<p>The purpose of this essay is to examine if it occurs under pricing and if it last the first five month and find the probability of a positive share development after a initial public offering. Since we have studied exchange fluctuation after initial public offerings have we chosen to use an quantitative method approach. The theories consider explanations to why under pricing occurs and how publicity and information asymmetry affect the price determination. ”Winners Curse”, ”Cascade theory” and ”Signalling theory” are some of the theories that are mentioned.</p><p>Our empirical data is mainly captured from the companies prospects and share price information from Affärsvärlden and the Stockholm Exchange. The prospects has shown share price intervals, initial public offering dates, underwriter etc. Affärsvärlden show type of business and index history. The Stockholm Exchange contribute closing prices for all of the studied companies and information about demands for quotation and the process regarding initial public offerings.</p><p>Our study show that initial public offerings have been under priced with an average of 2,17% during the period 2001-2006, which is considerably lower than earlier studies. The reason is mainly because the earlier studies has based on the American stock market and under a period when larger under pricing have existed. The average development after 5 days, 1 month, 3 months, 5 months respectively 1 year has been 2,40%, 2,46%, 3,06%, 3,73% respectively 5,01%. It has also occurred big differences between different type of business, underwriters, year of introduction, oversubscribtion and initial share price.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om det förkommer underprissättning och om den består de första fem månaderna samt finna sannolikheten för en positiv utveckling efter börsintroduktionen. Eftersom vi har studerat kursförändringar efter börsintroduktioner har vi valt att använda en kvantitativ metodansats i form av en eventstudie. Teorierna behandlar främst förklaringar till varför en underprissättning sker samt hur publicitet och informations asymmetri påverkar prissättningen. Teorier som berörs är bland annat ”Winners Curse”, ”Cascade theory” och ”Signalling theory”.</p><p>Våra empiriska data kommer främst från bolagens prospekt samt kursinformation från Affärsvärlden och Stockholmsbörsen. Prospekten har visat kursintervall och introduktionsdatum, val av garant med mera. Affärsvärlden visar branschtillhörighet samt bransch- och indexhistorik. Stockholmsbörsen tillför slutkurser för samtliga bolag samt information om noteringskrav och -process.</p>

<p>Det finns många teorier som försöker förklara underprissättning på aktier i samband med börsintroduktioner. I huvudsak kan dessa teorier delas in de som bygger på asymmetrisk information mellan utfärdare av aktierna, investmentbanken samt investerare och de teorier som antar symetrisk information mellan dessa parter. Prisstabilisering och stödköp har också diskuterats i samband med underprissättning.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om prisstabilisering förekommer efter börsintroduktioner på den svenska aktiemarknaden. Studien omfattar 232 börsintroduktioner som ägt rum på Stockholmsbörsen mellan åren 1979 till 1997. Den empiriska undersökningen följer i stort Ruud (2003).</p><p>Jag finner att prisstabilisering förekommer på den svenska markaden men resultaten tyder på att det enbart är de aktier vars initiala avkastning som befinner sig kring noll som stödköps.</p>

Det finns många teorier som försöker förklara underprissättning på aktier i samband med börsintroduktioner. I huvudsak kan dessa teorier delas in de som bygger på asymmetrisk information mellan utfärdare av aktierna, investmentbanken samt investerare och de teorier som antar symetrisk information mellan dessa parter. Prisstabilisering och stödköp har också diskuterats i samband med underprissättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka om prisstabilisering förekommer efter börsintroduktioner på den svenska aktiemarknaden. Studien omfattar 232 börsintroduktioner som ägt rum på Stockholmsbörsen mellan åren 1979 till 1997. Den empiriska undersökningen följer i stort Ruud (2003). Jag finner att prisstabilisering förekommer på den svenska markaden men resultaten tyder på att det enbart är de aktier vars initiala avkastning som befinner sig kring noll som stödköps.

Generellt underprissätts aktier vid börsintroduktioner och stiger i värde under första handelsdagen. Aktier underprissätts olika mycket vilket enligt forskning beror på osäkerheten kring det utfärdande bolaget, det vill säga hur riskfylld aktien förväntas bli. Riskfyllda bolag tenderar alltså att underprissätta sina aktier mer för att finna investerare. Olika branscher har olika riskprofiler och företag inom samma bransch tenderar att ha liknande riskkaraktäristika. Med detta som utgångspunkt undersöks hur underprissättning vid börsintroduktioner skiljer sig mellan branscher på OMX Stockholm och Aktietorget, samt hur branschrisk påverkar graden av underprissättning. Risken mäts med beta och standardavvikelse för varje bransch. Hur underprissättningen skiljer sig mellan branscher testas med ett ANOVA-test och sambanden mellan branschrisk och underprissättning testas med korrelationstester och regressionsanalyser. Resultaten visar tydliga skillnader i underprissättning mellan branscher samt svaga tendenser till positiva samband mellan branschrisk och grad av underprissättning. Testerna visar dock inte statistiskt, på en femprocentig signifikansnivå, att detta generellt gäller.

