<p>The purpose of this thesis was to investigate a waste management project and its public awareness components, in the Korca region, Albania. We wanted to learn if the communication towards the population about the project had created an effect or not. We conducted interviews in the capital Tirana and in the Korca region situated south east in Albania. The focus on the study was on the population in the Korca region, and on the persons from the project who worked with the information towards the population. The research was a qualitative study consisting of a total of 22 standardized face-to-face interviews and 3 semi-structured interviews. A difference in the environment is now visible according to the inhabitants. We came to the conclusion that the messages conveyed to the target groups have reached an effect, but that an even bigger effect could be reached if the target groups had been more specified and the messages had been more specific.</p>

Målet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och sammanställa vad tidigare forskning lyfter fram kring talrädsla. Vidare intas ett didaktiskt sociokulturellt perspektiv på elev och lärande samt vad som föreskrivs i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 (2011) och elevernas rättigheter till kommunikativa kunskaper. Syftet är att belysa en nulägesrapport vad gäller forskningsläget inom talrädsla. Den aktuella frågeställningen är: På vilket sätt gynnar en ökad medvetenhet om hela kommunikationsprocessen elever med talrädsla, enligt tidigare forskning? Vilka beprövade åtgärder finns beskrivna för att gynna elever med talrädsla i gymnasiet enligt tidigare forskning? Vad anses som mest centralt inom forskningen för elever med talrädsla? Litteraturstudiens resultat visar att eleverna lider av olika former av specifik social fobi inom talrädsla vilka blir synliga genom självrannsakning. Arbetet för att komma ur talrädsla är att exponeras inför en sekundärgrupp. Vidare visar litteraturstudien också att kunskaper kring hela kommunikationsprocessen inom elevsocialisationen är väsentligt för hur eleverna tar sig an ett muntligt föredrag i skolan. Det handlar framförallt om de sociologiska faktorerna som självförtroende, anpassning, självbild och maktstrukturer som avgörande för elevernas språkutveckling. Det sociokulturella perspektivet gör det möjligt att se relationen mellan talrädsla och kommunikationsprocess. Det psykologiska tillvägagångssättet är önskvärda i undervisningen om tal eftersom det främjar tryggheten i klassrummet samt att de psykologiska metoderna skapar vägar ur talrädslan på ett bredare plan än vad retoriken kan erbjuda.

<p>Syftet med denna kvantitativa enkätstudie var att undersöka om coaching är rätt metod för individer som befinner sig i inledningsskedet av en ofrivillig arbetslöshet. I ett försök att utröna detta har vi undersökt vilka behov individen upplever sig ha i början av sin arbetslöshet, men också om coachingen tillfredsställer några av dessa. Med Maslows behovshierarki som utgångspunkt sammanställdes frågor som sammanlagt 23 arbetslösa, inskrivna vid fem olika arbetsförmedlingar i Stockholms län, svarade på. Resultaten visar att respondenterna har de fyra första mer basala behoven i hierarkin otillfredställda. Via coachingen tycks respondenterna, förutom ett ökat självförtroende, fått bekräftelse och förståelse, vilket kan förklara att respondenterna känner sig motiverade och redo till att förverkliga sig själva i coachingen. Oavsett kön upplevde en klar majoritet av studiens respondenter stödet de fick via coachingen som positivt. Slutsatsen är att coachingen, i denna studie, visat sig vara en passande metod för att öka den arbetslöses självförtroende och förmåga att anta nya yrkesmässiga utmaningar.</p> / <p>The aim of this quantitative study is to investigate if coaching is a suitable method for individuals who are in the initial stage of involuntary unemployment. In an attempt to ascertain this, we have examined the needs an individual experience having in the start of their unemployment but also if coaching satisfies any of these. With Maslows hierarchy of needs as a starting point questions were formed to the 23 unemployed who participated in the study. The participants were enrolled at five different unemployment agencies in Stockholm county. The results show that respondents have the first four needs in the hierarchy unsatisfied. With coaching the respondents seem to improve self-confidence and get confirmation and understanding, which may explain why the respondents feel motivated and ready to fulfill themselves with coaching. Regardless of sex a clear majority of the respondents experienced the support they received with coaching as positive. The conclusion of this study is that coaching proved to be an appropriate method to increase the unemployed´s self-confidence and ability to meet new professional challenges.</p>

