In communities today nearly everybody has a Smartphone and they bring it everywhere. What we think is interesting to observ is how people find value in Smartphones and applications. We aim to answer this question through three part questions: where in the buyer process they experience value, what they think is value and if there are any diffrences between the value men and women recive. We choosed to both have an quantitative and a qualitative method and a inductive way of working. Through our study we found out that people wanted the Smartphones and applications to be easy and they experienced value in the buyer process when its quick, adapteble and when it makes the day easy and we also found out that it wasent any differences between the value men and women recived.

There are currently 2160 buildings in Sweden that are protected by law with the designation as a cultural heritage building, which is the strongest protection that can be obtained for a building of cultural historic significance. The purpose of this thesis is to research how strong and sustainable the protection of such a designation is and how you can motivate a revocation. Furthermore, this thesis aims to give an overall insight into all cases where there has been a revocation. To achieve the protection of a designation as a cultural heritage building, the object has to be of outstanding interest on account of its cultural historic value. In the first part, this thesis gives a short historic background of the cultural heritage law and its terms, like outstanding interest and cultural historic value. The County Administrative Board's documents about revocation are the main source for this research. There have been 24 cases of revocation and the frequency of such cases has increased in the past ten years. This possibly indicates a change of the general attitude towards revocation of a designation of cultural heritage buildings. In the geographic distribution of the cases the County of Skåne is overrepresented. The research also indicates that in many cases a building was a former publicly owned listed building. The fact that a buildings cultural historic value has been reduced is a frequent motive for a revocation. A reduced cultural historic value is often the consequence of modern additions to the building. The bases of this problem can be found in the formulation of the protective regulations, which often are too general. The Heritage Conservation Act, where the rules for the designation of a cultural heritage building can be found, is considered to be a strong legislation. However, this is not always reflected in the application by the County Administrative Board.

No description available.

The concept of school forest was drafted in 1970 by the Forest in School organization and is defined as an area occupied by a school for outdoor educational activity. The main purpose of this study was to examine how schools use the school forest in practice, how it can be linked to the forest as an ecosystem service and find out how the forest is taken into consideration in the spatial planning. The study is mainly qualitative in nature and has been based on interviews conducted with educators engaged in outdoor education at four selected schools in a municipality in Sweden. Focus has been on the cultural ecosystem services for school forest, for example the physical characteristics that are considered as positive, forest influence on students' physical / mental health and the educational benefits available to be in the woods. Search has also been made to see how the forest is taken into consideration in the spatial planning and also what a contract agreements involves. The clearest prominent results from the interviews is the need for variation in school forests; you want to have access to many different kinds of environments that may suit for the different subjects they are to teach, or the various activities you want to pursue. Experience values ​​of the different school forest areas varied widely, which also supports the idea that there is no specific type of environment that is optimal, but the variety of types of environment itself is far more important for a fruitful outdoor educational activities. The National Forest is considered to benefit students' physical and psychological health through the stress level is reduced and students will be more motivated. Furthermore, it is important to adapt the size of the area for utilization, as well as its distance from the school after the age of the students who use it. The forest is located near the school and is available can be seen as more important than that is experienced as restful and separated from the outside world. Other interests that use the school forest because of its proximity to other buildings has emerged, mainly has been for housing construction.

Människan spenderar en stor del av sin tid på arbetet. Vad arbetet och arbetsplatsen innebär för människan har förändrats över tiden och varierar beroende på den individuella utgångspunkten. Vi ser en sammankoppling mellan identitet, sociala relationer, status och prestationskrav till arbetet. Arbetet är därmed ett viktigt element i den moderna människans livsbygge. Herzberg menar att det finns inre och yttre faktorer som ger arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse, Maslow talar om liknande faktorer men uttrycker dem som mänskliga behov. Maslow menar att människans slutgiltiga behov att tillfredställa är ett självförverkligande. Om de övriga behoven/faktorerna går att tillgodose genom arbetet och arbetsplatsen – varför skulle då inte människan däri kunna söka även ett självförverkligande?Arbetet bär på värden utöver det värde som ligger i lönekuvertet. Det är just dessa värden vi i vår uppsats söker definiera. Vi menar att det är av stor vikt att företag uppmärksammar det som individer söker i arbetet, detta för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare och konkurrera om den bästa arbetskraften. Till detta kommer det faktum att vi står i ett generationsskifte, 80-talisterna – Generation Y står att ta över efter 40-talisterna. Generation Y menas vara en individualistisk generation och de har en ny syn på sig själva, livet och samhället med andra krav på sin omgivning. Frågan är vad denna förändring innebär för arbetslivets olika parter.Syftet med denna uppsats är att analysera och skapa en bild av hur svenska företag går till väga för att bemöta de olika värden arbetstagare söker i arbetet och på arbetsplatsen. Vidare är syftet att beskriva hur företag bemöter Generation Y. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en flerfallstudie i tre svenska aktiebolag med säte i Stockolm. På respektive företag har vi intervjuat ansvariga för personalarbete, även kallat human resources.

