda värde skapades en analysmodell med fem dimensioner som låg till grund för denna kvantitativa undersökning. Hypoteser skapades för dimensionerna funktionellt värde, emotionellt värde, socialt värde, användarvänlighet samt monetärt värde i syfte att testa sambandet mellan respektive värdedimension och intentionen att behålla en streamingtjänst framför en annan. Enkätundersökningen resulterade i 274 användbara svar där resultaten indikerade på att de funktionella, emotionella och sociala värdena har en positiv påverkan på konsumentens intention att behålla en tjänst. De egenskaper respondenterna upplevde vara viktigast i valet av streamingtjänst var huvudsakligen kopplat till tjänstens innehåll och kvalité.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur mycket det går att minska värmeförlusterna i träfönster genom användandet av en fönsterlucka innehållande ett isolerande material. Fönster är idag den del av byggnaden som står för de största värmeförlusterna med upp till 40% av en byggnads totala energianvändning. Behovet av effektiva och billiga lösningar för minskning av en byggnads energianvändning är nödvändig för att skapa förutsättningar för ett hållbart samhälle. En lösning kan vara att använda isolerande fönsterluckor under nattetid då människor generellt sett sover och utomhustemperaturen är som lägst, vilket ökar värmebehovet. För att kunna uppskatta den totala värmeförlusten genom ett fönster kan U-värdet tillsammans med dess area och luftens temperaturskillnad mellan inom- och utomhus användas. Ett problem är dock att alla fönster är unika i sin utformning vilket gör det svårt att beräkna U-värdet med stor exakthet. I det här arbetet utvärderades olika metoder för beräkning av ett fönsters U-värde och energibalans med en litteraturstudie. Efteråt skapades ett program i Microsoft Excel med hjälp av resultaten från litteraturstudien. Programmet använder sig av geometrin från befintliga fönster som indata för beräkning av U-värdet och eventuell energibesparing som kan göras med en fönsterlucka stängd nattetid under uppvärmningssäsongen i Gävle. Tre fönster med kända U-värden och mått, från olika företag, jämfördes med programmets uträknade U-värden för samma tre fönster. Resultatet visade att programmets noggrannhet varierade mellan 1-8% och att U-värdet för fönstret kunde sänkas med upp till 81% med användandet av en isolerande fönsterlucka. Slutsatsen som kunde dras av från detta arbete är att isolerande fönsterluckor kan minska värmeförlusterna i fönster och att dess effektivitet entydigt beror på luftpermeabiliteten hos luckan och tjockleken på fönsterluckans isolerande skikt. / The purpose of this dissertation was to examine insulated window shutters potential to reduce heat losses in wooden frame windows. Windows are today the part of the building envelope that amounts for the biggest heat losses with up to 40% of the buildings total energy usage. The need for efficient and cheap methods to reduce heat losses in buildings is necessary to create the conditions required for a sustainable society. One solution is to use window shutters containing an insulated material, which during the night hours decreases the heat flow through the window. To estimate the total heat loss, the U-value can be used along with an area and the difference in air temperature between the indoor and outdoor climate. The problem is that all windows are uniquely designed which makes the assessment of its U-value complicated. In this report different methods for the calculation of a windows U-value and energy balance was assessed with a literature review. After the evaluation a computer program was created using the findings from the literature review. The program uses the geometry of an existing window as input data to calculate the U-value and potential energy savings for the window with a closed insulated window shutter. Three windows with known U-values and geometry from different companies was then compared with the programs calculated U-values for the same three windows. The results showed that the programs accuracy differed from 1-8%. It also showed that a windows U-value can be lowered with up to 81% when the insulated window shutter is closed during the night. The main conclusion that was drawn from this research was that insulated window shutters can reduce the heat flow through windows and that its efficiency depends on the air permeability of the shutter and the thickness of the insulated layer.

