Background: Nespresso is a part of the Nestlé group and was founded in 1986, in the liaison of the revolutionary new method of brewing coffee. The idea was that everyone should be able to brew themselves a cup of espresso that would taste as if a professional barista had done it. Nespresso has now turned in to a new coffee culture. From the beginning Nespresso only sold their products via their club, Nespresso Club, but in year 2000 they opened their first store in Paris. The first store in Sweden opened year 2006 in Stockholm, followed by one in Malmö year 2012. Nespresso has a strong brand essence and wants consumers to perceive their coffee as a sensorial experience. Too consume coffee is a simple but refined lifestyle that offers timeless elegans. Through Nespressos stores consumers can experience the brand with all of their senses. Therefor the store does not only work as a sales channel but also as a unique display of the company and their passion for coffee (Newsdesk.com).   Purpose: The purpose with this essay is to locate the main reasons as to why concept stores create a value. Delivery: In order to answer the problem formulation a qualitative examination has been conducted. A variety of angles were examined, both observations done by both authors and interviews. Two consumers where interviewed and two employed at Nespresso, where one of them worked in the actual store in Malmö and the other was manager of Nespresso Sweden. Results: Through this study, we concluded that the Nespresso store provides both business and consumer value by the use of different types of sensory strategies that influence both the customers conscious and subconscious. Nespresso uses a taste strategy that adds value to the consumer by offering samples of coffee. It leads to that the company can prove that the coffee is good, which in most cases leads to purchase. Regarding tactile strategy in the store gives the opportunity for consumers to feel the products, this creates added value. Respondents in the survey had never bought for example a machine without feeling it. It thus creates added value because the customer then buys the machine. The company has managed to add value through their store and servicescape because many customers prefer to visit the store instead of making their purchase online. Many consider the purchase is a pleasant experience and common to all customers is that there is no stress. To continue maintain this mood on the weekends when there are more people, we recommend Nespresso to use more of, and inform of, the so called The Pick-Up Area where customers in advance can order their products. The social density in the store is according to the study high, many customers feel connected to the others in the store and can identify with the brand. In Sweden we have a special coffee culture. If it had been implemented in Nespressos store the social density had increased for sure, but since it is contrary to their concept, this is not recommended. Through the study, we concluded that Nespresso has many loyal customers, largely thanks to their unique concept store that adds value both to themselves and to their customers.

Det finns många varumärken, inte minst i livsmedelsbranschen vilket leder till att marknadsföring blir en viktig del för företag för att nå sina konsumenter. Det är lätt att marknadsföring tappar sin effektivitet och nya sätt att kommunicera blir intressant. Sinnesmarknadsföring är marknadsföring via sinnena och används idag av ett fåtal företag men som med tiden har blivit mer uppmärksammat. Relationen mellan konsument och varumärke har visat sig bli starkare då sinnena involveras. Smak är det sinne som är minst använt av de fem. Kommunicera till konsumenterna genom smak öppnar upp för en ny kanal och nya möjligheter. Forskning på hur smak kan användas i marknadsföring från ett företags sida är dock näst intill obefintlig idag. Studien avser därför att undersöka hur företag i livsmedelsbranschen använder sig av smak i sin marknadsföring.   En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer är genomförd på nio företag i livsmedelsbranschen för att undersöka hur de använder sig av smak och vad smak kan tillföra ett varumärke. Vi har även sett till hur smak kan kommuniceras för att stärka ett varumärkes identitet hos konsumenterna.   Resultaten visar på att alla nio företagen inom livsmedelsbranschen använder sig av liknande kanaler i sin marknadsföring. Traditionell och digital marknadsföring används båda, till vilken grad beror på syftet. Det framgår tydligt att företagen vill vara mer personliga och mer individuella i sin kommunikation. Smak är viktigt för varumärken i livsmedelsbranschen och spelar en ovärderlig roll för att främja konsumenter till återköp. Företagen arbetar med att använda smak i sin marknadsföring för att det ger konsumenten inspiration, väcker ett intresse och en nyfikenhet. Det framgår att smak inte är lätt att arbeta med, främst för att det är svårt att förmedla smak via text och bild utan att erbjuda provsmakning men också för att smak är subjektivt.   Vi kan konkret säga att det bästa sättet att kommunicera ett varumärkes smak är då konsumenten får uppleva smaken på riktigt genom provsmakningar och samtidigt blir involverad. Helhetsupplevelsen blir större då smak samverkar med känsel, doft, hörsel och syn. Företagen arbetar med att förbättra och hitta nya sätt att förmedla och beskriva sina smaker. Smak tillsammans med ytterligare parametrar kan tillföra ett varumärke mervärde och samtidigt stärka ett varumärkes identitet som kan leda till konkurrensfördelar.

