<p>Med anledning av ISPS- kodens inträdande 2004 och personliga erfarenheter från fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i ämnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare är att den allmänna uppfattningen bland ombordanställda är att portvakten är i vägen och det tar lång tid att komma till sin arbetsplats på fartyget.</p><p>Detta är en deskriptiv uppsats, där vi gjort en kvalitativ studie som bygger på intervju med vaktpersonal. Intervjun är sedan jämförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgränsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, då denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef på G4S i Göteborgs hamn. Detta har vi sedan jämfört med vad sjöbefälsstudenter på Högskolan i Kalmar har för erfarenheter och uppfattningar.</p><p>Vakten ansvarar för tillträdet till hamnområdet. Anledningen varför kontrollerna är så höga är för att upprätthålla hamnskyddet, inte fartygsskyddet. Vakten har samma ISPS- utbildning som resterande hamnpersonal, den utbildning en väktare måste inneha, men i Göteborgs hamn måste man dessutom vara skyddsvakt.</p> / <p>In connection with the ISPS- code's arising in 2004 and personal experiences from ships and security guarding, we have selected to deepen ourselves in the matter the gatekeeper’s duties. We have observed already that the general view among the vessel’s apployes, that the gatekeeper is in the way and it takes a long time to get to the workplace onboard the ship.</p><p>This is a descriptive essay, where we have done a qualitative study that builds on interview with local security personnel. The interview is then compared with the rules that are for the security guard in the gate. We have delimited ourselves to examining Gothenburg's port, because this is the first port in Europe to introduce the ISPS- code. We have interviewed Magnus Rosenqvist, squad commander at G4S in Gothenburg’s port. This result is then compared with the experiences and thoughts of students at Kalmar Maritime Academy.</p><p>The security guards are responsible for the access to the port area. The reason why the controls are so high is in order to maintain the port’s protection, not the ship’s protection. The security guard has the same ISPS education that all port personnel have, the education a general security guard must hold, but in Gothenburg’s port a security guard also must have a “skyddsvakt’s” education.</p>

Med anledning av ISPS- kodens inträdande 2004 och personliga erfarenheter från fartyg och skyddsvaktsarbete har vi valt att fördjupa oss i ämnet portvaktens arbetsuppgifter. Vad vi har observerat sedan tidigare är att den allmänna uppfattningen bland ombordanställda är att portvakten är i vägen och det tar lång tid att komma till sin arbetsplats på fartyget. Detta är en deskriptiv uppsats, där vi gjort en kvalitativ studie som bygger på intervju med vaktpersonal. Intervjun är sedan jämförd med de regler som finns för vakten i porten. Vi har avgränsat oss till att undersöka Göteborgs hamn, då denna var först i Europa att införa ISPS. Vi har intervjuat Magnus Rosenqvist, gruppchef på G4S i Göteborgs hamn. Detta har vi sedan jämfört med vad sjöbefälsstudenter på Högskolan i Kalmar har för erfarenheter och uppfattningar. Vakten ansvarar för tillträdet till hamnområdet. Anledningen varför kontrollerna är så höga är för att upprätthålla hamnskyddet, inte fartygsskyddet. Vakten har samma ISPS- utbildning som resterande hamnpersonal, den utbildning en väktare måste inneha, men i Göteborgs hamn måste man dessutom vara skyddsvakt. / In connection with the ISPS- code's arising in 2004 and personal experiences from ships and security guarding, we have selected to deepen ourselves in the matter the gatekeeper’s duties. We have observed already that the general view among the vessel’s apployes, that the gatekeeper is in the way and it takes a long time to get to the workplace onboard the ship. This is a descriptive essay, where we have done a qualitative study that builds on interview with local security personnel. The interview is then compared with the rules that are for the security guard in the gate. We have delimited ourselves to examining Gothenburg's port, because this is the first port in Europe to introduce the ISPS- code. We have interviewed Magnus Rosenqvist, squad commander at G4S in Gothenburg’s port. This result is then compared with the experiences and thoughts of students at Kalmar Maritime Academy. The security guards are responsible for the access to the port area. The reason why the controls are so high is in order to maintain the port’s protection, not the ship’s protection. The security guard has the same ISPS education that all port personnel have, the education a general security guard must hold, but in Gothenburg’s port a security guard also must have a “skyddsvakt’s” education.

