I dagens tjänsteorienterade samhälle har företag blivit medvetna om att det inte bara är ändamålet med en produkt som kunden anser värdefullt utan att vägen dit också är viktig. Syftet med denna uppsats är att påvisa hur betydelsefull vägen mot ändamålet (den process som omger resultatet) är för kundens värdeupplevelse samt att undersöka huruvida olika åldrar och kön värderar tjänstens element olika. Som kontrast till tidigare kvalitativ forskning på området genomfördes här en kvantitativ studie, i form av en enkät, för att uppnå uppsatsens syfte. Undersökningen visade att resultatets betydelse fick högst omdömen men att processen ändå var essentiell för kundens helhetsupplevelse. Ett antal processfaktorer, framförallt trevlig och lyhörd personal, visade sig ha stor betydelse för upplevelsen och studien kunde även påvisa åsiktsskillnader beroende på kön och ålder. Studiens utvalda miljö var en frisörsalongskontext men separata analyser genomfördes för att undersöka möjligheten att vidga upptäckterna till andra kontexter.

Till följd av att filmavtalet mellan regeringen och svensk filmindustri från och med 2017 överges kommer en momsökning från nuvarande 6- till 25 % för biobesök att träda i kraft. Som en åtgärd för att inte behöva höja priset för samtliga biobiljetter undersöker SF Bio möjligheterna att istället differentiera sin prissättning. Dagarna för den enhetliga prissättning som idag används kan således vara räknade. Denna uppsats ämnar undersöka huruvida svenska biokonsumenter efterfrågar en mer efterfrågestyrd prissättning samt hur denna skulle kunna implementeras. För att undersöka detta har en enkätundersökning bland svenska biokonsumenter genomförts där efterfrågan undersökts utifrån film- och visningsdimensionen. Resultatet utifrån de respondenter som deltagit i undersökningen visar att efterfrågan är varierande utifrån olika typer av prisdifferentieringar. Främst efterfrågas en prisdifferentiering efter placering i biosalongen där bättre placeringar prissätts högre. Genom intertemporal prisdiskriminering samt peak-load prissättning skulle SF Bio kunna prisdiskriminera svenska biokonsumenter.

Denna uppsats undersöker konsumentgrupp Generation Y:s attityd till Corporate SocialResponsibility (CSR) samt marknadsföring av CSR. Vidare undersöks i uppsatsen Generation Y:sattityder till CSR samt marknadsföring av CSR gällande detaljister inom snabbmatsbranschen iSverige. Uppsatsens teoribildning baseras på teorier om attityder från framförallt Fishbein ochAjzen (1975), samt teorier om CSR och marknadsföring av CSR. Teorin knyts samman i enanalysmodell baserad på Wang och Andersons (2011) CSR-modell. Resultatet baseras på dels enkvantitativ studie i form av en enkätundersökning, dels en kvalitativ studie i form avsemistrukturerade intervjuer. Uppsatsens kommer fram till att det finns positiva attityder hosGeneration Y till att företag inom snabbmatsbranschen i Sverige engagerar sig i CSR samt till attdessa företag marknadsför sina engagemang i CSR. Vidare uppdagas dessa engagemang i CSR samtmarknadsföring av CSR ha positiva effekter på konsumenter inom Generation Y när de utvärderarföretaget i fråga. Dock visas indikationer på att dessa attityder inte leder till ett förändratköpbeteende.

Resultatet vi kommit fram till genom vår empiriska undersökning är att konsumenters uppfattning om en produkts egenskaper i vissa fall skiljer sig betydligt mot de egentliga egenskaperna. Centrala slutsatser i uppsatsen är att den perceptuella synen på miljövänliga och ekologiska produkter kan skilja sig betydligt mellan produktkategorier, men även i hög grad konsumenter sinsemellan. Marknadsföringen av dessa produkter uppfattades som jämställd med konventionell marknadsföring trovärdighetsmässigt, dock uppmärksammades en tendens till att konsumenter gärna hade sett att företag var mer specifika med hur mycket bättre produkten är för miljön i sin marknadsföring. Dessa företeelser ställs mot befintliga teorier om bland annat konsumenters attityder och beteenden, företags samhällsansvar och miljömärkning. Begreppet CSR behandlas även centralt för att skänka läsaren en djupare förståelse av problemet ur ett företags synvinkel.

