Bakgrund/problem:          Doft används i liten utsträckning inom marknadsföring trots att det bevisligen är ett sinne som är starkt kopplat till människans känslor. Syfte:                                  Att redogöra för doftens betydelse i kundens sätt att uppfatta och intressera sig för produkterna. Metod:                               En kvantitativ forskning har tillämpats där ansatsen har varit deduktiv. Undersökningen som utfördes för denna uppsats genomfördes på IKEA i Kalmar. Teori:                                 Den teori vi använt oss av tar upp ämnesområden som människans fem olika sinnen, doftkänslighet, perception, kundbeteende, varumärkets själ, servicelandskap och upplevelsevärld. Empirisk Analys och Diskussion:                 Vi redovisar i detta kapitel de observationer som gjorts samt en analys av dessa. Vi kommer även att diskutera analysen där vi tar stöd av teorin. Slutsats:                             Genom sammanställningen av de hypoteser vi ställt upp kan vi inte konstatera att doft har någon betydelse för kundbeteendet på IKEA i Kalmar. Förslag till fortsatt forskning:                          Vi har i slutet av denna uppsats presenterat de rekommendationer för vad vi anser fortsatt forskning borde ta hänsyn till.

No description available.

I denna uppsats undersökte vi, inom ämnet sinnesmarknadsföring, dofters inverkan på produktuppfattning. Sinnesmarknadsföring har som mål att skapa en positiv och lojal relation mellan varumärket och kunden med hjälp av sinnena. Syftet med vår uppsats var att utifrån befintlig forskning samt ett egenutformat experiment, undersöka dofters inverkan på produktuppfattning och därmed potential som marknadsföringsmedel. Vi ville dels undersöka detta samband för dofter generellt, och dels för dofter som dessutom är produktrelaterade. Vi ville även lyfta fram eventuella svårigheter med att genomföra experiment inom detta område, baserat på vår egen undersökning. Experimentet genomfördes under sex dagar på två olika institutioner i Uppsala, där deltagarna delades in i två experimentgrupper för de två doftförhållandena, samt en tredje, doftfri kontrollgrupp. Resultatet från experimenten blev fyra signifikanta tester där våra hypoteser bekräftades, men vi fick också icke-signifikanta resultat. Resultaten analyserades och diskuterades, liksom eventuella metodproblem. Slutsatsen blev att en positiv doft, relaterad eller ej, har positiv inverkan på uppfattningen av produkten. Resultaten var dock inte så starka att vi kunde förkasta våra nollhypoteser mer än delvis, och då för de attribut där vi fick ett signifikant resultat.

An apple wine produced by Kiviks Musteri AB have an undesirable flavor of yeast. As a step in the development to reduce this off-flavour the wine flavor was analyzed by gas chromatography-mass spectrometry (GCMS) with headspace solid-phase microextraction (HS-SPME). Two other wines without the flavor of yeast where analyzed as references. Samples from the production step prior to clarification where also analyzed. Through matching against mass spectrum library, retention index and in some cases references a total of 37 volatile compounds were identified in the apple wines. Some uncertainty in the relative quantification of a few compounds was caused by insufficient clearance (deadsorption) of the SPME-fiber. When comparing the different wines the compounds were divided into groups: key compounds, ethyl esters, derivatives of 3-methyl-1-butanol, other compounds: group 1 and other compounds: group 2. In each group the percent area for each compound was calculated. Comparing the percent area of each wine showed that the samples prior to clarification contains a higher number of volatile compounds e.g. ethyl esters and 3-methylbutanol derivatives than the final wine products. The comparisons also revealed differences between the wines. The results from the analyses indicated that the compounds that hypothetically contribute to the yeast-flavor could be 2-phenylethanol; 3-methylbutanoic acid; 2-methyl-1-butanol; 2-phenylacetaldehyde och 2-methylthiolan-3-one. The results need to be verified e.g. by an odor panel if they are going to be useful for Kivik Musteri AB in its effort to solve the taste problem in the wine.

