Detaljhandeln präglas allt mer av självbetjäning, inte minst genom införandet av självscanning i dagligvaruhandeln som innebär att kunden sköter hela inköpsprocessen på egen hand. Samtidigt som tjänster används för att leverera högre värden till kunden finns även ett stort fokus på de upplevelser som kunden erhåller. Upplevelsen ska, utöver sin underhållning, knyta an till kunden genom att skapa minnen samt även här leverera ett högre värde. Det intressanta är att föra ihop begreppen självbetjäning, i detta fall självscanning, och upplevelser för att se hur de samspelar ur ett kundperspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka den situation i vilken kunder använder självscanning för att sedan analysera hur kunderna upplever detta samt att ge vidare rekommendationer inom ämnet. De slutsatser som kan dras är att det som främst kännetecknar den nya upplevelsen genom självscanning är att den bidrar till en ökad aktivering av syn-, hörsel-, och känselsinnet, engagerar kunden emotionellt samt bidrar till en aktiv problemlösning. Kunden blir även medaktör i processen och uppnår en hög grad av koncentration samt ändrar sitt beteende när tjänsten används regelbundet. Användningen innebär även att en ny interaktion uppstår, detta genom teknologin men den personliga servicen och interaktionen har fortfarande en stark efterfrågan från kundens sida.

Vårdcentraler förknippas ofta med långa väntetider och ineffektivitet. En stor uppgift för tjänstechefer är att undvika negativa effekter av väntan och använder ofta tjänstelandskap samt explicita distraktioner för att skapa en positiv kundupplevelse. I den här uppsatsen har effekterna av tjänstelandskap, tidsuppfattning och emotionella aspekter studerats och analyserats. Det är möjligt att minska de negativa effekterna av väntetid genom att skapa en attraktiv väntemiljö som är en effektiv handling när det inte är möjligt att förkorta den objektiva väntetiden.  Forskningsmetoden som används i uppsatsen består av en kvantitativ metod som har utförts i form av en enkätundersökning. Genom användning av kvantitativ data har stora mängder information bearbetas på ett förhållandevis enkelt sätt (Jacobsen 2012). Pruyn och Smidt (1998) utförde en studie om; “Effekten av Tv som en distraktion i väntrummet”. Deras resultat påvisade att Tv som en explicit distraktion i ett väntrum inte fungerade då tidsuppfattningen inte påverkades. Vår studie motsäger deras eftersom resultatet från enkätundersökningen visade att tillgång till en explicit distraktion, i det här fallet Tv, hade en positiv och tidsreducerande inverkan på konsumenternas upplevda väntetid och motsäger sig därför Pruyn och Smidts tidigare forskning.