<p>I denna studie är syftet att undersöka hur kommunikationen fungerar för ett barn, i detta fall en flicka, som har diagnosen Cerebral pares, och dessutom saknar verbalt tal. Vi vill även undersöka hur skolan har lagt upp sin strävan att uppfylla läroplanens mål genom att inkludera en elev med ett funktionshinder. De frågor vi avsåg att besvara med studien var: Använder man med någon speciell metod för att stödja kommunikationen hos ett barn som har diagnosen Cerebral pares, och som saknar verbalt tal? Vilka fördelar respektive nackdelar finns för denna elev med att gå i en vanlig klass? Våra metoder består av observationer av eleven i olika miljöer i skolan samt intervjuer med tio personer där de intervjuade har god kännedom om den funktions¬hindrades kommunikativa förmåga. Fallstudien genomfördes på en skola i en kommun i norra Sverige. Resultatet av studien visar att metoden Move and Walk fungerar bra för denna flicka. Det framkom även i studien att elevassistenten har en viktig funktion för att stödja flickans kommunikativa utveckling. Vidare visade resultatet på att det fanns både fördelar och nackdelar för det aktuella barnet med att gå i vanlig klass. Den stora fördelen är att ett gott samspel kan utvecklas mellan flickan och klasskamraterna. De nackdelar som framkommit är bland annat att det höga tempot i skolan gör att barnet ibland har svårt att hinna med de aktiviteter som andra barn, utan detta handikapp, lättare klarar av.</p>

<p>Examensarbetet är utfört på Mälardalens högskola våren 2007. Arbetet har</p><p>diskuterats och utformats inom ramen av ämnet informationsdesign.</p><p>Idea plant, uppdragsgivare för arbetet, förespråkar vikten av designad</p><p>kommunikation. De anser att företag vet för lite om designad kommunikation och</p><p>vill därför, genom föreläsningar, visa hur lönsam denna kunskap är för företag.</p><p>Under arbetet har jag utgått ifrån att besvara följande fråga:</p><p>Hur bör ett informationsmaterial se ut för att vara god designad kommunikation?</p><p>Min uppgift har varit att ta fram ett före- och efter material till Idea plants</p><p>presentationer om designad kommunikation. En analys av tre företag som är</p><p>verksamma inom samma bransch har gjorts. Detta för att definiera ett</p><p>kommunikationsproblem hos ett av företagen. En utveckling och förbättring av</p><p>det valda företagets informationsmaterial har genomförts. Detta för att påvisa</p><p>nyttan av god designad kommunikation.</p><p>Syftet med arbetet har varit är att utveckla och förbättra ett</p><p>informationsmaterial för att på så sätt visa på nyttan av god designad</p><p>kommunikation.</p><p>Arbetet har bestått av två delar. En analysdel bestående av intervjuer,</p><p>undersökningar och utprovningar samt en produktionsdel där utprovningar gjorts.</p><p>Resultatet av arbetet blev ett utvecklat och förbättrat informationsmaterial som</p><p>ska användas som ett för- och efter material av Idea plant.</p><p>Eftersom frågeställningen blivit besvarad har därmed god designad</p><p>kommunikation skapats. Nyttan har påvisats genom utprovningar som resulterat i</p><p>ett förbättrat informationsmaterial. Där resultatet har blivit ett slags bevis på god</p><p>designad kommunikation.</p>