<p>Skogen har en stor betydelse världen över, där skogen utgörs av 3,9 miljarder hektar mark. De största skogsområdena finns i Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. Den allra största skogsägaren i Sverige är Sveaskog med sina 3,5 miljoner hektar skogsmark. År 2002 tillkännagav Europaparlamentet att de biologiska tillgångarna skulle värderas till verkligt värde, enligt IAS 41. Innan värderades de biologiska tillgångarna till anskaffningsvärdet. Under årens gång har diskussioner förts om vilken värderingsmetod som anses föredra, då det har visat sig vara svårt att acceptera värdering till verkligt värde.</p><p>Syftet med denna studie är att med hjälp utav e-postintervjuer undersöka huruvida skogsbolagen samt revisorerna har ändrat sina inställningar till verkligt värde sedan år 2005, och om i så fall varför, deras inställning har förändrats.</p><p>Undersökningen bygger på en analys av tidigare forskning av värderingen av skog, samt e-postintervju med representanter för skogsföretag samt revisorsbyråer.</p><p>Skogsbolagens samt revisorernas inställningar hade förändrats någorlunda sedan år 2005. Värdering till verkligt värde ansågs utav skogsbolagen fungera bättre, då IAS 41, bygger på ett lämpligare underlag. I ett utav skogsbolagen fungerade värdering till verkligt värde dock endast någorlunda. Detta berodde bland annat på att IAS 41 har medfört en stor uppvärdering utav deras skogstillgångar. I undersökning var alla revisorerna överens om att det inte har blivit svårare att uppskatta de biologiska tillgångarnas värden. Dock har IAS 41 medfört att det har blivit svårare av att kunna bedöma tillförlitligheten i redovisningen, då skogstillgångarna är köpta för väldigt länge sedan, och som påverkar revisorernas värdering i grunden. Revisorerna ansåg även att standarden har medfört ett större krav för revisorer och analytiker, eftersom man måste betrakta helheten utav skogstillgångarna.</p><p> </p><p> </p>

Skogen har en stor betydelse världen över, där skogen utgörs av 3,9 miljarder hektar mark. De största skogsområdena finns i Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. Den allra största skogsägaren i Sverige är Sveaskog med sina 3,5 miljoner hektar skogsmark. År 2002 tillkännagav Europaparlamentet att de biologiska tillgångarna skulle värderas till verkligt värde, enligt IAS 41. Innan värderades de biologiska tillgångarna till anskaffningsvärdet. Under årens gång har diskussioner förts om vilken värderingsmetod som anses föredra, då det har visat sig vara svårt att acceptera värdering till verkligt värde. Syftet med denna studie är att med hjälp utav e-postintervjuer undersöka huruvida skogsbolagen samt revisorerna har ändrat sina inställningar till verkligt värde sedan år 2005, och om i så fall varför, deras inställning har förändrats. Undersökningen bygger på en analys av tidigare forskning av värderingen av skog, samt e-postintervju med representanter för skogsföretag samt revisorsbyråer. Skogsbolagens samt revisorernas inställningar hade förändrats någorlunda sedan år 2005. Värdering till verkligt värde ansågs utav skogsbolagen fungera bättre, då IAS 41, bygger på ett lämpligare underlag. I ett utav skogsbolagen fungerade värdering till verkligt värde dock endast någorlunda. Detta berodde bland annat på att IAS 41 har medfört en stor uppvärdering utav deras skogstillgångar. I undersökning var alla revisorerna överens om att det inte har blivit svårare att uppskatta de biologiska tillgångarnas värden. Dock har IAS 41 medfört att det har blivit svårare av att kunna bedöma tillförlitligheten i redovisningen, då skogstillgångarna är köpta för väldigt länge sedan, och som påverkar revisorernas värdering i grunden. Revisorerna ansåg även att standarden har medfört ett större krav för revisorer och analytiker, eftersom man måste betrakta helheten utav skogstillgångarna.