I dagens tjänsteorienterade samhälle har företag blivit medvetna om att det inte bara är ändamålet med en produkt som kunden anser värdefullt utan att vägen dit också är viktig. Syftet med denna uppsats är att påvisa hur betydelsefull vägen mot ändamålet (den process som omger resultatet) är för kundens värdeupplevelse samt att undersöka huruvida olika åldrar och kön värderar tjänstens element olika. Som kontrast till tidigare kvalitativ forskning på området genomfördes här en kvantitativ studie, i form av en enkät, för att uppnå uppsatsens syfte. Undersökningen visade att resultatets betydelse fick högst omdömen men att processen ändå var essentiell för kundens helhetsupplevelse. Ett antal processfaktorer, framförallt trevlig och lyhörd personal, visade sig ha stor betydelse för upplevelsen och studien kunde även påvisa åsiktsskillnader beroende på kön och ålder. Studiens utvalda miljö var en frisörsalongskontext men separata analyser genomfördes för att undersöka möjligheten att vidga upptäckterna till andra kontexter.

Matematik är ett av grundskolans kärnämnen, och matematiska kunskaper är avgörande för att människan ska klara vardagen i det moderna samhället. Elever är olika motiverade att lära sig matematik, och lärare har olika sätt att arbeta för att motivera dem. Studien syftar till att belysa hur lärare ser på motivation i matematikämnet och vad lärare gör för att motivera sina elever och därigenom få dem att fördjupa ämneskunskaperna. Förväntan-värde-teorin (expectancy-value theory) delar upp motivation i inre värde, nyttovärde, personligt värde och kostnad. Med den teorin som grund har jag med kvalitativ metod intervjuat lärare. Analysen av materialet visar att det är viktigt att läraren har förtroende för eleverna och en realistisk förväntan på vad eleverna redan kan i matematikämnet. Nyttovärdet betonas mest och kopplas ofta till läroplanens syfte med matematikämnet.

Bakgrund och problemdiskussion: År 2008 kom ett förslag om att avskaffa den allmänna revisionsplikten för cirka 96% av företagen i Sverige. Detta förslag genomfördes år 2010 men kom däremot inte att beröra 96% av de svenska aktiebolagen som den ursprungliga utredningen föreslog. Istället kom ändringen att gälla cirka 70% av de svenska aktiebolagen. EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv ger dock upphov till att Sverige har möjligheten att avskaffa revisionsplikten för de företag som det ursprungliga förslaget gav uttryck för. Det är därför intressant att undersöka vad de företag, som ligger i gränsskiktet mellan Sveriges uppsatta gränsvärden och de maximalt tillåtna av EU, anser vilka värden en revision medför. Syfte: Denna studie ämnar att undersöka och öka förståelsen kring vilka värden små och medelstora företag anser att en revision medför. Metod: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom sju personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens verkställande direktörer, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför.  Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta företag ser att revisionen bidrar med ett värde. Det är framför allt revision som försäkran som företagen anser är det främsta värdet. Företagen ser främst att revisionen kvalitetssäkrar företagets ekonomi och legitimerar verksamheten. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet som revisionen medför, överstiger kostanden för den.

Krav på revision blev inskrivet i den svenska lagen år 1895 där det stod föreskrivet att ett bolags räkenskaper och styrelsens förvaltning ska granskas av revisorer. Med tiden har lagarna utökats och blivit fler och berör revision, rådgivning, utredningar etc. De senaste åren har synen på revisionen förändrats dramatiskt. Företagsskandaler runt om i världen är orsaken till detta. Som en följd av skandalerna har revisorernas ifrågasatts för sin roll som försvarare av allmänhetens intresse vilket har lett till en stor debatt. Revisionsprofessionen har ifrågasatts men trots det menar Riksrevisionen att revision har ett betydande värde. Det finns tidigare forskning som visar på vilket värdet revision medför. Vi fann det därför intressant att undersöka vilka värdekomponenter medelstora företag ser med revision. Denna studie syftar till att undersöka och öka förståelsen för hur medelstora företag ser på värdet av revision. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska underlaget har samlats in genom fem personliga intervjuer. Respondenterna är de olika företagens ekonomi- eller redovisningsansvarige, då det är denne som har den huvudsakliga kontakten med företagets revisor och har därmed mest kunskap om vilka värden revisionen medför. Resultatet av studien visar att samtliga av de undersökta företagen anser att revision medför ett värde till företaget. Försäkring, försäkran och kvalitetsstämpel är de värdekomponenter som de undersökta företagen ser som det främsta värdet av en revision. Sammanfattningsvis anser alla de undersökta företagen att värdet med revisionen överstiger dess kostnader, och skulle trots inte någon lagstadgad skyldighet, ändå frivilligt välja att använda revision.

Denna uppsats syftar till att analysera faktorer som påverkar erfarna unga vuxnas beslut att investera i fonder. Målet är att erhålla en ökad förståelse för hur finansiella investeringsbeslut fattas med beaktande av de betydande värderingsförskjutningar som uppenbarligen tillkommit genom ökat medvetande genom debatten om produktion/miljöpåverkan under senare år.  En försöksgrupp har utvalts bestående av unga vuxna i åldersgruppen 21–25 år. Författarna har valt att avgränsa gruppen för att fokusera på individer som har yrkeserfarenhet inom bank- och finanssektorn.  Undersökningen har utgått från en teoretisk referensram som består av en konsumentbeslutsprocess, Maslows behovstrappa, för att analysera värderingar samt vilka psykologiska och finansiella värden respondenterna erhåller efter genomförda investeringar. Detta identifieras genom djupintervjuer med respondenterna.  Forskningsfrågorna i denna undersökning handlar om varför respondenterna väljer att köpa vissa specifika fonder samt hur deras värderingar påverkat valet av fonder.