Problemformulering 1: Vilken risk-justerad överavkastning på lång sikt ger investeringar i IPO? Problemformulering 2: Vilken av de valda tidshorisonterna som investeringsstrategi genererar den högsta avkastningen när man investerar i IPO:s? Syfte: Syftet med studien är att studera huruvida det går att generera en överavkastning på lång sikt genom att investera i IPO:s, vidare är syftet med studien att ge investeraren ett bättre beslutsunderlag gällande vilken tidshorisont som är mest lönsam när man investerar i IPO: s. Teori: Den teori som denna studie baseras på är den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte är möjligt att generera en överavkastning på aktiemarknaden. Detta eftersom all tillgänglig information är inprisad i kursen. Vidare menar EMH att alla investerare är rationella och att alla har samma tillgång till information och att informationen värderas lika av alla investerare. Kritik av EMH diskuteras också. Vi har anledning att ifrågasätta denna teori. Forsättningsvis behandlar vi teorin om informationsasymmetrin och signaleringshypotesen vilket innebär att det finns en skillnad i den information som säljaren och köparen har samt att i detta fall säljaren kan signalera hur bra ett företag genom olika ageranden, respektive. Metod: Metoden för studien består i en kvantitativ metod. Urvalet efter bortfall är 248 IPO:s som har noterats på stockholmsbörsens Small, -Mid & Large Cap listor samt på First North mellan 2008– 2019. Beräkningen av avkastningarna för portföljerna och den eventuella över eller underavkastningen kommer ske genom att beräkna den faktiska avkastningen, buy hold abnormal return samt Cumulative abnormal returns. Resultat & analys: Resultatet från studien är att det går att generera överavkastning på kort sikt jämfört med jämförelseindexet. Det går däremot inte med säkerhet att säkerställa att IPO:s underavkastar på medellång och lång sikt. Vi kan med statistik säkerhet säga att det inte går att generera överavkastningar under livslängden för en IPO mellan 2008–2019. Jämförelsen mellan portföljerna visar att den högsta årliga avkastningen ges genom att investera i börsnoteringar på kort sikt, i vårt fall med en tidshorisont på tre månader. Sämst avkastning har evighetsportföljen. Slutsats: Problemformulering 1 Vilken risk-justerad överavkastning på lång sikt ger investeringar i IPO? – IPO:s på den svenska marknaden har en underprestation jämfört med det valda jämförelseindexetm Six Return Index. Problemformulering 2: Vilken av de valda tidshorisonterna som investeringsstrategi genererar den högsta avkastningen när man investerar i IPO:s? – Investeringsstrategin med en tremånaders tidshorisont ger den högsta avkastningen.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet. Vi undersöker därför i denna studie om förmögenheten har någon påverkan på svenska aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige. Mer specifikt undersöker vi förmögenhetens påverkan på fondernas risk-justerade avkastning.   Undersökningen genomförs i två steg. Det första steget innebär att vi skattar den risk-justerade avkastningen och exponeringen mot de riskfaktorer som är representerade i CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell. Denna skattning är gjord på fem olika portföljer som är uppdelade efter fondernas förmögenhet, rankade från låg till hög förmögenhet. Skattningen gör vi via tidsserieregressioner för hela tidsperioden. I vårt andra steg använder vi de skattade exponeringsvärdena för portföljerna för att justera fondernas avkastning och genomför sedan tvärsnittsregressioner där vi testar sambandet mellan fondernas risk-justerade avkastning och den naturliga logaritmen av en fonds förmögenhet.   Vår tidsperiod sträcker sig från januari 2001 till december 2013, vilket gör att vår studie är mycket aktuell och genomförs under år som präglats av starka upp- såväl som nedgångar. Vårt urval består av aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige som är aktiva idag och existerat mellan januari 2000 till och med december 2013. Vi använder oss av CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell för att skatta den risk-justerade avkastningen för våra portföljer. Vi finner att den risk-justerade avkastningen inte tenderar att påverkas negativt av en stor förmögenhet utan snarare att fonder med en högre förmögenhet visar en tendens till att prestera högre risk-justerade avkastningar. När vi genom tvärsnittsregressioner testat om fondernas förmögenhet påverkat deras prestation finner vi en svagt positiv påverkan från förmögenheten på fondernas risk-justerade avkastningar. När vi delar upp dessa resultat efter tidsperioder ser vi även en något mer positiv påverkan mellan åren 2001-2006 än vad vi fann under perioden 2007-2013. Dessa resultat är emellertid väldigt svaga och är ej heller statistiskt signifikanta.   Vi härleder våra resultat till att de nackdelar som funnits för förmögna fonder i andra studier inte verkar vara närvarande i samma utsträckning på dagens svenska marknad. Vidare finner vi att stora fonder tenderar att höra till stora fondbolag och att detta för med sig stordriftsfördelar som troligen eroderar de nackdelar som existerar för förmögna fonder. Vi kan således efter denna studie slå fast att investerare inte behöver dra sig för att placera i fonder med en stor förmögenhet. Tvärt om kan det i många fall vara positivt, speciellt i de fall när fonden tillhör ett fondbolag med en stor förmögenhet.