SAMMANFATTNING Titel Dags att hålla för näsan? – en studie om doft som marknadsmedium Time to keep your nose shut? – a study about aroma as marketing medium. Seminariedatum veckodag den xx/1 2008 Författare Madelene Nordström Handledare Magnus Rodell Problem: Genom att problematisera begreppet ”medium” vill jag undersöka om doft är ett sådant. Jag studerar även på vilket sätt doft som ett medium kan påverka människans konsumtion? Syfte: Jag vill påvisa att stimuli där jag har ”doft” som exempel, används som ett medium för att locka till konsumtion. Därför vill jag på en kritisk basis ge förståelse och insikt i hur doft används som marknadsföringsmedel i Sverige då det inte är ett självklart marknadsföringsmedel. Jag vill även utröna hur marknadsförare kan använda sig av doft för att stimulera kunden till köp. Metod: Det teoretiska och metodologiska avsnittet bygger på tidigare forskning och verksamheter. Dels litteraturstudier som har ett naturvetenskapligt synsätt tillika ett humanistiskt synsätt för att få en stor omfångsapparat att arbeta med. Jag har även intervjuat via telefon och mejl samt gjort en egen undersökning i Norrköpings Centrum för att se om butiker använder sig av doft för att locka till konsumtion. Resultat: Vår hjärna är mottaglig för att ta emot doft på ett undermedvetet plan innan vi är medvetna om att vi har ”manipulerats”. Detta kan leda till att vi stannar kvar längre i en butik och i slutändan gör ett inköp som inte var planerat från början. Vårt luktsinne har en ”minnesbank” som gör att genom använda sig av doft i marknadsföring får våra sinnen att samarbeta och kalla fram minnen eller ge oss en upplevelsebaserad stund i butiken. Detta är något som går att utnyttja för att locka till konsumtion. I Sverige förekommer doft i marknadsföring än så länge inte på ett utbrett plan. Men doftkonsulten Christina Gotzel spår att det kommer att en större marknad i framtiden. Därmed kommer företagen att vilja patentsätta sina unika dofter vilket idag är svårt att genomföra.

Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen? Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets. När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.

With the help of image analysis and scent theory, we have made an analysis that explains how the perfume smells in advertising. There are many different factors that play a role in our perception of smell by image. We have found that using the connotations we can get a sense of the scent. What helps us along the way, the colors, the women and the environment. From this one different conclusions are mad and we create a scent sensation.

<p>Det har blivit viktigare att kunna hävda sig på marknaden gentemot de nu många stormarknader och kedjor som expanderar och blir fler. Vi tänker beröra de ämnen som handlar om butikers miljöer. Förutom sortiment och pris kan butiker konkurrera på marknaden om de har och använder sig av en fungerande butiksmiljö. Om butikspersonalen arbetar aktivt och har en attraktiv och säljande miljö i sin butik kan butiken konkurrera trots att det är en lokal handlare med små resurser. Därför kommer denna rapport att handla om den exteriöra, interiöra och psykosociala miljö och hur den lokala handlaren använder sig av dessa miljöer. Vi har valt att fokusera på lokala leksakshandlare då det numera finns ont om renodlade leksaksbutiker. Stormarknader och kedjor som BR leksaker och Toys'R'us lockar många kunder med sitt breda sortiment och pressade priser, men var tog den genuina leksakbutiken vägen?</p><p>Fem leksaksbutiker har observerats och dess butikschefer intervjuats om hur de har använt och använder sig av de exteriöra, interiöra och psykosociala miljöerna. Viktiga delar är bland annat skyltfönster, belysning, butikslayout och det personliga bemötandet. De tre olika butiksmiljöerna kan användas på olika sätt för att locka kunder till butiken men även att få dem att stanna kvar och till slut handla där. Vi har kommit fram till att det viktigaste för en liten butik för att kunna konkurrera med de stora varuhusen är kundservicen. Det är där de kan erbjuda något extra, varje kund känner sig sedd, hörd och behoven kan tillfredställas. Butikerna vi har arbetat med har alla aktivt arbetat med sina skyltfönster då det är något som inte stormarknader eller leksaksvaruhus använder sig av i lika stor utsträckning. De lokala leksakshandlarna har dock begränsade kunskaper om de olika miljöerna och hur de kan arbeta med dem, men tack vare erfarenhet och en bra magkänsla så lyckas de ändå bra och har alla skaffat sig en trogen kundkrets.</p><p>När den lokala leksakshandlaren har en bra och väl fungerande butiksmiljö så är butiken bra differentierad på marknaden. Butiken har lyckats skapat sig en plats på marknaden bland de andra konkurrenterna.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Titel Dags att hålla för näsan? – en studie om doft som marknadsmedium</p><p>Time to keep your nose shut? – a study about aroma as marketing medium.</p><p>Seminariedatum veckodag den xx/1 2008</p><p>Författare Madelene Nordström</p><p>Handledare Magnus Rodell</p><p>Problem: Genom att problematisera begreppet ”medium” vill jag undersöka om doft är ett sådant. Jag studerar även på vilket sätt doft som ett medium kan påverka människans konsumtion?</p><p>Syfte: Jag vill påvisa att stimuli där jag har ”doft” som exempel, används som ett medium för att locka till konsumtion. Därför vill jag på en kritisk basis ge förståelse och insikt i hur doft används som marknadsföringsmedel i Sverige då det inte är ett självklart marknadsföringsmedel. Jag vill även utröna hur marknadsförare kan använda sig av doft för att stimulera kunden till köp.</p><p>Metod: Det teoretiska och metodologiska avsnittet bygger på tidigare forskning och verksamheter. Dels litteraturstudier som har ett naturvetenskapligt synsätt tillika ett humanistiskt synsätt för att få en stor omfångsapparat att arbeta med.</p><p>Jag har även intervjuat via telefon och mejl samt gjort en egen undersökning i Norrköpings Centrum för att se om butiker använder sig av doft för att locka till konsumtion.</p><p>Resultat: Vår hjärna är mottaglig för att ta emot doft på ett undermedvetet plan innan vi är medvetna om att vi har ”manipulerats”. Detta kan leda till att vi stannar kvar längre i en butik och i slutändan gör ett inköp som inte var planerat från början. Vårt luktsinne har en ”minnesbank” som gör att genom använda sig av doft i marknadsföring får våra sinnen att samarbeta och kalla fram minnen eller ge oss en upplevelsebaserad stund i butiken. Detta är något som går att utnyttja för att locka till konsumtion.</p><p>I Sverige förekommer doft i marknadsföring än så länge inte på ett utbrett plan. Men doftkonsulten Christina Gotzel spår att det kommer att en större marknad i framtiden. Därmed kommer företagen att vilja patentsätta sina unika dofter vilket idag är svårt att genomföra.</p>

