Problemformulering 1: Vilken risk-justerad överavkastning på lång sikt ger investeringar i IPO? Problemformulering 2: Vilken av de valda tidshorisonterna som investeringsstrategi genererar den högsta avkastningen när man investerar i IPO:s? Syfte: Syftet med studien är att studera huruvida det går att generera en överavkastning på lång sikt genom att investera i IPO:s, vidare är syftet med studien att ge investeraren ett bättre beslutsunderlag gällande vilken tidshorisont som är mest lönsam när man investerar i IPO: s. Teori: Den teori som denna studie baseras på är den effektiva marknadshypotesen som menar att det inte är möjligt att generera en överavkastning på aktiemarknaden. Detta eftersom all tillgänglig information är inprisad i kursen. Vidare menar EMH att alla investerare är rationella och att alla har samma tillgång till information och att informationen värderas lika av alla investerare. Kritik av EMH diskuteras också. Vi har anledning att ifrågasätta denna teori. Forsättningsvis behandlar vi teorin om informationsasymmetrin och signaleringshypotesen vilket innebär att det finns en skillnad i den information som säljaren och köparen har samt att i detta fall säljaren kan signalera hur bra ett företag genom olika ageranden, respektive. Metod: Metoden för studien består i en kvantitativ metod. Urvalet efter bortfall är 248 IPO:s som har noterats på stockholmsbörsens Small, -Mid & Large Cap listor samt på First North mellan 2008– 2019. Beräkningen av avkastningarna för portföljerna och den eventuella över eller underavkastningen kommer ske genom att beräkna den faktiska avkastningen, buy hold abnormal return samt Cumulative abnormal returns. Resultat & analys: Resultatet från studien är att det går att generera överavkastning på kort sikt jämfört med jämförelseindexet. Det går däremot inte med säkerhet att säkerställa att IPO:s underavkastar på medellång och lång sikt. Vi kan med statistik säkerhet säga att det inte går att generera överavkastningar under livslängden för en IPO mellan 2008–2019. Jämförelsen mellan portföljerna visar att den högsta årliga avkastningen ges genom att investera i börsnoteringar på kort sikt, i vårt fall med en tidshorisont på tre månader. Sämst avkastning har evighetsportföljen. Slutsats: Problemformulering 1 Vilken risk-justerad överavkastning på lång sikt ger investeringar i IPO? – IPO:s på den svenska marknaden har en underprestation jämfört med det valda jämförelseindexetm Six Return Index. Problemformulering 2: Vilken av de valda tidshorisonterna som investeringsstrategi genererar den högsta avkastningen när man investerar i IPO:s? – Investeringsstrategin med en tremånaders tidshorisont ger den högsta avkastningen.

Fondmarknaden har sett en stadig tillväxt under senare år och likaså har även den totala förmögenheten på den svenska marknaden haft en kraftig ökning. Majoriteten av alla svenskar är exponerade mot sparande i fonder på något sätt, antingen direkt via egna investeringar eller via sitt pensionssparande. På fondmarknaden finns det en stor mängd olika fonder, där aktiefonder är den vanligaste typen. Med tanke på det stora utbud som finns att välja på kan det vara svårt för en enskild investerare att veta vilka faktorer denne ska ta i beaktning vid sina placeringsval. En faktor som har påvisats ha en negativ påverkan på en fonds avkastning är fondens förmögenhet. Vi undersöker därför i denna studie om förmögenheten har någon påverkan på svenska aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige. Mer specifikt undersöker vi förmögenhetens påverkan på fondernas risk-justerade avkastning.   Undersökningen genomförs i två steg. Det första steget innebär att vi skattar den risk-justerade avkastningen och exponeringen mot de riskfaktorer som är representerade i CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell. Denna skattning är gjord på fem olika portföljer som är uppdelade efter fondernas förmögenhet, rankade från låg till hög förmögenhet. Skattningen gör vi via tidsserieregressioner för hela tidsperioden. I vårt andra steg använder vi de skattade exponeringsvärdena för portföljerna för att justera fondernas avkastning och genomför sedan tvärsnittsregressioner där vi testar sambandet mellan fondernas risk-justerade avkastning och den naturliga logaritmen av en fonds förmögenhet.   