Detta arbete är en undersökning kring begreppet muntligt berättande där jag har utgått från min frågeställning som är: Hur kan jag använda mig av det muntliga berättandet som ett pedagogiskt verktyg? Forskning kring begreppet muntligt berättande som ett pedagogiskt verktyg har jag gjort genom olika litteratur, Internetsidor samt genom tre kvalitativa intervjuer med respondenter som bor i en svart kåkstad i Sydafrika. Det resultat som jag har kommit fram till är att det muntliga berättandet är ett bra verktyg att använda sig av i undervisningen. Genom det muntiga berättandet kan man skapa en mer meningsfull skolgång för elever där vardagliga händelser och fakta blandas för att skapa ett sammanhängande budskap. / This study is a research on the concept of storytelling, I have based my research on the question: How can I use storytelling as a tool in teaching? The research is preformed by study of literature, Internet sites and qualitative interviews with respondents living in a shantytown in South Africa. The concluded result is that storytelling is a good tool to use in education. You can by use of storytelling create a more meaningfull education for the students where subjects from the daily life and facts can be mixed and create a coherent message to the listener.

This thesis is a step towards the long-term and high-reaching objec-tive of building dialogue systems whose behaviour is similar to a human dialogue partner. The aim is not to build a machine with the same conversational skills as a human being, but rather to build a machine that is human enough to encourage users to interact with it accordingly. The behaviours in focus are cue phrases, hesitations and turn-taking cues. These behaviours serve several important communicative functions such as providing feedback and managing turn-taking. Thus, if dialogue systems could use interactional cues similar to those of humans, these systems could be more intuitive to talk to. A major part of this work has been to collect, identify and analyze the target behaviours in human-human interaction in order to gain a better understanding of these phenomena. Another part has been to reproduce these behaviours in a dialogue system context and explore listeners’ perceptions of these phenomena in empirical experiments. The thesis is divided into two parts. The first part serves as an overall background. The issues and motivations of humanlike dialogue systems are discussed. This part also includes an overview of research on human language production and spoken language generation in dialogue systems. The next part presents the data collections, data analyses and empirical experiments that this thesis is concerned with. The first study presented is a listening test that explores human behaviour as a model for dialogue systems. The results show that a version based on human behaviour is rated as more humanlike, polite and intelligent than a constrained version with less variability. Next, the DEAL dia-logue system is introduced. DEAL is used as a platform for the re-search presented in this thesis. The domain of the system is a trade domain and the target audience are second language learners of Swedish who want to practice conversation. Furthermore, a data collection of human-human dialogues in the DEAL domain is presented. Analyses of cue phrases in these data are provided as well as an experimental study of turn-taking cues. The results from the turn-taking experiment indicate that turn-taking cues realized with a di-phone synthesis affect the expectations of a turn change similar to the corresponding human version. Finally, an experimental study that explores the use of talkspurtinitial cue phrases in an incremental version of DEAL is presented. The results show that the incremental version had shorter response times and was rated as more efficient, more polite and better at indicating when to speak than a non-incremental implementation of the same system. / QC20100830

Westinghouse i Västerås består av olika arbetsområden, dessa i sin tur har egna organisationer samt en global organisation. Syftet med denna studie är att förstå bristen på förståelse vid förändringsarbete samt kommunikationen mellan ledningen och de anställda i de olika arbetsområdena, tekniker och projekt ledare. Till detta har ett verktyg formats för att bemöta attityder som förhindrar förändringsarbetet på Westinghouse i Västerås. Tidigare studier visar på att förändringsarbete bemötts av konflikter, attityder samt hot från olika verksamheter inifrån och även utifrån organisationen. Olika författare syftar till olika strategier för förändringsarbete och hur dessa kan leva vidare efter projektets avslutande. Studien presenterar en kvalitativ undersökning. Nyckelord: förändring, innovation och kommunikation.

Denna undersökning byggds på intervjuer av studenter ifrån det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar under ht 07 och vt 08. Syftet med undersökningen var att undersöka hur eleven såg på kommunikationen med handledaren under den fartygsförlagda praktiktiden. Metoden som användes var kvalitativt styrda intervjuer. Dessa genomfördes med hjälp av Kvales intervju tekniker. För analysering av intervjuerna användes Jacobsens teorier om kvalitativa innehållsanalyser. Efter genomförd undersökning kom man att se att studenterna tyckte att det fanns tendenser till kommunikationsbrister mellan student och handledare under den fartygsförlagda praktiktiden. Dessa kommunikationsbrister berodde enligt studenterna på tidsbrist samt brist på engagemang hos handledaren. Trots brister i kommunikationer ser ändå de flesta intervjupersonerna positivt på sitt framtida yrkesutövande. Med underlag av denna undersökning ser vi dock tendenser till att en översyn av praktikfartyg samt engagerade handledare kanske är i sin ordning.