Vid genomförandet av en börsintroduktion är det viktigt att det företag som ska introduceras kan värderas på ett rättvist och pålitligt sätt. Värderingen bör baseras på bokförda tillgångar och historiska nyckeltal, samt med hjälp av förväntningar om framtiden. Strukturen på olika företag kan variera, allt ifrån stora tillgångsintensiva industriföretag till tjänsteföretag med stor andel humankapital. Humankapital som tillgång är svårt att värdera och utelämnas ofta i finansiella rapporter. Historiska datafrån börsintroduktioner visar att aktiekursen i de flesta fallen har en positiv utveckling under den första dagen till följd av underprissättning. Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger något samband mellan företags tillgångar i form av humankapital och underprissättningen vid börsintroduktion. I studien används en kvantitativ metod, en tvärsnittsstudie genomförs för att eftersöka samband. Data analyseras medhjälp av en multivariat analys. Studiens resultat visar att lönekostnad har en minimalpåverkan på underprissättning. Detta innebär att ett företags totala lönekostnad i relation till antalet anställda inte har någon påtaglig påverkan på underprissättning av aktier vid en börsintroduktion.

Uppsatsen åsyftar att studera hur kontroll genom användandet av en differentierad aktiestruktur påverkar företagsvärdet vid en börsintroduktionsprocess. Tidigare litteratur har undersökt huruvida företag medvetet undervärderas för att få aktien övertecknad i samband med introduktion. De ursprungliga ägarna och företagsledningen kan på så sätt ransonera bland investerare och sprida ägarbasen i bolaget i syfte om att behålla kontroll vilket då sker på bekostnad av företagsvärdet. Om nyttjandet av en differentierad aktiestruktur fungerar som en effektiv kontrollmekanism bör kontrollmotivet för underprissättning försvinna och då bör den underprissättning som uppstår i samband med en börsintroduktion inte vara lika omfattande bland företag som tillämpar differentierad aktiestruktur. I Studien används befintliga teorier om underprissättning som sätts i relation till sambandet mellan bolagsstyrning och underprissättning. Den teoretiska diskussionen åsyftar att generera hypoteser kring kontrollens effekt på företagsvärdet. Genom en kvantitativ metod har en deduktiv ansats tillämpats för testa befintlig teori mot ett empirisk data. Urvalet för undersökningen består av 130 bolag som genomfört en börsintroduktion mellan åren 2011-2015 på den svenska marknaden. 104 bolag har en enkel aktiestruktur och 26 bolag med en differentierad aktiestruktur. Efter att ha testat resultatet utifrån en rad kontrollvariabler genererade från tidigare litteraturen kan studien inte visa på ett signifikant resultat. Det går således inte att påvisa en signifikant lägre logaritmerad underprissättning bland företag som använder differentierad aktiestruktur som en kontrollmekanism. / The purpose of this paper is to study how retaining control using dual class shares affects the value of the company at an IPO process. Previous litterature has examined whether companies deliberately undeprice to try to get an oversubscribed IPO. The original owners and management can then spread the ownership through rationing amongst investors in order to retain control, this at the cost of the company value. If the use of a diffused shareholder structure serves as an effective mechanism to retain control, then underpriced IPOs where the company uses dual class shares and don't have the control motive should be less frequent. The study uses existing theories on the underpricing phenomenon which it compares to theories about retaining control to generate a hypotheses on the connection between underpricing and corporate governance. A deductive approach has been applied to a quantitative method to test the existing theories on empirical data.  The sample of the study is composed of 130 companies that conducted an IPO between 2011-2015 in the Swedish market.  104 companies with single class shares and 26 companies with dual class shares. After testing the result against variables generated from the previous literature this study cannot demonstrate a significantly lower initial logarithmic return among companies using dual class shares.