Vår tidsperiod sträcker sig från januari 2001 till december 2013, vilket gör att vår studie är mycket aktuell och genomförs under år som präglats av starka upp- såväl som nedgångar. Vårt urval består av aktiefonder med placeringsmarknad i Sverige som är aktiva idag och existerat mellan januari 2000 till och med december 2013. Vi använder oss av CAPM, Fama och French tre-faktormodell samt Carharts fyr-faktormodell för att skatta den risk-justerade avkastningen för våra portföljer. Vi finner att den risk-justerade avkastningen inte tenderar att påverkas negativt av en stor förmögenhet utan snarare att fonder med en högre förmögenhet visar en tendens till att prestera högre risk-justerade avkastningar. När vi genom tvärsnittsregressioner testat om fondernas förmögenhet påverkat deras prestation finner vi en svagt positiv påverkan från förmögenheten på fondernas risk-justerade avkastningar. När vi delar upp dessa resultat efter tidsperioder ser vi även en något mer positiv påverkan mellan åren 2001-2006 än vad vi fann under perioden 2007-2013. Dessa resultat är emellertid väldigt svaga och är ej heller statistiskt signifikanta.   Vi härleder våra resultat till att de nackdelar som funnits för förmögna fonder i andra studier inte verkar vara närvarande i samma utsträckning på dagens svenska marknad. Vidare finner vi att stora fonder tenderar att höra till stora fondbolag och att detta för med sig stordriftsfördelar som troligen eroderar de nackdelar som existerar för förmögna fonder. Vi kan således efter denna studie slå fast att investerare inte behöver dra sig för att placera i fonder med en stor förmögenhet. Tvärt om kan det i många fall vara positivt, speciellt i de fall när fonden tillhör ett fondbolag med en stor förmögenhet.

The interest for sustainable funds have increased recently. ESG has become a part of companies everyday life and SRI a part of the investment strategies used by equity funds. In lack of research in the field of mutual equity funds, we choose to investigate how investment strategies in “social responsible investment” (SRI) affect the risk-adjusted return. The study investigated 51 equity funds between 2014 and 2019 that had been reporting their sustainability strategies in the so called “hållbarhetsprofilen”. From this information portfolios were constructed based on the funds strategic work in comparison to conventional funds counterparts. Carhart fourfactor model were used to calculate the risk-adjusted return, the sharpe ratio to determine return in relation to the another measure of risk and the strandarddevation to calculate the total risk in each portfolio. The study concluded that all swedish equity funds worked with combinations of several SRI strategies to implement sustainable investment. In line with previous research our results show that funds managed with a strategy of low rate exclusion show a higher risk-adjusted return compared to strategys with higher exclusion rates. The conclusion though, after statistical testing was that the results could not be proven significant between the two groups of SRI-funds, meaning that we could not prove any difference in risk-adjusted returns between the groups. Further the results showed that the total risk-exposure between SRI and conventional equity funds, due to reduced diversification was not higher in SRI funds in comparison with their conventional peers. Nor did we find any evidence for ESG-integration to dampen total risk during the time for investigation. / Intresset för hållbara fonder har ökat på senare tid. ESG har blivit en del av bolagens vardag och SRI en del av förvaltarnas strategier. Då det saknas forskning inom området på aktiefonder har vi valt att undersöka hur investeringsstrategier inom “Socially Responsible Investment” (SRI) påverkar den riskjusterade avkastningen. Studien undersökte 51 stycken aktiefonder mellan 2014 och 2019 som hade rapporterat sina hållbarhetsstrategier via den så kallade hållbarhetsprofilen. Från denna information skapades portföljer beroende på fondernas strategiska arbete som sedan jämfördes med konventionella fonder som motsvarigheter. Carhart fyrfaktormodell användes för att beräkna den riskjusterade avkastningen, sharpekvoten för att utröna avkastning i förhållande till risken och standardavvikelsen för att beräkna den totala risken i portföljen. Slutsatserna av undersökningen blev att samtliga aktiefonder arbetar med kombinationer av flera hållbarhetsstrategier för att genomföra hållbara investeringar. I linje med tidigare forskning visade resultaten även att exkludering i låg grad uppvisar en högre riskjusterad avkastning jämfört med en högre exkluderingsgrad. Detta resultatet var dock efter statistiskt test inte signifikant, vilket i sin tur genererade slutsatsen att den riskjusterade avkastningen inte påverkades av i vilken grad fonden använde sig av negativ screening. Den totala risken påverkades varken av att SRI-fonderna i jämförelse med de konventionella fonderna haft sämre möjligheter till diversifiering eller att SRI-fondernas på grund av ESG-integrering kunnat minska risken.