The real estate sector in Sweden is characterized as a small market with high competition amongst homes and apartments. With that in mind the real estate companies are forced to be unique in their strategic marketing way to stand out from the competitors. The traditional marketing tools are no longer suitable in order to be successful and new strategic marketing tools are constantly improved. Sensory marketing is a phenomenon which is relatively new and it is all about satisfying the humans five senses: sight, smell, taste, hearing and feeling. A humans five senses are unique and very individual. It is scientifically proven that a human has between six to ten million receptor cells in the nose and with the help of these we can identify 2000- 4000 different types of aromas. It is clear that smell as a sense is very central, since you cannot turn off this sense unlike the four others. A human can recognize around 10 000 different fragrance combinations, although it may diffuse to define a specific scent. The use of the marketing tool is used in varying degrees depending on which sector a company operates in. Within the retail sector many companies use sensory marketing in order to satisfy the customer on a new level. There are a number of clothing and interior stores who work with sense of smell and try to develop a sense that is compatible with the concept they offer. It has been proven that various companies have succeeded with their sensory marketing and have thereby gained market shares. Within the real estate sector the way of working with the senses are relatively limited and undeveloped. Many brokers talk about the visual which means what the eye sees in a home and they also emphasize that the feeling within a home should feel right for the buyer. There are no earlier studies about how added scenes can enhance the experience of a home and this has been our main research question. The purpose of this thesis is to provide a deeper understanding of how Swedish real estate agencies currently work with fragrances and also how they can be improved. By using a qualitative research method a deeper understanding regarding sense linked to the real estate sector has been acquired. The data has been collected from six different real estate companies in Kalmar. Based on the analysis, the outcome of this study shows that senses can not stand as a single element within homes that are for sale. Although, to add the right senses can be seen as a tool to create a extended experience for a speculator who visits a property that is for sale. In combination with homestyling, an added sense can awaken awareness of potential buyers and thereby a more emotional bond to the ii home can occur. The empirical findings shows that the development of fragrances within the real estate sector is interesting as long as it is done in the right way and matches the concept. The study can be compatible for Swedish real estate brokers and agencies who want to extend their way of working and implement sensory marketing.