<p>Denna undersökning byggds på intervjuer av studenter ifrån det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar under ht 07 och vt 08.</p><p>Syftet med undersökningen var att undersöka hur eleven såg på kommunikationen med handledaren under den fartygsförlagda praktiktiden.</p><p>Metoden som användes var kvalitativt styrda intervjuer. Dessa genomfördes med hjälp av Kvales intervju tekniker. För analysering av intervjuerna användes Jacobsens teorier om kvalitativa innehållsanalyser.</p><p>Efter genomförd undersökning kom man att se att studenterna tyckte att det fanns tendenser till kommunikationsbrister mellan student och handledare under den fartygsförlagda praktiktiden. Dessa kommunikationsbrister berodde enligt studenterna på tidsbrist samt brist på engagemang hos handledaren.</p><p>Trots brister i kommunikationer ser ändå de flesta intervjupersonerna positivt på sitt framtida yrkesutövande. Med underlag av denna undersökning ser vi dock tendenser till att en översyn av praktikfartyg samt engagerade handledare kanske är i sin ordning.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta?</p><p>Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever. Läraren skall i samråd med handledaren sätta elevens betyg. Undersökning visar att kommunikation mellan lärare och handledare är en viktig faktor för ett fungerande samarbete, men dokumentation, utbildning och tid måste också anses vara viktiga faktorer vid bedömning av elever som går lärlingsutbildning. Genom kommunikation kan läraren inte bara få kännedom om elevens kunskap utan också om handledarens behov av utbildning i skolans styrdokument.</p><p>Under mina litteraturstudier framkom att lärlingsutbildning formellt sätt bara finns på individuella programmet på gymnasieskolan. De utbildningar som utförs på företag får inte kallas för lärlingsutbildning. Kallar man det för företagsförlagdutbildning finns det inga hinder. I gymnasieförordningen finns inga klara regler över hur själva bedömningen skall tillgå utan detta ansvar ligger på kommun och skola.</p><p>Nyckelord: Bedömning, handledare, kvalitet, lärling</p>

<p>Forskningen visar att effektiv kommunikation inom organisationer förutsätter en gemensam tolkningsgrund. Det huvudsakliga syftet med kommunikation kan sägas vara att överföra kunskap mellan varandra för att skapa en förståelse för motpartens avsikter. Ju mer gemensam parternas tolkningsgrund är desto effektivare blir kommunikationen. Det kan dock vara svårt för beslutsfattare i organisationer att få en tydlig uppfattning om graden av effektivitet vad gäller organisationens interna kommunikation. Syftet med denna studie var att utveckla ett allmänt mätinstrument för intern kommunikation i organisationer. Utifrån olika teoretiska ramverk genereras sex hypotetiska dimensioner av intern kommunikation. För att testa och validera ett mätinstrument för dessa sex dimensioner administrerades en enkät med 53 delfrågor till 120 anställda på ett svenskt företag. Femtiosex respondenter inkom med användbara enkäter vilket resulterade i en svarsfrekvens på 47%. Data analyserades med principalkomponentanalys (PCA) för att identifiera bakomliggande faktorer i materialet. I analysen framkom tre komponenter: Respekt, Återkoppling och Tillit, vilka tillsammans förklarade 75% av den totala variansen. Analysen gav således delvis stöd för de sex ursprungliga hypotetiska dimensionerna. Resultaten diskuteras mot existerande empiri samt i relation till vidare forskning på området.</p>

<p>Syftet med det här examensarbetet är att genom intervjuer försöka ta reda på hur man som lärare kan utforma det bästa utvecklingssamtalet för alla parter i verksamheten förskoleklass. Vi har tittat på viktiga punkter att ha med, vart fokus ligger samt vilka hinder och dilemman som kan uppstå. Vi har genomfört tio kvalitativt semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare i fyra olika förskoleklasser. Resultatet har visat att viktiga punkter och det man fokuserar på är hur barnet trivs, om den är trygg och hur det sociala kring barnet ser ut samt att man framåt våren även fokuserar på barnets språkutveckling samt dess matematiska kunskaper. Dilemman och hinder som uppstår har visat sig vara allt från vårdnadshavarnas inställning till lärarens inställning i olika avseenden. Slutsatsen vi har kunnat dra är att det inte går att använda sig av en universell mall för utvecklingssamtal då både lärare och elever är olika. En mall fungerar särskilt inte i förskoleklassen, som vi insett är en väldigt speciell verksamhet som gör att utvecklingssamtalet får en speciell karaktär.</p>

<p> Alla som vuxit upp i Sverige har gått i den svenska skolan. Alla som gått i den har också minnen från den. Genom människors minnen beroende på när de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förändrats i elevers ögon. Det svenska språket lärs ut i skriftform men hur har man använt sig av det verbala verktyg språket faktiskt är. Eleverna som intervjuats har gått i skolan under 40-60 och 90 talet.</p><p> </p><p>Elever minns mycket från sin skoltid. Utifrån mina informanters minnen har inte skolan förändrats särskilt mycket. I skolan har katederundervisning används till största delen. Informanterna har heller inte fått diskutera i klassrummet. I dag vet vi att dialog är otroligt viktigt för att barnet ska kunna koppla till sina egna referensramar och skapa sig sin egen kunskap. Eleverna är inte tomma kärl som ska fyllas på med kunskap. Eleven ska skapa sin egen kunskap.</p>

No description available.