SAMMANFATTNING Titel: Doftmarknadsföring, ett nytt fenomen? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktor Strandvik & Oskar Elfstrand Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2012-05 Syfte: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt begrepp för många. Vi har i detta arbete fördjupat oss inom det ovanliga begreppet doftmarknadsföring. Syftet med denna studie är att: - Förklara begreppet sinnesmarknadsföring med fördjupning inom doftmarknadsföring. - Förmedla en bild av hur vanlig doftmarknadsföring är bland butikerna i Gävles stadskärna. - Förklara hur företag arbetar med doftmarknadsföring.   Metod: I denna studie har vi använt oss av en deduktiv ansats där vi utgått från teori för att sedan undersöka hur det ser ut på marknaden. Den data vi har använt oss av är litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor samt empiriskt material i form av svaren från två stycken olika enkätundersökningar. Detta har vi sedan analyserat och sedan redovisat i analys och diskussionskapitlet. Resultat & slutsats: Förvånansvärt få butiker använder sig av marknadsföring via doft. Detta trots att studier och undersökningar visar att företag genom marknadsföring via doft kan öka chansen till att göra produkterna och butikerna mer attraktiva. Detta anser vi är för att det finns en stor brist i vad marknadsföring via doft egentligen innebär samt vilka fördelar det kan ge. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i arbetet avgränsat oss till Gävles stadskärna och hade gärna jämfört resultaten vi kom fram till med hur det ser ut i andra städer, för att få en mer överskådlig bild. Uppsatsens bidrag: Marknadsföring via doft är fortfarande relativt nytt och vår studie tyder på bra resultat från detta. Hur kommer det sig att inte fler använder sig av detta? Vi anser att det är på grund av okunskap inom ämnet. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, doftmarknadsföring, doft, marknadsföring, luktsinnet.     SAMMANFATTNING Titel: Doftmarknadsföring, ett nytt fenomen? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Viktor Strandvik & Oskar Elfstrand Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2012-05 Syfte: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt begrepp för många. Vi har i detta arbete fördjupat oss inom det ovanliga begreppet doftmarknadsföring. Syftet med denna studie är att: - Förklara begreppet sinnesmarknadsföring med fördjupning inom doftmarknadsföring. - Förmedla en bild av hur vanlig doftmarknadsföring är bland butikerna i Gävles stadskärna. - Förklara hur företag arbetar med doftmarknadsföring.   Metod: I denna studie har vi använt oss av en deduktiv ansats där vi utgått från teori för att sedan undersöka hur det ser ut på marknaden. Den data vi har använt oss av är litteratur, vetenskapliga artiklar, elektroniska källor samt empiriskt material i form av svaren från två stycken olika enkätundersökningar. Detta har vi sedan analyserat och sedan redovisat i analys och diskussionskapitlet. Resultat & slutsats: Förvånansvärt få butiker använder sig av marknadsföring via doft. Detta trots att studier och undersökningar visar att företag genom marknadsföring via doft kan öka chansen till att göra produkterna och butikerna mer attraktiva. Detta anser vi är för att det finns en stor brist i vad marknadsföring via doft egentligen innebär samt vilka fördelar det kan ge. Förslag till fortsatt forskning: Vi har i arbetet avgränsat oss till Gävles stadskärna och hade gärna jämfört resultaten vi kom fram till med hur det ser ut i andra städer, för att få en mer överskådlig bild. Uppsatsens bidrag: Marknadsföring via doft är fortfarande relativt nytt och vår studie tyder på bra resultat från detta. Hur kommer det sig att inte fler använder sig av detta? Vi anser att det är på grund av okunskap inom ämnet. Nyckelord: Sinnesmarknadsföring, doftmarknadsföring, doft, marknadsföring, luktsinnet.

Bakgrund/problem:          Doft används i liten utsträckning inom marknadsföring trots att det bevisligen är ett sinne som är starkt kopplat till människans känslor. Syfte:                                  Att redogöra för doftens betydelse i kundens sätt att uppfatta och intressera sig för produkterna. Metod:                               En kvantitativ forskning har tillämpats där ansatsen har varit deduktiv. Undersökningen som utfördes för denna uppsats genomfördes på IKEA i Kalmar. Teori:                                 Den teori vi använt oss av tar upp ämnesområden som människans fem olika sinnen, doftkänslighet, perception, kundbeteende, varumärkets själ, servicelandskap och upplevelsevärld. Empirisk Analys och Diskussion:                 Vi redovisar i detta kapitel de observationer som gjorts samt en analys av dessa. Vi kommer även att diskutera analysen där vi tar stöd av teorin. Slutsats:                             Genom sammanställningen av de hypoteser vi ställt upp kan vi inte konstatera att doft har någon betydelse för kundbeteendet på IKEA i Kalmar. Förslag till fortsatt forskning:                          Vi har i slutet av denna uppsats presenterat de rekommendationer för vad vi anser fortsatt forskning borde ta hänsyn till.