Detta uppdragsbaserade arbete är en del av ett stort projekt som Göteborgs Hamn AB driver, vars syfte är att förnya det nuvarande brandskyddet i Energihamnen och även möta framtida krav. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka förväntningar personal vid rederier och fartygsbefäl som regelbundet anlöper Energihamnen har på Göteborgs Hamn AB:s brandskyddsutrustning och brandberedskapsplaner. Vidare undersöktes vilken brandskyddsutrustning några av de tankfartyg som regelbundet anlöper Energihamnen har ombord, även vilka krav som ligger till grund för den utrustningen. För att få svar på ovanstående syfte kombinerades intervjuer med personal vid tre rederikontor och fem fartygsbefäl från samma rederier med en litteraturstudie. Litteraturstudien består av en sammanställning av de regelverk som ställer specifika krav och rekommendationer för det brandskydd som ska finnas ombord på tankfartyg. Intervjuerna genomfördes för att bl.a. få fartygsnäringens förväntningar på Göteborgs Hamn AB vid nödsituationer under lastoperationer. Resultatet visar att flertalet informanter förväntar sig att Göteborgs Hamn AB bör ha brandskyddsutrustning på kaj som kan släcka bränder ombord på fartygsdäck. De förväntar sig också att hamnens beredskapsplaner ska vara väl inövade och ska snabbt dras igång vid en nödsituation. / This thesis is part of a major project that the Port of Gothenburg has embarked upon, and is produced as a result of a project directive. The purpose of that project is to renew its current fire protection in Energihamnen (the Energy Port) but also meet future requirements. The purpose of the present study is to examine what expectations shipping companies and ship´s officers, which regularly arrive to the Energy Port, have on the Port of Gothenburg’s fire prevention systems and fire emergency plans. Further investigated are the requirements that form the basis for the fire protection equipment onboard tankers that regularly arrive in the Energy Port. To obtain answers from the above mentioned purpose, interviews were conducted with three ship owners and five ship officers, and this was combined with a literature summary which consists of the regulatory framework that places specific requirements and recommendations for the fire prevention equipment that will be on board tankers. The interviews were conducted to include the shipping industry's expectations of the Port of Gothenburg’s emergency procedures during cargo operations. The result shows that the majority of respondents expected that the Port of Gothenburg should have firefighting equipment on their docks that can extinguish fires onboard the ship’s deck. They also expected that the port's emergency response plans should be well rehearsed and should also quickly come into force during an emergency.

