Hållbarhet och ett etiskt förhållningssätt har de senaste decennierna blivit allt viktigare i klädindustrin, vars allt snabbare produktion av varor till låga priser för att möta efterfrågan från konsumenter är ohållbar för samhälle och miljö, exemplifierat i Fast fashion. Men en ökande medvetenhet om sociala och etiska problem hos konsumenter har gett företag anledning att arbeta med socialt ansvarstagande, Corporate Social Responsibility (CSR), en möjlighet både för ökad lönsamhet och en bättre omvärld. Men trots att klädkonsumenters medvetenhet om sociala och etiska problem ökat, realiseras inte alltid dessa värderingar i handling, där valet av att följa rådande sociala normer och mode inte sällan står i kontrast mot en hållbar konsumtion. I syfte att undersöka CSR i en kontext för klädkonsumtion, har denna studie undersökt konsumenters medvetenhet om, förväntningar på och identitetsskapande med klädföretags CSR. Fortsatt undersöktes samband mellan medvetenhet och förväntningar, inställning samt identitetsskapande i en kontext för CSR. 151 konsumenter av kläder undersöktes i Sverige med en webbenkät, där resultaten visar på en relativt låg medvetenhet om sociala problem och CSR i klädindustrin och en låg grad av konsumenters identitetsskapande med företagen. I linje med den låga medvetenheten visade det sig finnas en stor skillnad i hur mycket information konsumenter får om CSR och hur mycket de önskar få, där konsumenterna önskade få mer information om företags sociala ansvarstagande. I kontrast mot medvetenheten om CSR var förväntningarna på företagens arbete med CSR relativt höga. Konsumenters önskan efter mer information om CSR och deras höga förväntningar ger företag anledning att kommunicera sitt socialt ansvarstagande arbete. Om den låga medvetenheten beror på att företag inte kommunicerar sitt CSR-arbete nog, ett lågt engagemang från konsumenter eller andra faktorer är värt att studera ytterligare, för att identifiera hur marknadsföring kan utvecklas i en kontext för CSR. Denna studie ger insikt i marknadsföring i en kontext för CSR och ämnar utöka forskningen om företags sociala ansvarstagande och kommunikationen av den till konsumenter.

Syftet med den här studien är att undersöka kvinnliga modeintresserade konsumenters medvetenhet kring greenwashing i relation till miljömärkningar inom klädindustrin. Vidare syftar studien till att undersöka hur kvinnliga modeintresserade konsumenter uppfattar ett plaggs hållbarhet utifrån miljömärkningar inom klädindustrin. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där insamling av empiriskt material genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Baserat på ett antal kriterier valdes tio modeintresserade kvinnor ut till att delta i intervjuerna som genomfördes via Zoom. Studiens resultat påvisar bristande kunskap om begreppet greenwashing vilket tyder på att respondenterna därmed inte är medvetna om greenwashing i relation till miljömärkningar inom klädindustrin. Vidare resulterade studien även i att kvinnliga modeintresserade konsumenter till stor del uppfattar plagg märkta med miljömärkningar som hållbara. Däremot varierar konsumenternas uppfattning om pålitligheten av de olika märkningarna. Vår studie visar att ungefär lika stor andel respondenter uppfattar plagg märkta med certifierade miljömärkningar, såväl som icke-certifierade miljömärkningar, som mer pålitliga. Oavsett märkningens upplevda pålitlighet uppfattade alla respondenter, trots detta, att märkningen bidrog med en känsla av hållbarhet. / The purpose of this study is to examine the awareness of greenwashing in relation toenvironmental labels in the clothing industry, among female fashion-interested consumers.Furthermore, the study aims to investigate how female fashion-interested consumers perceivethe environmental sustainability of a garment based on environmental labels in the clothingindustry. To answer the purpose of this study, a qualitative method was used where thecollection of empirical data was carried out by semi-structured interviews. Based on anumber of criteria, ten fashion-interested women were chosen to participate in interviewsconducted via Zoom.The result of the study demonstrates a lack of knowledge regarding the term greenwashing,which indicates that the respondents also lack awareness of greenwashing in relation toenvironmental labels within the clothing industry. Furthermore, the study demonstrates thatfashion-interested consumers perceive environmental labelled clothing as sustainable.However, the perception of reliability of the various labels varies among the respondents. Ourresult indicates that about half of our respondents perceive environmental labels certified bythird parties as the most trustworthy. Whereas the other half of the respondents perceivenon-certified environmental labels as more reliable. Irrespective of the perceived reliability ofthe environmental label, all respondents agreed that the environmental label in some waycontributed to a feeling of sustainability. This thesis is written in Swedish.

