No description available.

No description available.

<p>Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framställer sin identitet på Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och målgruppen har varit unga vuxna i åldern 19-25 år. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas användning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns många positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer är fysiskt skyddade på grund av okroppslig kontakt. Den visar också nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmänhet kontra den fysiska världen. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sågs ändå den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom känslomässiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del på Internet. Forskningen upprätthåller också ny fakta inom ämnet virtuella communitys och visar att användare ser mediet som ett sätt att vara social men ändå inte, något som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys användes mestadels för att hålla kontakten med vänner, istället för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar på.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete är att studera två enheter som blivit sammansatta till en enhet genom en organisationsförändring. Vi har valt att studera hur förändringen gick till mellan enhet ett och två och vad de hade för tillvägagångssätt för att genomföra en organisationsförändring. Vi ska jämföra det empiriska med det teoretiska för att se vad Tunagården tagit del av för hjälpmedel och vad de kunde ha gjort annorlunda under deras förändringsarbete.

Föreliggande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av lärare och elever i skolan. Syftet har varit att utifrån tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartlägga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras frågeställningar rörande vardera ovan nämnda aspekter nämligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos lärare, vad kan ske i tysta relationer mellan lärare – elev och elev – elev samt vad kan kropp respektive miljö som redskap ha för betydelse för kommunikationen. Det har även gjorts en jämförande analys inom aspekterna men även mellan dem. Resultatet visar på vikten av att medvetandegöra de tysta uttrycken i kommunikationen, dels bland lärare och dels bland eleverna som många gånger talar med kroppen i kommunikation och relation. Även miljön har visats sig ha stor betydelse för kommunikation och kunskapsintag. Resultatet visar också på lärares så kallade tysta kunskaper som till stor del ligger till grund för läraryrket men som sällan artikuleras eller uppmärksammas. Litteraturstudien har gett upphov till nyckelord såsom fingertoppskänsla, intuition och medvetenhet.