<p>Resultatet vi kommit fram till genom vår empiriska undersökning är att konsumenters uppfattning om en produkts egenskaper i vissa fall skiljer sig betydligt mot de egentliga egenskaperna. Centrala slutsatser i uppsatsen är att den perceptuella synen på miljövänliga och ekologiska produkter kan skilja sig betydligt mellan produktkategorier, men även i hög grad konsumenter sinsemellan. Marknadsföringen av dessa produkter uppfattades som jämställd med konventionell marknadsföring trovärdighetsmässigt, dock uppmärksammades en tendens till att konsumenter gärna hade sett att företag var mer specifika med hur mycket bättre produkten är för miljön i sin marknadsföring. Dessa företeelser ställs mot befintliga teorier om bland annat konsumenters attityder och beteenden, företags samhällsansvar och miljömärkning. Begreppet CSR behandlas även centralt för att skänka läsaren en djupare förståelse av problemet ur ett företags synvinkel.</p>

Hållbarhet och ett etiskt förhållningssätt har de senaste decennierna blivit allt viktigare i klädindustrin, vars allt snabbare produktion av varor till låga priser för att möta efterfrågan från konsumenter är ohållbar för samhälle och miljö, exemplifierat i Fast fashion. Men en ökande medvetenhet om sociala och etiska problem hos konsumenter har gett företag anledning att arbeta med socialt ansvarstagande, Corporate Social Responsibility (CSR), en möjlighet både för ökad lönsamhet och en bättre omvärld. Men trots att klädkonsumenters medvetenhet om sociala och etiska problem ökat, realiseras inte alltid dessa värderingar i handling, där valet av att följa rådande sociala normer och mode inte sällan står i kontrast mot en hållbar konsumtion. I syfte att undersöka CSR i en kontext för klädkonsumtion, har denna studie undersökt konsumenters medvetenhet om, förväntningar på och identitetsskapande med klädföretags CSR. Fortsatt undersöktes samband mellan medvetenhet och förväntningar, inställning samt identitetsskapande i en kontext för CSR. 151 konsumenter av kläder undersöktes i Sverige med en webbenkät, där resultaten visar på en relativt låg medvetenhet om sociala problem och CSR i klädindustrin och en låg grad av konsumenters identitetsskapande med företagen. I linje med den låga medvetenheten visade det sig finnas en stor skillnad i hur mycket information konsumenter får om CSR och hur mycket de önskar få, där konsumenterna önskade få mer information om företags sociala ansvarstagande. I kontrast mot medvetenheten om CSR var förväntningarna på företagens arbete med CSR relativt höga. Konsumenters önskan efter mer information om CSR och deras höga förväntningar ger företag anledning att kommunicera sitt socialt ansvarstagande arbete. Om den låga medvetenheten beror på att företag inte kommunicerar sitt CSR-arbete nog, ett lågt engagemang från konsumenter eller andra faktorer är värt att studera ytterligare, för att identifiera hur marknadsföring kan utvecklas i en kontext för CSR. Denna studie ger insikt i marknadsföring i en kontext för CSR och ämnar utöka forskningen om företags sociala ansvarstagande och kommunikationen av den till konsumenter.

<p><p>Denna uppsats har till syfte att utifrån ett konsumentperspektiv undersöka vad som gör mobilmarknadsföring effektiv/ineffektiv som marknadsföringskanal. Författarna besvarar syftet genom att bygga vidare på tidigare forskning som identifierat specifika framgångsfaktorer angående mobilmarknadsföring. Vidare utförs detta genom en enkätundersökning som har till syfte att undersöka om konsumenten uppfattar att dagens sms och mms mobilmarknadsföring uppfyller dessa framgångsfaktorer. Resultatet visar på att den övervägande majoriteten av framgångsfaktorerna inte anses var uppfyllda på ett tillfredställande vis enligt konsumenten. Detta påverkar i sin tur konsumentattityden gentemot mobilmarknadsföring negativt. Trots den allmänt negativa konsumentattityden gentemot mobilmarknadsföring förmår den ändå att skapa stor konsumentuppmärksamhet. Slutligen visar resultatet att mobilmarknadsföring misslyckas med att skapa köpintentioner och wordof-mouth intentioner hos konsumenten. Då skapandet av dessa intentioner är en fundamental del i all marknadsföring anser författarna att mobilmarknadsföring i dagens format inte bör anses vara en effektiv kommunikationskanal.</p></p>

Denna uppsats har till syfte att utifrån ett konsumentperspektiv undersöka vad som gör mobilmarknadsföring effektiv/ineffektiv som marknadsföringskanal. Författarna besvarar syftet genom att bygga vidare på tidigare forskning som identifierat specifika framgångsfaktorer angående mobilmarknadsföring. Vidare utförs detta genom en enkätundersökning som har till syfte att undersöka om konsumenten uppfattar att dagens sms och mms mobilmarknadsföring uppfyller dessa framgångsfaktorer. Resultatet visar på att den övervägande majoriteten av framgångsfaktorerna inte anses var uppfyllda på ett tillfredställande vis enligt konsumenten. Detta påverkar i sin tur konsumentattityden gentemot mobilmarknadsföring negativt. Trots den allmänt negativa konsumentattityden gentemot mobilmarknadsföring förmår den ändå att skapa stor konsumentuppmärksamhet. Slutligen visar resultatet att mobilmarknadsföring misslyckas med att skapa köpintentioner och wordof-mouth intentioner hos konsumenten. Då skapandet av dessa intentioner är en fundamental del i all marknadsföring anser författarna att mobilmarknadsföring i dagens format inte bör anses vara en effektiv kommunikationskanal.