The interest for sustainable funds have increased recently. ESG has become a part of companies everyday life and SRI a part of the investment strategies used by equity funds. In lack of research in the field of mutual equity funds, we choose to investigate how investment strategies in “social responsible investment” (SRI) affect the risk-adjusted return. The study investigated 51 equity funds between 2014 and 2019 that had been reporting their sustainability strategies in the so called “hållbarhetsprofilen”. From this information portfolios were constructed based on the funds strategic work in comparison to conventional funds counterparts. Carhart fourfactor model were used to calculate the risk-adjusted return, the sharpe ratio to determine return in relation to the another measure of risk and the strandarddevation to calculate the total risk in each portfolio. The study concluded that all swedish equity funds worked with combinations of several SRI strategies to implement sustainable investment. In line with previous research our results show that funds managed with a strategy of low rate exclusion show a higher risk-adjusted return compared to strategys with higher exclusion rates. The conclusion though, after statistical testing was that the results could not be proven significant between the two groups of SRI-funds, meaning that we could not prove any difference in risk-adjusted returns between the groups. Further the results showed that the total risk-exposure between SRI and conventional equity funds, due to reduced diversification was not higher in SRI funds in comparison with their conventional peers. Nor did we find any evidence for ESG-integration to dampen total risk during the time for investigation. / Intresset för hållbara fonder har ökat på senare tid. ESG har blivit en del av bolagens vardag och SRI en del av förvaltarnas strategier. Då det saknas forskning inom området på aktiefonder har vi valt att undersöka hur investeringsstrategier inom “Socially Responsible Investment” (SRI) påverkar den riskjusterade avkastningen. Studien undersökte 51 stycken aktiefonder mellan 2014 och 2019 som hade rapporterat sina hållbarhetsstrategier via den så kallade hållbarhetsprofilen. Från denna information skapades portföljer beroende på fondernas strategiska arbete som sedan jämfördes med konventionella fonder som motsvarigheter. Carhart fyrfaktormodell användes för att beräkna den riskjusterade avkastningen, sharpekvoten för att utröna avkastning i förhållande till risken och standardavvikelsen för att beräkna den totala risken i portföljen. Slutsatserna av undersökningen blev att samtliga aktiefonder arbetar med kombinationer av flera hållbarhetsstrategier för att genomföra hållbara investeringar. I linje med tidigare forskning visade resultaten även att exkludering i låg grad uppvisar en högre riskjusterad avkastning jämfört med en högre exkluderingsgrad. Detta resultatet var dock efter statistiskt test inte signifikant, vilket i sin tur genererade slutsatsen att den riskjusterade avkastningen inte påverkades av i vilken grad fonden använde sig av negativ screening. Den totala risken påverkades varken av att SRI-fonderna i jämförelse med de konventionella fonderna haft sämre möjligheter till diversifiering eller att SRI-fondernas på grund av ESG-integrering kunnat minska risken.

Purpose: The study examines the risk a rising from the acquisition of shares, and its relation to the expected return. We would like to see how a high-risk portfolio is related to a low-risk portfolio. Although studying the portfolios annual performance. Theory: The theories that have been used in the study are, Capital asset pricing model, CAPM and portfolio theory. Method: The study is based on a quantitative method, the time interval is from 2008 to 2010.The annual reports, historical stock prices for companies and the index are used to perform calculations based on the essay theories. Conclusion: The beta value has positive liner correlation with the expected return. When there are bad times in the world, the companies are negatively affected regardless of industry. The Portfolios developed in the same direction during the time period. / Syfte: Studien undersöker riskens förhållande till avkastningen som uppstår vid investering i aktier. Även hur en högriskportfölj förhåller sig till en lågriskportfölj samt portföljernas årliga utveckling. Teori: De teorier som använts i undersökningen är, Capital assets pricing model– CAPM och portföljteori. Metod: Studien utgår från en kvantitativ metod. Tidsintervallet är från år 2008 till 2010. Årsredovisningar, historiska aktiekurser för bolagen samt index används för att kunna genomföra uträkningar som baseras på uppsatsen teorier. Slutsats: Betavärdet har ett positivt linjärt samband med den förväntade kurstillväxt. Vid dåliga tider i världen drabbas alla bolag negativt oavsett bransch. Portföljerna utvecklades i samma riktning under tidsperioden.