Marknadsföringsprogrammet vid Linnéuniversitetet, Vårterminen 2012 Uppsatsens titel: Att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B - En fallstudie om sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer Ämne: Företagsekonomi III, Kandidatuppsats 15 hp Författare: Sandra Kartberg, Emilia Klappe och Yeliz Morell Handledare: Susanne Sandberg Problemformulering: Hur kan företag gå tillväga för att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B? Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse kring hur företag inom B2B använder sig utav sinnesmarknadsföring för att stimulera sina kundrelationer. Genom denna studie hoppas vi även på att få en inblick i hur företag inom B2B arbetar för att stärka sina kundrelationer. Således önskar vi att kunna identifiera vilka sinnesstrategier som redan appliceras på kunden i nuläget, medvetet såväl som omedvetet. Metod: Vår forskningsstrategi baseras på en fallstudie gällande sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer. Vi har tillämpat en kvalitativ metod i denna uppsats där det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Vi har även valt att utgå ifrån en deduktiv ansats genom att först studera den teoretiska referensramen som därefter följts av en empirisk datainsamling. Referensram: Den teoretiska referensramen baseras på relationsmarknadsföring inom B2B som sedan kombinerats med sinnesmarknadsföring, vilket är en marknadsföringsstrategi som syftar till att nå kunden på ett mer emotionellt plan med hjälp av sinnesstimulering. Slutsats:  Vi kan konstatera att det för företag inom B2B handlar om att skapa en multi-sensorisk varumärkesupplevelse, där flera sinnen stimuleras i samspel med varumärkets egenskaper och företagets identitet. Ju fler sinnen som stimuleras desto bättre och starkare sinnesupplevelse skapas för kunden. Kunden blir emotionellt påverkad och en starkare relation mellan kund och företag kan ta sig till uttryck. Nyckelord: Marknadsföring, relationsmarknadsföring, sinnesmarknadsföring, B2B.

Bakgrunden till studien baserar sig på att det idag har utvecklats ett hårdare klimat för köpcentrum, då konsumenterna hittar nya vägar att genomföra sina inköp som exempelvis genom e-handel. Köpcentrum tenderar till att vara lika varandra och färre konsumenter går dit för att njuta av sin shoppingupplevelse, vilket resulterar i att köpcentrum måste differentiera sig från konkurrenterna. Upplevelsen i köpcentrum spelar därför en allt mer betydande roll.  Problemformulering, vilka parametrar tycker konsumenterna är viktigast för upplevelsen i ett köpcentrum och vilka sinnen kopplas samman med dessa parametrar?  Syftet med studien är att identifiera vilka upplevelsesparametrar i ett köpcentrum som i kombination med sinnesmarknadsföring kan ge konsumenterna en positiv upplevelse.  Metoden har en kvantitativ forskningsansats med ett objektivistiskt och deduktivistiskt synsätt. Författarna har positivism som kunskapsteoretisk uppfattning. Urvalet för studien var personer i Sverige som någon gång besökt ett köpcentrum och en enkätundersökning utfördes med 120 respondenter. Slutsatsen presenteras i listan nedan, vilken representerar konsumenternas rangordning av upplevelseparametrar i ett köpcentrum. Siffran ett står för den viktigaste parametern för en positiv upplevelse enligt konsumenterna och siffran sex den minst viktiga. Listan visar även vilka två sinnen som konsumenterna starkast valde att kombinera med varje upplevelseparameter. Av det empiriska material som samlades in drogs slutsatsen att köpcentrum bör lägga mest vikt vid de viktigaste parametrarna, men att alla spelar roll för helheten. Service - Syn och hörsel Layout - Syn och hörsel Design - Syn och känsel Mat - Lukt och smak Musik/Underhållning - Syn och hörsel Utställningar - Syn och hörsel / The background to the study is based on the fact that there is a tougher climate for shopping malls today, consumers find new ways to do their purchases, such as e-commerce. The experience in shopping malls plays an increasingly significant role. The purpose of the study is to identify how the experience parameters in a shopping mall can be combined with sensory marketing, to provide consumers with a positive experience. The research has a quantitative approach. A survey was conducted with 120 respondents. The conclusion, presented in the list below, represents the consumers ranking of experience parameters in a shopping mall. The list also shows which two senses consumers chose to combine with every experience parameter. The shopping mall should focus on the most important parameters, but all the parameters are important and play a role in the big picture. 1. Service – Vision and hearing2. Layout – Vision and hearing3. Design – Sight and touch4. Food – Smell and taste5. Music/Entertainment – Vision and hearing6. Exhibitions – Vision and hearing