Inledning: En ökad etablering av externa köpcentrum utanför stadskärnan har lett till att inblandade aktörer i stadskärnan bör sträva efter att tillgodose konsumenternas önskemål och behov för att öka sin attraktionskraft. För att värde för konsumenten ska uppstå bör dock aktörerna veta vad konsumenter och besökare värdesätter i stadskärnan. Om aktörerna baserar sin profil på vad de tror att kunderna efterfrågar kan ett gap mellan det önskade och erbjudna värdet uppstå. Vår huvudfråga är: Hur skapas överensstämmelse mellan vad invånare värdesätter och hur aktörer samverkar för att skapa värde? Syfte: Syftet är att skapa en förståelse och ge kunskap om hur inblandade aktörer kan skapa ett ökat upplevt värde och attraktionskraft av och för en stadskärna. Metod: Vi har valt att använda oss av både en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att uppnå studiens syfte. Med hjälp av en flermetodsforskning har vi samlat in empirisk data genom enkäter och semi-strukturerade intervjuer. Vi har valt att rikta oss mot ett fallföretag, nämligen Växjö Citysamverkan. I den teoretiska referensramen har vi huvudsakligen inriktat oss på ämnen vilka berör samverkan, värdeskapande, varumärkets funktion samt differentiering. Slutsats: Vår slutsats visar att värde är tämligen subjektivt då det, i mångt och mycket, beror på individens specifika önskemål, behov och förväntningar. Dock finns det vissa generella aspekter vilka konsumenter värdesätter vilket är mångfald, service, tillgänglighet och en gatukultur. I vår undersökning tydliggörs att ett differentierande mervärde kan skapa en unik konkurrensfördel för en stadskärna. I slutet av vår uppsats kommer vi att presentera rekommendationer kring hur involverade aktörer kan samverka för att stärka stadskärnans attraktionskraft.

Förändrade konsumtionsmönster som går företagen förbi kan i längden visa sig ödesdigert och det är därför viktigt att identifiera dessa förändringar och analysera vad de innebär för de inblandade. I dataspelsbranschen har ett nytt konsumtionsmönster växt fram där människor i allt större utsträckning intar en åskådarroll istället för att själva delta i spelandet. Elektronisk sport eller e-sport som det har kommit att kallas lockar miljontals tittare världen över och har börjat få en betydande roll inom dataspelsbranschen. Evenemangen som ordnas följs på plats, via direktsänd TV eller via streamingtjänster från datorn. Åskådarna blir här en värdeskapande tredje part som är distanserad från det traditionella värdeskapande utbytet mellan företag och kund. Genom att besöka ett av dessa e-sportevenemang samlades kvalitativ data in för att studera tredje parts värdeskapande och vad det innebär för de inblandade aktörerna. Resultatet av undersökningen visade att kunden, eller användaren, av dataspelet intar en företagslik roll gentemot åskådaren. Detta belyste samtidigt vikten av att klargöra vems värdeskapande som står i fokus, hur det avgränsas samt vems perspektiv man utgår ifrån vid appliceringen av Grönroos och Voimas (2013) definition av värde som kundens skapande av bruksvärde.

The knowledge of value-enhancing factors in condominiums is very important for real estate agents when valuing condominiums, but it is also of interest to the owner for an upcoming renovation and sale. Previous research has sorted out the most fundamental factors affecting value of condominiums such as location size, age and condition. The purpose of this paper is by consumer’s actual preferences regarding various attributes identify the most value-adding factors in condominiums. Thereby we want to add and nuance previous research. This has been done through a quantitative method in which possible buyers have ranked how various attributes affect their willingness to pay. The results were analyzed and the median of the various attributes have been recognized. The result shows in accordance with previous research that the location is the primary value-adding factor. This followed by balcony as a very valuable attribute. Then follow low monthly fee, newly renovated bathroom and good condition of the property. It should be highlighted that speculators prefer a low monthly fee, rather than a good economy of the condominium association and a good condition of the property. Two parameters that will affect the monthly fee in the long run. It has been shown that fireplace is not value enhancing, compared to previous research. Besides the fundamental factors, this study unlike previous research revealed more specific attributes that consumers value in condominiums. Generally, consumers prefer bright colors and wooden- or parquet floor. Consumers prefer the kitchen to be in best condition, where dishwasher, glazed tile and modern fridge/freezer are the premier value-enhancing factors. Consumers prefer a shower before a bathtub in the bathroom.