<p>Responsinsatser vid extra ordinära händelser såsom kriser och katastrofer karakteriseras av höga risker och stor tidspress i en föränderlig och komplex miljö. Vissa händelser går till viss del att förutse men dessvärre inte att hindra, exempelvis översvämningar eller orkaner, medan andra händelser kan vara svåra att förutse, exempelvis jordbävningar eller tsunamis. Kraven på prestation av de involverade responsorganisationerna vid sådana extrema händelser är höga samtidigt som kunskapen om situationen ofta är begränsad. Improviserat arbete och anpassning efter rådande situation är därför en förutsättning för en lyckad insats (Medonça, 2006).</p><p>Tidigare forskning har visat att en rad svårigheter kan uppstå med att ha flexibla och improviserade roller under en insats, exempelvis en annan befattning eller funktion än den man vanligtvis har. Genom att studera en ledningsövning för Svenska Stödstyrkans samordningsstab där deltagare fått ta på sig en roll de inte är utbildade för syftar denna studie till att närmare undersöka förutsättningar och förmågor som ligger till grund för ett lyckat improviserat arbete.</p><p>En kvalitativ fallstudie av den genomförda ledningsövningen gjordes. Det insamlade materialet från övningen, i form av bland annat telefon- och videoinspelningar, har analyserats med hjälp av episodanalys. Resultaten visar att en tydlig organisationsstruktur krävs i det initiala ledningsarbetet, inte minst för att motverka och fånga upp missuppfattningar. Resultaten visar även att en välutvecklad återkopplingsmetod är viktigt för att skapa en medvetenhet hos stabsmedlemmar om positiva och negativa aspekter av deras arbete. Att studera improvisation och dess förhållande till kontexten kan vara ett viktigt verktyg för att bättre förstå arbetet med improviserade och icke-improviserade roller, vilket på sikt kan leda till bättre stödsystem för ledningsarbetet vid responsinsatser.</p>

<p>En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.</p><p>Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet. Vidare genomförs en komparativ analys där likheter och skillnader mellan tidningarna och mellan genrer klarläggs. Resultatet diskuteras sedan utifrån medieteorier om nyhetsvärdering, medielogik och pressetiska regler.</p><p>Nyhetsartiklarna i de undersökta tidningarna domineras av sju teman och samtliga tidningar fokuserar på de personliga skildringarna. I ledarna är de olika temana av mer allmän karaktär. Kategorierna av aktörer är definierade utifrån funktion i texten och analysen resulterar i sju sådana funktioner. Den vanligaste kategorin består av personer som berättar om sina upplevelser av katastrofen. Vidare används anonyma källor frekvent i samtliga undersökta tidningar. Det är även brukligt att tidningarna använder andra medier som källor. Studiens resultat visar att tidningarnas rapportering är relativt likvärdig. De skillnader som ändå finns har sin förklaring i tidningarnas respektive identitet.</p><p>Rapporteringen kännetecknas av intensitet, konkretion och personifiering i samtliga undersökta tidningar. Vidare visar resultatet att de undersökta tidningarna intar en mer informerande roll än en granskande. Förekomsten av anonyma källor samt olika spekulationer tyder även på att snabba nyheter prioriteras före korrekta.</p> / <p>A catastrophe is always a unique situation and the consequenses are depending on its extensiveness. When the catastrophe is a fact, information and communication will be an essential part in the meaning of helping suffering and worried people to mentally recover. The immediate lack of information in such a situation makes media a crucial part in handling individual crisis via medias opportunities to communicate with authorities and the public.</p><p>The enormous tsunami with its tragic consequences in south east Asia 2004 was followed by a comprehensive mediareporting in the swedish press. In this study I will describe the reports as they were printed in Aftonbladet, Dagens Nyheter and Östgöta Correspondenten during the first five days after the dramatic event. In total I have studied and analyzed 394 articles from three different genres; the editorial page, the news and the page with printed letters to editor. Through qualitative methods and especially using text analysis I have studied different themes, those who operate and the sources. Furthermore I make a comparative analyze between the newspapers, where I study similarities and differences. The same comparison is made between the three different genres. The result is then discussed together with mediatheories about the value of news, the logic of media and pressethical rules.</p><p>The newsarticles are dominated by seven themes and all newspapers focused on the individual situation. The operators are divided into categories and the reason how to get into one or another category is depending on what kind of role the operator has in the studied article. The most common role is people who tells about their experience from the catastrophe. Furthermore is anonymous sources together with references to other media very common in all three newspapers. My result shows that the newspapers reports are relatively alike. The small differences I have found have their explanation in each newspapers identity.</p><p>The reports tend to express feelings of intensity and clearness. They are also personal. Futhermore, the result shows that the newspapers are acting as intermediaries of information more than as critics. The occurence of anonymous sources together with different speculations in common makes the journalists focus more on fast reporting than on correct reports.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka och problematisera några pedagogers syn på hur de anser att den uppmärksamhet de dagligen ger barn ser ut, och om den leder till någon givande kommunikation mellan pedagog och barn. Ytterligare ett syfte var att undersöka på vilket sätt pedagogerna talar till eller med barn, hur de lyssnar på vad barn har att säga samt hur de bäst anser att de ger barn goda förutsättningar för att kunna uttrycka sina åsikter och känslor.</p><p>Kvalitativa ostrukturerade intervjuer genomfördes med 12 pedagoger bosatta i en medelstor stad, ett mindre samhälle och på landsbygden.</p><p>Pedagogerna beskrev att tidsbrist och stressiga situationer ofta bidrog till att de kände sig tjatiga gentemot barnen trots att de var medvetna om att detta beteende inte gynnade barnen och deras förståelse.</p><p>Studien visar även att pedagogernas uppfattning var att det var av största vikt att föra en dialog med barn istället för att tala över huvudet på dem med hjälp av exempelvis uppmaningar och tjat. Att stärka varje barns självkänsla genom samtal och beröring och att arbeta med språklig medvetenhet var fakoter som lyftes fram som positiva att använda sig av för att ge barn de bästa förutsättningarna till att kunna bli väl kommunicerande individer.</p>