Sammanfattning: Forskningsfråga  Vilka faktorer kan påverka kundens upplevelse i upplevelserummet och hur hanterar företag som arrangerar olika typer av tillställningar dem? Syfte  Att få en bättre inblick i hur olika företag använder sig av upplevelserummet för att förbättra upplevelsen för sina kunder.  Att ge intresserade läsare en större förståelse för upplevelserummets komplexitet. Metod I denna uppsats har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetod bestående av fem intervjuer. Dessa personer är anställda på olika arbetsplatser och har skilda arbetsuppgifter, men gemensamt är att de arbetar med upplevelser av olika slag. Fyra av intervjuerna skedde ansikte mot ansikte och en per telefon. Slutsatser Efter mina genomförda intervjuer och inläst teori kring upplevelser och servicelandskap, så har jag fått en inblick i hur svårt det kan vara att få alla faktorer att samspela. Faktorer inom området kan t.ex. vara ljus- och färgsättning, men även personal och andra besökare måste tas hänsyn till. Det som också har betydelse är den fysiska omgivningen, där tjänsten produceras, och förutsättningar som dessa platser erbjuder. Jag beskriver dessa faktorer i min uppsats, och i slutsatsen tar jag upp dem under egna rubriker så att man får en tydlig överblick vilka dessa är.

Upplevelsens era är här och ställer samtliga aktörer i samhället inför utmaningar. Upplevelsen ska inte längre bara fylla ett funktionellt behov, den ska beröra konsumenten på ett helt annat sätt. Allt i syfte att kunna erbjuda konsumenten en upplevelse utöver det vanliga för att som företag lyckas med att särskilja sig från sina konkurrenter. En strategi för att lyckas med differentiering är att engagera konsumentens sinnen i upplevelsen. Uppsatsen tar utgångspunkt i två teoretiska begrepp: Pine & Gilmore´s (1999) strategimodell, The Experience Realms, och Hulténs m.fl. (2007) teori om sinnesmarknadsföring. Vårt arbete syftar till att utreda vad som händer i mötet mellan dessa två teorier på ett konkret fält – Orbaden Konferens och Spa. Studien har varit av deduktiv karaktär. Vi har tillämpat kvalitativ metod då vi med utgångspunkt från valda teorier önskat undersöka hur ett spa-besök upplevs av gäster, samt utreda hur en specifik anläggning arbetar med att skapa upplevelser. Vi genomförde fyra kvalitativa intervjuer, två med representanter från Orbaden Konferens och Spa, två med personer som har gedigen erfarenhet av att vara besökare på spa. Då teorin kopplades till empirin kunde flera mötespunkter av vikt urskiljas. Mötespunkterna som framträtt kan vara av avgörande vikt vid skapandet av upplevelser.

Forskningsfrågor: Vilken är den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken är den subjektivt varsebliva potentialen bland butikschefer? Vilka är skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjälp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahålla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien är gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika butikschefer inom livsmedelssektorn. Därefter har författarna analyserat datamaterialet med hjälp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som används för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön är begränsad. I vissa fall blir den begränsad utav ekonomiska skäl och i andra fall utav andra aspekter. Slutsatsen blir att butikschefer inte använder sig utav sinnesmarknadsföring utan mer utav relationsmarknadsföring. Bland respondenternas svar gick det att uttolka att det handlade om att förmedla ”att vara en butik med låga priser” eller vara ”familjär” vilket kan tolkas mer som en känsla än upplevelse. Författarna anser att butikerna behöver skapa konkurrensfördelar genom att fokusera mer på att implementera större delar av den teoretiska perceptionsmodellen med att bland annat ta hänsyn till kundens omedvetna selektering och anpassa sortimentet och produktplaceringarna efter dessa principer.

Hur använder klädföretag sinnesmarknadsföring som konkurrens-medel i sitt servicelandskap? Syfte Studera mer ingående och skapa en förståelse för hur sinnesmark-nadsföring appliceras i servicelandskap hos detaljhandlare i mo-debranschen som ett konkurrensmedel samt hur de kan förmedla en konsumentupplevelse. Metod Studien bygger på en kvalitativ metodik med deduktiv ansats samt ostrukturerade intervjuer och dolda observationer. Slutsats Sinnesmarknadsföring kan användas för att särskilja sig gentemot konkurrenterna då användningen av sinnena sker på ett annorlunda och särskiljande sätt. Klädbutikerna behöver ej aktivera alla sin-nena för att förmedla en upplevelse men att en användning av alla sinnena skapar en större konkurrensfördel. Människans fem sinnen synen, känseln, hörseln, lukten och smaken kan användas och ak-tiveras på fler olika sätt i ett servicelandskap för att förmedla något utöver produkterna.