Studien undersöker hur föräldrar i barnfamiljer tänker kring sin egen, och familjens, fruktkon-sumtion, samt vilka värden och faktorer som styr de medverkande föräldrarnas val vid inköp av frukt till sig själv och familjen. För att undersöka det har metoderna samtalsintervju och Följa-med-intervju använts. Intervjuerna genomfördes under perioden 19 april 2012 till 18 maj 2012.Hur vi äter påverkar vår planet, och förändringar vi gör i vår kost förändrar också resursan-vändningen globalt. Runtom i världen finns det en direkt länk mellan kost, jordbruk och be-lastningen på vår planet. Vår livsmedelsefterfrågan har ökad negativ effekt på fattigare län-ders självförsörjning av livsmedel, och utarmar naturresurserna i de länderna. För att få bukt med det ser många forskare lokal odling och produktion i allt större utsträckning, och ett utö-kat antal lokala marknader, som en lösning.Enligt klassisk attitydteori strävar konsumenten efter konsonans, samstämmighet, mellan sin attityds tre grundläggande komponenter kunskap, känsla och handlingsberedskap. Dissonans uppstår då samstämmighet mellan de tre inte råder. Beslutsprocessen för en konsument i en inköpssituation är komplex och påverkas av flertalet faktorer, som kan vara av olika karaktär, såsom sociala, fysiologiska, psykologiska, ideologiska eller kulturella.Studien visar att barnen har en stor påverkan på vilken frukt föräldrarna köper. Barnens hälsa och välmående värdesätts högt. En annan viktig faktor är var i världen frukten är odlad samt hur. Priset, etablerade vanor, i vilken kultur föräldern är uppvuxen och lever, attityder och grundläggande värderingar, iakttagelseförmåga (och mottaglighet för information), förpack-ning, hållbarhet, personlig ideologi, tillgång, tid, sociala interaktioner, samt referensgrupper är ytterligare faktorer av stor betydelse vid valet av frukt. / The purpose of this study is to look into parents’ thoughts about their own fruit consumption, and the one of the family, and also to find out the controlling factors of the choices made of the parents when they buy fruit to themselves and the family. To investigate this, conversation interviews and Go-along-interviews have been used. The interviews were carried out during April 19th 2012 to May 18th 2012.How we eat affects our planet, and the changes we make in our diets changes the use of re-sources. Worldwide there is a direct link between diet, farming and the stress on our planet. Our demand for food has an increased negative effect on the self-sufficiency of food for the people in poorer countries, and it depletes the natural resources of those countries. To remedy this, many scientists see the solution in increased local farming and production, and also local markets.According to classical attitude theory, the consumer strive towards consistency between the three fundamental components of their attitude; knowledge, sense and preparedness. Disso-nance occurs when consistency lacks between these three. The decision-making process for a consumer in a situation of procuring is complex and is affected by many factors; social, physi-ological, psychological, ideological and cultural.The study shows that the children have a great impact on what fruit the parent buys. The health and well-being of the children is highly valued. Another important factor is where the fruit is farmed and how. The price, established habits, the culture in which the parent has been raised and lives, attitudes and fundamental values, perception, packaging, freshness and keep-ing qualities, personal ideology, availability, time, social interactions, and groups of reference are further factors of great importance when buying fruits.