Göteborgs hamn besöks dagligen av hundratals lastbilschaufförer som har uppdrag i hamnen. Däremot finns det ingen upprättad uppställningsplats för dem, varken under kortare eller längre tidsperioder. Detta leder till att lastbilar parkerar på olämpliga ställen i hamnen då inget alternativ till parkering finns. Göteborgs hamn AB har därför velat ha en utredning för var en uppställningsplats bör finnas och hur stor den behöver vara, vilket undersöks och besvaras av denna utredning Lokalisering och utformning av uppställningsplatser för lastbilar vid eller i närheten av Göteborgs hamn. Frågeställningarna för utredningen innefattar hur stort behovet av en uppställningsplats är, vilka ytor som finns tillgängliga som potentiella uppställningsplatser samt vilka kostnader det kommer bära med sig att anlägga de uppställningsplatser som rekommenderas. Dels studeras hur en uppställningsplats på kort sikt ska vara utformad, vilket är definierat fram till år 2020, men även hur en uppställningsplats i ett längre tidsperspektiv som sträcker sig från år 2020 och framåt ska vara utformad. På kort sikt efterfrågas en uppställningsplats som kan användas för parkering upp till 5 timmar, och i ett längre tidsperspektiv skall en uppställningsplats för långtidsparkering och övernattning erbjudas. För att ta reda på hur stort behovet är genomfördes en intervjuundersökning med 149 lastbilschaufförer, som fick svara på frågor rörande sitt behov av uppställningsplats i eller i närheten av Göteborgs hamn. På kort sikt har tre alternativ tagits fram som potentiella uppställningsplatser och på lång sikt finns två framtagna alternativ. Var uppställningsplatsen skall lokaliseras studeras utifrån faktorerna trafikflöde, miljö, säkerhet och tillgänglighet och resonemang kring hur de olika faktorerna påverkas i respektive alternativ. Behovet på kort sikt beräknas vara 40-45 platser och för en långtidsparkering krävs 80-90 platser. På kort sikt rekommenderas att en uppställningsplats inrättas på den plats där ID-kontrollen för Ro/Ro-terminalen i nuläget är belägen. Den främsta fördelen är närheten till hamnområdet, att det skulle vara enkelt för lastbilschaufförerna att komma till och från uppställningsplatsen och att säkerheten är god för sitt ändamål. För en uppställningsplats för långtidsparkering rekommenderas att östra delen av logistikområdet Halvorsäng används för detta. Fördelar med platsen är att det finns goda möjligheter att inrätta en uppställningsplats med hög säkerhet på den platsen, vilket är viktigt för att uppställningsplatsen överhuvudtaget ska användas. Dessutom är närheten till hamnen en stor fördel. En uppställningsplats på den nuvarande ID-kontrollen kan utformas på två olika vis, där det ena alternativet bär med sig mer kostnader men resulterar i en högre kapacitet. Den enklare varianten beräknas kosta ungefär 5 miljoner SEK och den något mer omfattande varianten beräknas kosta ungefär 16 miljoner SEK. Vilket alternativ som inrättas är upp till Göteborgs hamn AB eftersom det beror på vad ytan ska användas till efter år 2020. För att göra en uppställningsplats för långtidsparkering uppkommer högre krav på säkerhet och de uppskattade kostnaderna för att anlägga en uppställningsplats på Halvorsäng är ungefär 25 miljoner SEK. Slutsatserna är att det finns möjlighet att med relativt enkla medel kunna lösa problemen med felparkerade lastbilar på hamnområdet på kort sikt. På längre sikt beräknas ytan vid Halvorsäng inte vara tillräckligt stor för att klara av hela behovet, varför ytterligare åtgärder behöver utredas. Oavsett utgång krävs att lastbilschaufförernas situation förbättras för att Göteborgs hamn ska kunna vara det hållbara godsnav som de eftersträvar.