The purpose of this study is to investigate and describe what factors are most important to students when choosing training center, and how these factors affect the choice of each training center.  We investigated this by performing a qualitative research and a quantitative survey of students at Karlstad University that trains at Friskis & Svettis and Sats in Karlstad.  The results show that there are a number of important factors in the total customer experience that affects a student's choice of training center and that they also differ between a premium center and basic center.  Our conclusion is that when a total customer experience concept consists of a core, core experience and peripheral experiences well linked into each other competitive advantages is created, resulting in more satisfied and loyal customers.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att skapa djupare förståelse för kvalitetsbegreppet i en tjänsteleverantörs kundservice. Uppsatsen utreder även hur kvalitetsbegreppet skiljer sig åt beroende på varför kunden kontaktar kundservice. På grund av tjänsters abstrakta natur blir kvalitet i dessa sammanhang svårt att definiera. När tjänsten dessutom är av homogen karaktär, som exempelvis för en elleverantör, hamnar fokus ofta på pris. Detta kan bero på att det är det enklaste sättet att differentiera sig från konkurrenters erbjudande, speciellt när kvalitetsbegreppet är abstrakt. Kundservice är en direkt kontakt mellan kund och företaget, och blir på dessa marknader viktig när kunden bedömer tjänstens kvalitet. Genom att belysa vad som är kvalitet i kundservice bidrar denna uppsats till att ge förslag på hur tjänsteföretag kan differentiera sig med hjälp av kundservice. Studieobjektet i undersökningen är ett svenskt energibolag där dialogen mellan företaget och dess kunder har studerats. Uppsatsen har utgått från att kunden definierar värde genom användandet (value-in-use). Kunden är den som realiserar värdet medan företaget assisterar kunden med resurser som är nödvändiga för att skapa värde. Genom öppen interaktion, så som kundservice, har företaget möjlighet att påverka kundens värdeskapande (Grönroos & Voima 2012). Det finns många anledningar till att kunden vänder sig till ett företags kundservice. Det skulle exempelvis kunna vara för att få svar på en fråga, lämna information, för att få teknisk support eller när fel uppstår i tjänsten (Anton 2000). Genom att erbjuda bra kundservice med hög kvalitet kan företaget öka kundnöjdheten (Feinberg et al. 2000). Kunden definierar tjänsters totala kvalitet dels utifrån hur de upplever kvalitet i tjänsten men även utifrån vilka förväntningar de har på tjänsten. Ett sätt att definiera kvalitet i tjänstesammanhang är genom fem dimensioner; det materiella, tillförlitlighet, respons, garanti och empati (Parasuraman et al. 1985; 1988). Dessa dimensioner föreslår att kunden definierar kvalitet efter personalens agerande, vilket alltså blir den upplevda kvaliteten. Den upplevda kvaliteten påverkas emellertid av förväntningar, så som reklam, rykte, varumärke men framför allt av tidigare erfarenheter. Misstag i tjänsteprocessen är då av naturliga skäl något som påverkar hur kvaliteten uppfattas. Vad denna uppsats dessutom utreder är hur service recovery genom kundservice kan omvandla negativa erfarenheter till positiva erfarenheter kring produkten. En kvalitativ metod med individualistiskt perspektiv i form av intervjuer har 4används för att studera relationen mellan kundservice och kunden för att på så sätt ta reda på vad kunden uppfattar som kvalitet. En intervjuguide baserad på relevant teori har tagits fram som ramverk för intervjuerna och för att avgränsa dem. Uppsatsen följer en kombination av deduktiv och induktiv ansats. Resultatet visar att kundservice skapar värde för kunden genom att möjliggöra användandet av tjänsten. Kundservice är alltså ett sätt för företaget att assistera kunden i dennes värdeskapande, det vill säga när denne skapar användarvärde (value-in-use). Resultatet indikerar dessutom att det finns en viss skillnad i hur individer definierar kvalitet beroende på ärendets komplexitet. Ju mer avancerad kontakten blir desto djupare reflekterar kunden över tjänstens kvalitetsattribut. De kunder som är mest tillfredsställda med tjänsten är ofta personer som tidigare upplevt problem med den, men där personalen lyckas återställa misstaget till en god nivå.

Ett externt köpcentrum fyller idag en viktig roll i konsumenters vardag. I takt med den ökade e- handeln som sätter press och utmanar köpcentrum behöver branschen finna en styrka som får konsumenter att vilja besöka köpcentrum. Att mäta kundnöjdhet och kundupplevelse har blivit alltmer viktigt för företag. Numera är själva upplevelsen som ett företag kan tillhandahålla sin konsument något som uppmärksammas mer. Detta kan då väcka frågeställningar kring vad en köpcentrumupplevelse egentligen är och vilken betydelse den har för besökare. Upplevelse är en abstrakt företeelse vilket gör det svårare att finna en exakt definition på begreppet. I uppsatsens teoretiska ramverk beskrivs olika dimensioner av upplevelser i upplevelserummet, vad kundupplevelse är och hur dessa upplevelser i ett köpcentrum påverkar helhetsupplevelsen för besökaren. Uppsatsen består av en kvalitativ del där Olof Ljungberg, centrumchef över Bergvik köpcenter intervjuats och gett sitt perspektiv på upplevelser i ett köpcentrum. Uppsatsen har även en kvantitativ del där besökarna på Bergvik köpcenter har besvarat en enkätundersökning om sina upplevelser på köpcentret. Den data som har samlats in och bearbetats har utgjort resultatet av uppsatsen. Resultatet visar statistik över de 110 respondenternas svar på enkätfrågorna där medelvärdet för varje fråga framgår. Ett högt medelvärde tyder på en positiv inställning till frågan. Den transkriberade intervjun redovisas även under detta kapitel. I diskussionen kommer statistiken från enkätundersökningen, svaren från intervjun och de olika teorier som nämnts i uppsatsen att kopplas samman. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar genomfördes en korrelationsanalys som fungerade som underlag för vidare diskussion. Utifrån denna analys går det att utläsa att alla våra kategorier påvisar ett samband med undersökningsvariabeln helhetsupplevelse. Uppsatsen slutsats visar att vissa element av upplevelsedimensionerna är av större betydelse än andra för ett köpcentrums besökare och har därmed en större inverkan på helhetsupplevelsen. Detta resultat kan vara användbart för köpcentrumförvaltare för att öka kundnöjdheten.