While IoT safety and security incidents continue to increase in frequency, scope and severity, there remains a gap in how the issue will be addressed. While the debate continues within academia, industry standards bodies, government and industry media, new entrants continue to rapidly enter the market with cheaper more powerful products with little incentive to address information security issues. In a free market economy, the supply and the demand would determine the product and services and the associated prices without intervention. Manufacturers are free to innovate, consumers drive choice and competition brings these opposing forces to an equilibrium of market price. But how does this economic system factor in the risk of an event that neither party may ever consider and, yet, it may impact not only impact those involved, but has the potential to have catastrophic harm to others? The downside, the system does not consider “external factors”, i.e. a compromise to accommodate what consumers need. Economists often urge governments to adopt policies that "internalize" an externality, so that costs and benefits will affect mainly parties who choose to incur them. Such an intervention, however, often comes with many challenges and consequences. Even with the added urgency of growing risk to human safety, regulatory intervention takes time. Likewise, a self-regulating market would undoubtedly also take a significant amount of time to take the necessary actions to address such an externality, even if incentivized. While it continues to be all too easy to defer the blame and risk on consumer, like the industrial revolution, this industry must overcome its own safety challenges like the auto, transportation or energy industries before it. While, consumers must inevitably take some reasonable measures to protect their interests, clearly the accountability must reside elsewhere. There is a potentially increasingly significant influential subset of consumers in the IoT ecosystem, the Enterprise Buyer, specifically marketing and technology executives, who champion consumer needs within their organization’s broader products and services that incorporate IoT. In this thesis, we aim to investigate the following issue: What are the attitudes and potential role for Enterprise Buyers in influencing negative externalities, i.e. IoT security in the IoT market, specifically from the perspective of marketing and technology executives? We believe that this group is uniquely positioned to understand a consumer first mindset and how to articulate value in otherwise negatively perceived field of information security by examining context, business/technical challenges and opportunities and reveal awareness, attitude and accountability. The results of our survey show the majority of marketing and technology executives who responded believe information security awareness is increasingly an executive accountability and priority and Enterprise Buyers hold a highly influential position in their ability to influence the IoT market and its security development and maturation. / Medan IoT- säkerhetsincidenter fortsätter att öka i frekvens, omfattning och svårighetsgrad, finns det fortfarande ett gap i hur problemet ska hanteras. Samtidigt som debatten fortsätter inom akademin, branschstandardorganen, myndigheter i regeringen och industrin fortsätter nya aktörer att snabbt komma in på marknaden med billigare, kraftfullare produkter med få incitament att ta itu med informationssäkerhetsfrågor. I en öppen marknadsekonomi skulle utbud och efterfrågan avgöra produkt och tjänster och tillhörande priser utan intervention. Tillverkare kan obehindrat driva innovation, konsumenterna driver urval och konkurrens ger dessa motstridiga krafter jämvikt genom marknadspriset. Men hur påverkar detta ekonomiska system risken för en händelse som ingen av parterna någonsin kan överväga och som ändå kan påverka inte bara de inblandade som berörs utan även har potential att få katastrofala skador på andra? Nersidan är att systemet inte beaktar "yttre faktorer", det vill säga gör en kompromiss för att leverera vad konsumenterna behöver. Ekonomer uppmanar ofta regeringar att anta policies som "internaliserar" något externt, så att kostnader och fördelar kommer att påverka främst parter som väljer att ådra sig dem. Ett sådant ingrepp kommer emellertid ofta med många utmaningar och konsekvenser. Trots att förhöjda hot mot människors säkerhet ökar angelägenheten tar uppdatering av regelverken tid. På samma sätt skulle en självreglerande marknad utan tvivel också ta väldigt mycket tid på sig för att vidta nödvändiga åtgärder för att hantera en sådan extern faktor, även om det fanns incitament för att göra det. Medan det fortsätter att vara alltför lätt att överlåta ansvaret och risken till konsumenten, såsom under den industriella revolutionen, måste denna industri övervinna sina egna säkerhetsutmaningar såsom bil-, transport- eller energibranschen gjort före den. Samtidigt som konsumenter oundvikligen behöver vidta rimliga åtgärder för att skydda sina intressen, måste yttersta ansvaret ligga någon annanstans. Det finns en potentiellt allt större inflytelserik delmängd av konsumenter i IoT-ekosystemet; företagsköpare, specifikt ledare inom marknadsföring och teknologi, som driver konsumentbehov inom sin organisations bredare produkter och tjänster som innehåller IoT. I denna avhandling strävar vi efter att undersöka följande problem: Vad är företagsköparnas attityder och möjliga roll för att påverka negativa externa effekter, det vill säga IoT-säkerhet på IoT-marknaden, särskilt ur marknadsförings- och teknikledarens perspektiv? Vi tror att denna grupp är unik positionerad för att förstå en konsumenternas första tankegång och hur man kan uttrycka värdet i ett annars negativt uppfattat område för informationssäkerhet genom att undersöka kontext, affärs- / tekniska utmaningar och möjligheter och avslöja medvetenhet, attityd och ansvar. Resultaten av vår undersökning visar de flesta marknadsförings- och teknikchefer som svarade tror att informationssäkerhet blir del av ledningens ansvar och prioriteringar och att företagsköpare har en mycket inflytelserik position i deras förmåga att påverka IoT- marknaden och dess säkerhetsutveckling och mognad.