Denna uppsats syftar till att analysera faktorer som påverkar erfarna unga vuxnas beslut att investera i fonder. Målet är att erhålla en ökad förståelse för hur finansiella investeringsbeslut fattas med beaktande av de betydande värderingsförskjutningar som uppenbarligen tillkommit genom ökat medvetande genom debatten om produktion/miljöpåverkan under senare år.  En försöksgrupp har utvalts bestående av unga vuxna i åldersgruppen 21–25 år. Författarna har valt att avgränsa gruppen för att fokusera på individer som har yrkeserfarenhet inom bank- och finanssektorn.  Undersökningen har utgått från en teoretisk referensram som består av en konsumentbeslutsprocess, Maslows behovstrappa, för att analysera värderingar samt vilka psykologiska och finansiella värden respondenterna erhåller efter genomförda investeringar. Detta identifieras genom djupintervjuer med respondenterna.  Forskningsfrågorna i denna undersökning handlar om varför respondenterna väljer att köpa vissa specifika fonder samt hur deras värderingar påverkat valet av fonder.

Bakgrund: Under de senaste åren har svenska investerares intresse för hållbara investeringar ökat. Tidigare studier har genomförts för att identifiera vem den hållbara investeraren är, varför de väljer att investera hållbart och hur de går till väga. Däremot finns det fortfarande behov av vidare forskning på den svenska marknaden varav en kunskapslucka identifierats. Syfte: Syftet är att via en kvantitativ studie undersöka vilka demografiska faktorer som kännetecknar svenska, hållbara investerare. Studien ämnar även att undersöka vilka motiv och tillvägagångssätt som ligger till grund för hållbara investeringsbeslut på den svenska finansmarknaden. Metod: Studien har tillämpat en kvantitativ metod, deduktiv ansats, och en ickeexperimentell tvärsnittsdesign. Det empiriska materialet samlades in via en digital enkätundersökning via ett bekvämlighetsurval. Undersökningen resulterade i totalt 469 användbara svar som sedan analyserades via regressionsanalyser. Resultat: För de demografiska faktorerna är det endast kön som har ett 5 procent signifikant samband med den beroende variabeln. Resultatet visar även att samtliga undersökta motiv och tillvägagångssätt, med undantag för flockbeteende, har ett 5 procent signifikant samband med den beroende variabeln. Slutsats: Ambitionen med studien var att öka förståelsen för hållbara investeringar från den privata investerarens perspektiv. Således har studien bidragit med en förståelse för vem den svenska, hållbara investeraren är, hur den går till väga och varför den investerar hållbart. / Background: In recent years, Swedish investors have shown an increasing interest in sustainable investments. Previous studies have been conducted to identify who the sustainable investor is, why the investor chooses to invest sustainably and what strategy he or she uses. However, there is a need of further research in the Swedish market, whereof a knowledge gap has been identified.  Purpose: The purpose of this study is to investigate what demographic factors that characterize Swedish, sustainable investors. The study also intends to examine the motives and strategies used in the sustainable investment decision. Methodology: The study has applied a quantitative method, deductive approach, and a non-experimental cross-sectional design. The empirical material was conducted via a digital survey based on convenience sampling. The survey resulted in a total of 469 useful responses which were then analyzed via regression analyzes. Results:  The result shows that the demographic factor gender is the only independent variable with a 5 percent significant impact on the dependent variable. The result also shows that all examined motives and strategies, with the exception of herding, have a 5 percent significant impact on the dependent variable.  Conclusion: The aim of the study was to increase the understanding of sustainable investments from the perspective of the private investor. Thereby, the study contributes with an understanding of who the Swedish, sustainable investor is, what strategy the investor uses and why the investor invests sustainably.