Redeveloping centrally located waterfronts took of properly in the late 1990’s. Before that, the old brownfields were left untouched for years, often resulting in the connection between them and the city centre worsening. The thesis aims to explore strategies and approaches for waterfront developments. This was done by analysing the strategies used whilst planning the following three sites; Västra Hamnen in Malmö, Nordhavn in Copenhagen and Cardiff Bay in Cardiff. In addition to this, a waterfront site in Gothenburg was chosen and used to put the theoretical discoveries into practice. The theoretical foundation is made up of a literature and document study, where the three case studies and the designated site acted as the main topics of research along with general information about waterfronts and architectural and cultural heritage. The case studies were analysed using a combination of field studies and a literature study. A matrix consisting of ten columns and four rows was created and used as a base for analysing the approaches of the three cities. The site analysis was done with the help of a document study and field study. Both field studies were executed using the method of walk-throughs. The thesis resulted in six suggestions for future actions when redeveloping waterfronts as well as an urban framework proposal. The results are meant to work as a basis for future projects. / Utvecklingen av centralt belägna hamnområden tog fart ordentligt under det sena 1990-talet. De gamla industriområdena hade innan dess inte prioriterats, något som ofta resulterade i att förbindelserna mellan dem och stadskärnan försämrades. Syftet med uppsatsen är att utforska strategier och tillvägagångssätt som används vid utveckling av hamnområden. Detta gjordes genom att analysera de strategier som använts under planeringsfasen av tre olika stadsdelar; Västra Hamnen i Malmö, Nordhavn i Köpenhamn och Cardiff Bay i Cardiff. Utöver detta valdes ett hamnområde ut i Göteborg som användes för att använda den teoretiska informationen i praktiken. Den teoretiska basen är uppbyggd av en litteratur- och dokumentstudie, där de tre stadsdelarna och den utvalda projektplatsen figurerade som de huvudsakliga forskningsobjekten, tillsammans med generell information om vattennära områden tillsammans med arkitektoniskt och kulturellt arv. De tre stadsdelarna analyserades med hjälp av fältstudier i kombination med en litteraturstudie. En matris med 10 olika teman skapades även för att bättre utforska dem. Analysen av projektplatsen genomfördes även den med hjälp av en dokumentstudie och fältstudier. Alla fältstudierna genomfördes genom att följa metoden för gåturer. Forskningen resulterade i framtagningen av sex stycken förslag på framtida åtgärder vid förnyelse av hamnmiljöer tillsammans med ett förslag för en urban struktur för Gullbergsvass. Resultaten är tänkta att användas som bas för fortsatta studier.

Background: The global marketplace is characterized by rapid and constantchange, resulting in complex logistics systems. The port industry, which is a crucial link in the supply chain, seeks to understand the complexity of market dynamics. Ports should understand the changing market dynamics to better meet the market demand and have a competitive advantage. One representative from the port industry is Swedish ports and the Port of Gothenburg, which will be the focus of this thesis. The market demand for paper and paperboard has been a significant driver of shipping activities in Swedish ports. The market demand for bulk and container shipping is also relevant due to its influence on the port’s operation. Furthermore, itis essential for port authorities to understand the demand-oriented infrastructure to develop strategies to meet the market dynamics. Purpose: This thesis has been undertaken on behalf of the PoG. The purpose of the thesis is to provide a clearer understanding of how the current and future market demand of paper and paperboard influence Swedish ports with scenario planning. Based on the future market demand for paper and paperboard, additional information of the future market demand for bulk and container will be included in the scenarios. By using the scenarios, recommendations will be given regarding investments the port authority at PoG needs to implement as a response to future paper and paperboard market demand. Methodology: The thesis has a qualitative case study with Port of Gothenburg as the study object. Data collection has been conducted through semi- and unstructuredinterviews from the Swedish forest industry, three forest companies and port authority at Port of Gothenburg. Additionally, scenario planning will be the main analysis method in this thesis. Conclusion: The current market demand for paper and paperboard indicates that demand for paper is decreasing, while demand for paperboard is increasing. The future market demand for paper and paperboard can develop in several ways. The authors of this thesis believe that the market demand for paper will have a structural fall with an exception for special paper. While paperboard will have a continuous increase. Furthermore, there is currently an increase of bulk and container shipping in the Port of Gothenburg. The authors believe that future market demand for bulk will be stable, while container will have an increased trend. However, as the market demand is hard to predict, the thesis presents four scenarios of different futureoutcomes of market demand for paper, paperboard, bulk- and container shipping. There are several investments needed for the Port of Gothenburg to respond to theestablished demand scenarios. Investments that will benefit Port of Gothenburg themost are Port Community System (PCS), Integrated Warehouse ManagementSystem (IWMS), Real-Time Location System (RTLS), development of port quays,larger quay cranes and floating islands, and cold ironing and renewable energy. Key words: Paper, Paperboard, forest industry, bulk, container, cargo shipping,seaport, Port of Gothenburg, scenario planning, port investments