Nudge syftar till att knuffa individer till att ta val som är i enlighet med deras välmående genom att göra förändringar i den miljö inom vilken individen tar beslut. För att få människor att ta särskilda beslut kan nudge delas in i låg och hög påträngandegrad baserat på hur stor graden av påträngande är på individens autonomi. I jämförelse med låg påträngandegrad har hög påträngandegrad kritiserats för att äventyra individens fria val. Vidare har privata aktörer kritiserats för att utnyttja nudging på ett sätt som inte nödvändigtvis gynnar konsumenten ifråga. Denna studie syftar till att undersöka huruvida hög (jfr. med låg) påträngandegrad påverkar konsumenters attityder och således deras antagande av nudge när avsändaren är privat (jfr. med offentlig). Då kritiker menar att nudging kan likställas med marknadsföring undersöks även om konsumenter upplever nudging som marknadsföring när privata aktörer tillämpar nudging. I studien har en experimentell forskningsdesign (2x2) använts där hög (jfr. med låg) påträngandegrad samt privat (jfr. med offentlig) avsändare manipulerades för att undersöka effekten på konsumentattityder samt deras antagande av nudge. Studien fastställer att konsumenter tenderar att anta nudge med hög (jfr. med låg) påträngandegrad i mindre utsträckning, vilket förklaras av att deras attityd till hög (jfr. med låg) påträngandegrad är mer negativ. Privata aktörer bör således vara försiktiga vid tillämpning av nudge med hög påträngandegrad. Vidare upplever konsumenter nudging som marknadsföring i högre grad då nudge utfärdas av privata avsändare (oavsett påträngandegrad). Att uppmärksamma detta är fundamentalt för att privata aktörer ska kunna implementera nudge på ett så effektivt sätt som möjligt. / To get individuals to make specific decisions, nudge can be categorized into low and high degree of intrusiveness based on the degree of intrusiveness on the individual's autonomy. Nudge with high degree of intrusiveness has been criticized for endangering the individual’s freedom of choice. Moreover, private actors have been criticized for utilize nudging in a way that is not necessarily beneficial for the consumer. This study examines whether nudge with high (cf. low) degree of intrusiveness affect consumer attitudes and their adoption of nudge when the actor is private (cf. public). Since critics believe that nudging can be perceived as marketing, the study explores whether consumers also perceive nudging as marketing. An experimental design (2x2) was applied in this study and high (cf. low) degree of intrusiveness and private (cf. public) actors was manipulated in order to investigate the effect on consumer attitudes and their adoption of nudge. The results indicate that consumers adopt to nudge with low (cf. high) degree of intrusiveness in a greater extent, which can be explained by their negative attitude towards nudge with high (cf. low) degree of intrusiveness. Therefore, private actors should be careful when implementing nudge with high degree of intrusiveness. Furthermore, consumers tend to perceive nudging as marketing to a greater extent when private actors use nudge (regardless of the degree of intrusiveness). To consider this is fundamental for private actors in order to implement nudge in the most efficient way possible.

<p>The purpose of this thesis is to through brand communication and Red Bull’simage examine how they position themselves as leaders on the Swedish energydrink market. We chose relevant theories within buzz marketing, word ofmouth, sampling and events. Our method of preference was quantitativequestionnaires which we spred through email to students at the LinneausUniversity and other social networks such as Facebook and blogs. Our empiricalstudy is based on our questionnaires and information about Red Bull. Throughanalyze of our empirical study we could draw general conclusions on Red Bull’sdemographic and attitudes the consumers have against the brand and theirproducts.</p><p>From our results we could see how wide and impressive Red Bull’sbrand communication is, and how people who don’t even buy their products stillknow about them and see them as better than their competitors as well as theleading brand on the Swedish energy drink market. Through consistent brandcommunication and communication methods that support and strengthen eachother, Red Bull has managed to retain their position as leaders on the energydrink market in Sweden. Red Bull was the first brand on this market and can tothis very day benefit from the advantages of being first, and own a place inconsumer minds as “the original”, top-of-mind and even synonymous withenergy drinks. The company have adapted some changes in their product line,just like their competitors, but haven’t been affected more noticeably by thecompetition on the market.</p>