Denna studie syftar till att utifrån tidigare forskning identifiera riskfaktorer som kan förklaraunderprissättningen första dagen då aktien handlas på börsen. En avgränsning har gjorts till attstudera företag som börsintroducerades på Stockholmsbörsen mellan år 2000-2008. Utifråntidigare forskning har fyra stycken riskfaktorer valts ut. Dessa är ålder, bransch, försäljningoch betavärde och utgör grunden för den teoretiska referensramen. Två olika tillvägagångssätthar valts för insamlandet av material. Studien har främst genomförts med en kvalitativ metodnär det gäller insamlingen av data då en korrelationsanalys genomförts för att studera om detfinns något samband mellan underprissättning och ålder samt underprissättning ochbetavärde. De övriga sambanden har illustrerats med hjälp av diagram. Som ett förklarandekomplement till den kvantitativa datan har även kvalitativ data samlats in genom intervjuermed personer som arbetar med börsintroduktioner på den svenska marknaden. Studien har visat på att det är svårt att mäta vad som egentligen påverkar enunderprissättningen. Tack vare de intervjuer som har gjorts har denna studie visat på sambandsom inte hade framkommit enbart med den kvantitativa datan. Blandat resultat haruppkommit som både talar för och emot den tidigare forskningen. Enligt den statistiska datanfinner studien inget signifikant samband mellan ålder och underprissättning men enligt vårarespondenter kan ålder ej uteslutas som en riskfaktor då innebörden är så mycket mer än baraen siffra. Ett relativt svagt samband mellan försäljning och underprissättning återfinns somdock till viss del stödjer teorin om att företag med lägre omsättning har en störreunderprissättning. Starkast korrelation återfinns i sambandet mellan betavärdet ochunderprissättning vilket kan anses rimligt då detta är en beräkning gjord på historisk kursdata.Det är svårt att dra generella slutsatser om bransch påverkar underprissättningen, dock harstudien visat att underprissättningen är större hos företag som anses mer riskfyllda så som ITföretag,än övriga branscher.

I den här uppsatsen analyseras avkastningen på börsintroduktioner genomförda av Private Equity-firmor på den svenska marknaden under perioden 1993-2011. Studien undersöker huruvida börsintroduktioner genomförda av Private Equity genererar en abnormal avkastning relativt börsintroduktioner som genomförts av icke Private Equity, sammanlagt 97 börsintroduktioner. Båda urvalsgrupperna relateras gentemot jämförelseindex i form av kontrollfirmor på kort och lång sikt. Huruvida de två grupperna skiljer sig åt analyseras genom att beräkna respektive urvalsgrupps abnormala avkastning genom avkastningsmåtten Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) och Cumulative Abnormal Return (CAR). Resultatet av dessa beräkningar analyseras sedan med hjälp av univariat analys och multipel regressionsanalys. I studien återfinns ingen skillnad mellan börsintroduktioner genomförda av Private Equity och börsintroduktioner genomförda av icke Private Equity på kort sikt. På lång sikt uppvisar börsintroduktioner genomförda av Private Equity högre avkastning än börsintroduktioner genomförda av icke Private Equity vilket är i linje med tidigare forskning. Båda urvalsgrupperna visar dock på lägre avkastning än dess kontrollfirmor på lång sikt.

I denna uppsats är syftet att undersöka om högteknologiska- underprissätts mer jämfört med icke-högteknologiska företag. Detta gäller genomförandet av IPOs första januari mellan åren 2000 till 2017. Studien analyserar data från 2537 företag som genomförde IPOs påde amerikanska marknaderna, NYSE och NASDAQ. Högteknologiska företag visar sig präglas av större underprissättning jämfört med icke-högteknologiska företag. Ålder på det utfärdande företaget samt antal garanter i IPO-syndikatet är två variabler som denna studie finner har en negativ signifikant korrelation på underprissättningen. Slutligen visar studien att företag som stöttas av venture capital- eller private equity-företag och årtalet då IPOn genomfördes har en positiv korrelation till underprissättning.

Title: Ownership influence on IPOs degree of underpricing linked to the trading platform First North during the period 2017 - 2021. Seminar Date: August 15, 2022. Course: Independent essay work in business administration - FÖ6021, 15 credits. Authors: Kevin Brandt &amp; Hannes Danielsson. Supervisor: Özgün Imre. Advisor: Magnus Söderberg. Keywords: IPO, First North, IPO, Underpricing, Ownership, Family Ownership, Private Equity. Purpose: The purpose is based on analyzing how the ownership relationship affected the degree of underpricing on the trading platform First North during the period 2017 - 2021, this with a focus on how family companies performed compared to PE companies after the first day of trading at a completed IPO. Methodology: The study was carried out using a quantitative method with a deductive approach when analyzing the collected data. Calculation of underpricing after a completed IPO was carried out using the statistical program SPSS Statistics. The collected data was analyzed and processed, then a regression analysis was carried out. Theoretical perspectives: The study's theoretical framework is based on previous studies and research in the subject of IPOs with a focus on ownership in the Swedish and global stock market. Empirical data: Compilation of the price development after the first trading day after a completed IPO for 194 listed companies on the trading platform First North. A comparison was made against the index First North All-Share SEK to find trends and patterns. Conclusion: In the study's sample of 194 IPOs on the Swedish trading platform First North between 2017 and 2021, a significant relationship between the degree of underpricing and industry affiliation is demonstrated. The result shows that the ownership relationship had a small impact on the price development after the first trading day and that the control variable index had an important role in demonstrating a significant relationship between the dependent variable underpricing and the independent variable industry