The purpose of this study is to develop and practically evaluate a new approach for the introduction of changes in internal and external processes in a customer front, but with the aim of maintaining or increasing customer perceived quality during insertion. A working model has been developed and is used in a qualitative research in the form of a case study carried out in a customer front, on a customer group in Telia's mobile customer service in Sweden. There is currently little research that has studied the implementation phase. The results of the study show that the designed working model works satisfactorily, but also that it can be developed more. Employees are satisfied and the sale was a positive boost, however, declined the customer experience a little bit. Employees raises questions as leader behavior, confidence in the group ahead, everyone's different circumstances and desire for the individual choice. The biggest challenge for future leaders will be to manage and lead continuous change. By creating opportunities for employees so that the customer experience should not be adversely affected during the introduction of the ever ongoing change. / Syftet med det här examensarbetet är att utveckla och praktiskt utvärdera ett nytt arbetssätt för införande av förändrade interna och externa processer i en kundfront, men med ambitionen att bibehållen eller högre kundupplevd kvalité under införandet. En arbetsmodell är utvecklad och är använd i en kvalitativ undersökning i form av att en fallstudie. Studien har genomförts i en kundfront, på en kundtjänstgrupp på Telias mobila kundtjänst i Sverige. I dag finns det lite forskning som har studerat själva införandefasen. Resultatet av studien visar att den utformade arbetsmodellen fungerar tillfredställande, men att den kan utvecklas mer. Medarbetarna är nöjda och försäljningen fick en positiv skjuts, men kundupplevelsen minskade lite. Framgångsfaktorer för ett lyckat förändringsarbete är enligt medarbetarna ledarens agerande, trygghet i gruppen, framförhållning, allas olika förutsättningar och önskan om det individuella valet. Den största utmaningen för framtidens ledare torde bli att hantera och leda ständiga förändringar. En ledare behöver skapa förutsättningar för medarbetarna så att kundens upplevelse inte påverkas negativt under införandet av de ständigt pågående förändringarna.

Globaliseringen och en teknologisk utveckling har påverkat marknaden, den har förändrat hela samhället . Digitala teknologier har utvecklats i hög takt och bankbranschen ligger i framkant gällande användning av teknologier och verktyg. Relationen mellan bank och kund är allt mindre fysisk och det ställer nya krav på hur företag ska kunna upprätthålla en kundnära relation. Kundnära organisationer som de agila utgår ifrån ett kundfokus som genomsyrar dess verksamhet. Traditionellt har kundfokus upprätthållits genom det fysiska mötet men den digitaliserade kundrelationen förändrar förutsättningarna. Syftet med studien är att undersöka hur en kundnära organisation kan upprätthålla ett kundfokus när kundrelationen digitaliseras. Studien visar att kundfokus har upprätthållits tack vare tre nyckelfaktorer. 1. Digitala verktyg som komplement till bankkontoren har ökat tillgänglighet samt valmöjlighet. 2. Fler och nya kanaler har skapats för att förvärva information om kunder. 3. Företaget har lyckats kommunicera ut förändringen i organisationen och således förändrat arbetssättet kring kunden. Globaliseringen och en teknologisk utveckling har påverkat marknaden, den har förändrat hela samhället . Digitala teknologier har utvecklats i hög takt och bankbranschen ligger i framkant gällande användning av teknologier och verktyg. Relationen mellan bank och kund är allt mindre fysisk och det ställer nya krav på hur företag ska kunna upprätthålla en kundnära relation. Kundnära organisationer som de agila utgår ifrån ett kundfokus som genomsyrar dess verksamhet. Traditionellt har kundfokus upprätthållits genom det fysiska mötet men den digitaliserade kundrelationen förändrar förutsättningarna. Syftet med studien är att undersöka hur en kundnära organisation kan upprätthålla ett kundfokus när kundrelationen digitaliseras. Studien visar att kundfokus har upprätthållits tack vare tre nyckelfaktorer. 1. Digitala verktyg som komplement till bankkontoren har ökat tillgänglighet samt valmöjlighet. 2. Fler och nya kanaler har skapats för att förvärva information om kunder. 3. Företaget har lyckats kommunicera ut förändringen i organisationen och således förändrat arbetssättet kring kunden.

Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som har betydelse för kundens upplevelse när kunden fysiskt besöker ett fastighetsmäklarkontor och hur ett servicescape kan ha betydelse för en persons uppfattning om ett fastighetsmäklarföretag. Begreppet servicescape och dess olika delar presenteras samt viktiga teoretiska modeller. Russells Model of Affect är en teori som beskrivs och som används för att indela kunders upplevelser av den fysiska miljön. Vidare nämns även påverkansfaktorer och stimuli som genom ett servicescape påverkar kunders känslor och beteenden. Den empiriska studien som ligger till grund för uppsatsen är en kvalitativ studie där två urval gjorts. Första urvalet bestod av tre fastighetsmäklarkontor där kontorsansvariga intervjuades. Dessa tillfrågades kring vilka överväganden som gjorts i utformningen av kontorets servicescape och hur detta syftar till att påverka deras kunder. Andra urvalet bestod av tio respondenter som tillfrågades om sina uppfattningar och känslor av servicescapens komponenter. De framtagna slutsatserna är att kontorsansvariga inte gjort några större överväganden gällande kontorens servicescape och att de anställdas betydelse beaktades i större utsträckning. Resultatet visade att konceptet ordning och reda var betydelsefullt samt att blommor och växter skapade ett lugn i miljön. Studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning vilket gör att befintlig forskning inom området servicescape går att applicera på fastighetsmäklarkontor. / The purpose of this essay is to describe what is significant and notable for a customer in a real estate office servicescape when the customer physically visits a real estate office and how a servicescape can contribute to a customers perception of the company. The term servicescape and its different components are described. Also, important theoretical models are presented. A theory that has been described is Russells Model of Affect which divides customers experiences of the physical environment. Furthermore the factors in a servicescape that influences and what stimuli that impacts a customer’s emotions and behaviours are mentioned. The empirical study, which the essay is based on, is a qualitative study where two selections has been made. The first selection consisted of three different real estate offices where the office manager was interviewed. They were asked about what considerations has been made about the servicescape and how these attempts to influence their customers. The second selection consisted of ten respondents that was interviewed about their opinions and feelings regarding the servicescapes components. The empirical section presents the result from the study and the analyse chapter analyses these and links them to the theory and the empirical section. Our conclusions that follow is that the office managers haven´t made any significant considerations regarding the office servicescape and the employee influence was valued more. The result shows that the tidiness and structure was valued and flowers created a relaxing environment. The result of the study corresponds with previous research which makes available research within servicescape applicable to real estate offices.

Denna uppsats undersöker hur designad musik på bostadsvisningar påverkar kundupplevelsen genom känslotillstånden glädje och upprymdhet, enligt P-A-D-modellen av Mehrabian och Russell (1974). Kundupplevelsen mäts när det spelas designad musik och ingen musik på bostadsvisning. Studien genomförs för att se om designad musik påverkar upplevelsen hos besökande kunder positivt. Undersökningen har samlat in 75 enkätsvar genom fältexperiment på tio bostadsvisningar. Studien kommer fram till att förekomsten av designad musik på bostadsvisning har en positiv påverkan på nivån av glädje hos besökande kunder. Resultatet visar att designad musik är ett starkt verktyg och ett sätt för företag att påverka sina kunder. Således bidrar uppsatsen till att uppmuntra företag att öka kundupplevelsen positivt genom att spela designad musik.

Problemdiskussion: Studien ämnar till att undersöka butikernas roll för kosmetiskavarumärken inom premiumsegmentet i en tid där e-handeln övertar stora andelar av marknaden.Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse kring butikens roll inom premiumsegmentet förkosmetiska varumärken.Metod: Studien har grundats på en kvalitativ forskningsmetod och forskningsansatsen har varitabduktiv. För att skapa förståelse kring butikernas positionerande uppgift har författarnagenomfört semistrukturerade intervjuer med personer inom branschen samt utfört observationeri butik.Slutsats: Resultatet av denna studie visar på att varumärkenas främsta fokus gällande butikensroll kommer i framtiden handla om att leverera en upplevelse till sina konsumenter.Varumärkena kommer behöva arbeta med att bygga upp en helhetsupplevelse i butikernagenom välutbildad personal i kombination med ett butiksuttryck som syftar till attkommunicera varumärkets Brand Image. Digitala verktyg används för att förhöja konsumentensupplevelse i butik, samt för att kunna skapa personliga erbjudanden och för att bygga enrelation mellan varumärke och konsument. Varumärkena använder sig även av digitalahjälpmedel för att stimulera konsumenternas sinnen på ett nytänkande och effektivare sätt.Butikspersonalen har en avgörande roll i kommunikationen av varumärkets Brand Image ibutik. Varumärkena kommer i framtiden behöva fortsätta sitt arbete kring utvecklandet avpersonal med högre expertis. Ett arbete som utvecklas med hjälp av digitala hjälpmedel ochutbildningar.Nyckelord: Butiksuttryck, butikskommunikation, kundupplevelse, Brand Image samt säljstöd.