<p>Denna undersökning syftar till att förstå anställdas och mellanchefers uppfattningar om införandet av ett nytt system för kompetensutveckling i Habiliteringen i Handikapp-förvaltningen Västra Götalandsregionen. Vi har ställt oss följande två frågor: Vilka uppfattningar finns och vad för slags reaktioner har uppkommit bland anställda och mellanchefer vid förändringsarbetet? Vilka följder kan dessa reaktioner ha fått för förändringsarbetet? För att kunna besvara dessa frågor har vi gjort fyra individuella intervjuer med mellanchefer och fyra gruppintervjuer med anställda, där sammanlagt 14 anställda deltog. Resultatet av undersökningen visar att anställda och mellanchefer har svagt intresse för det nya kompetensutvecklingssystemet när det gäller både dess användning och dess vidareutveckling. Det svaga intresset tror vi bland annat beror på att anställda och mellanchefer, på grund av bristande information om systemet, har endast ringa kunskap om dess innebörd och heller inte förstår dess syfte. Det svaga intresset kan även bero på att anställda och mellanchefer över lag ser få positiva aspekter med systemet för egen del.</p>

<p>Med anledning av ISPS- kodens inträdande 2004 och personliga erfarenheter från fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i ämnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare är att den allmänna uppfattningen bland ombordanställda är att portvakten är i vägen och det tar lång tid att komma till sin arbetsplats på fartyget.</p><p>Detta är en deskriptiv uppsats, där vi gjort en kvalitativ studie som bygger på intervju med vaktpersonal. Intervjun är sedan jämförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgränsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, då denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef på G4S i Göteborgs hamn. Detta har vi sedan jämfört med vad sjöbefälsstudenter på Högskolan i Kalmar har för erfarenheter och uppfattningar.</p><p>Vakten ansvarar för tillträdet till hamnområdet. Anledningen varför kontrollerna är så höga är för att upprätthålla hamnskyddet, inte fartygsskyddet. Vakten har samma ISPS- utbildning som resterande hamnpersonal, den utbildning en väktare måste inneha, men i Göteborgs hamn måste man dessutom vara skyddsvakt.</p> / <p>In connection with the ISPS- code's arising in 2004 and personal experiences from ships and security guarding, we have selected to deepen ourselves in the matter the gatekeeper’s duties. We have observed already that the general view among the vessel’s apployes, that the gatekeeper is in the way and it takes a long time to get to the workplace onboard the ship.</p><p>This is a descriptive essay, where we have done a qualitative study that builds on interview with local security personnel. The interview is then compared with the rules that are for the security guard in the gate. We have delimited ourselves to examining Gothenburg's port, because this is the first port in Europe to introduce the ISPS- code. We have interviewed Magnus Rosenqvist, squad commander at G4S in Gothenburg’s port. This result is then compared with the experiences and thoughts of students at Kalmar Maritime Academy.</p><p>The security guards are responsible for the access to the port area. The reason why the controls are so high is in order to maintain the port’s protection, not the ship’s protection. The security guard has the same ISPS education that all port personnel have, the education a general security guard must hold, but in Gothenburg’s port a security guard also must have a “skyddsvakt’s” education.</p>