I Sverige har vi ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Under de senaste åren har redovisningen förändrats på grund av en ökad internationalisering. Detta har bland annat inneburit att användandet av verkligt värde har ökat vilket även har fått konsekvenser för beskattningen på grund av det nämnda sambandet. Begreppet verkligt värde har till och med införts i skattelagstiftningen, i 18 kap. 18 § IL som säger att om det verkliga värdet är lägre än det skattemässiga får ytterligare avdrag göras utöver det vanliga värdeminskningsavdraget. Dock finns ingen närmare förklaring av vad som menas med begreppet verkligt värde eller hur det ska tolkas. Huvudregeln i inkomstslaget näringsverksamhet är att resultatet ska beräknas enligt god redovisningssed om inga specifika skatterättsliga regler finns enligt 14 kap. 2 § IL. Detta skulle kunna innebära att god redovisningssed kan användas för att utreda hur begreppet verkligt värde ska tolkas i 18 kap. 18 § IL. I sådana fall visar studien att endast ett fåtal av de tillgångar som omfattas av paragrafen faktiskt skulle kunna skrivas ned och regeln skulle endast kunna användas att ett begränsat antal företag. Dessutom skulle det lägre värdet behöva vara bestående om det är god redovisningssed som ska gälla. Dock är det svårt att dra den slutsatsen på grund av ett rättsfall som jag anser ökar förvirringen kring den aktuella paragrafen. Detta innebär att det är svårt att utröna exakt vad som ska gälla och en klar och tydlig redogörelse för begreppet verkligt värde kan inte presenteras. Därför blir min slutsats att det behövs tydligare riktlinjer i skattelagstiftningen angående hur begreppet verkligt värde ska tolkas i 18 kap. 18 § IL.

No description available.

Sammanfattning Datum                               2012-05-30 Nivå                                    Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Författare                          Oscar Fager, Linda Svensson Handledare                        Esbjörn Segelod Titel                                    Värdering till verkligt värde – Påverkan på revisorers arbete Nyckelord                          Verkligt värde, IFRS, Revisor Problemformulering    Hur har utvecklingen mot att värdering till verkligt värde används i fler värderingssituationer påverkat svenska revisorers arbete? Syfte                                Denna magisteruppsats syftar till att undersöka om värdering av tillgångar till verkligt värde påverkat svenska revisorers arbete. Om så är fallet ska uppsatsen även beskriva på vilket sätt revisorers arbete har förändrats. Metod                                 För att uppnå studiens syfte samlades data in genom en litteraturstudie där tonvikt lades på den diskussion som förts kring värdering till verkligt värde. För att kunna besvara vår frågeställning intervjuades totalt sex revisorer från fyra olika revisionsbyråer i Sverige. Den information vi fick genom intervjuerna sammanställdes och ställdes i förhållande till vår referensram och utmynnade i studiens slutsatser. Resultat                              Värdering till verkligt värde har påverkat revisorernas arbete på så vis att specialister används i alltfler fall vid granskningen av de verkliga värdena. Granskningen av de verkliga värdena är även mer tidskrävande för revisorn då många parametrar ska granskas. Detta bidrar även till att kunskapskraven är högre på revisorn än vid granskning av anskaffningsvärden. Dessa förändringar bidrar också till att revisorn känner en större risk vid revidering av ett verkligt värde än vid anskaffningsvärde då det vid verkligt värde saknas enkla underlag. / Date                                    2012-05-30 Level                                  Master (one-year) Thesis in Business Administration, 15 credits Authors                              Oscar Fager, Linda Svensson Tutor                                  Esbjörn Segelod Title                                    Fair value – influence on auditors’ work Keywords                          Fair value, IFRS, Auditor Problem                             How has the trend towards that fair value is used in more valuation situations influenced the Swedish auditors’ work? Purpose                              This master thesis aims to examine if the valuation of assets at fair value has influenced Swedish auditors’ work. If so, the study will also describe how the auditors’ work has changed. Method                              To achieve the purpose of the study, data was collected through a literature study where the emphasis was placed on the recent discussion about fair value valuations. In order to answer our question a total of six auditors from four different accounting firms in Sweden were interviewed. The information we received from the interviews was compiled and compared to our theoretical framework, and led to the study’s conclusions. Results                               Fair value has influenced the work of the auditors so that more specialists are used in the review of the fair values. The review of the fair values are also more time consuming for the auditor because there are many parameters to be audited. This also contributes to a higher knowledge requirement on the auditor. The auditor will also experience a higher risk when auditing a fair value compared to auditing a purchase value.