This report is the result of a project work carried out at Karlstad University in conjunctionwith the local consulting firm Camatec where most of the work has been performed.The work can be classified as a classic engineering work with supportive theories andcalculations which in this context is relevant.The engineering project has focused on developing new standards for a conveyor that is usedin the Värmland paper industry where large rolls of paper are produced. A conveyor can takeits appearance in many different forms but in this thesis it has been an exemplary look and ithas also become modulatable with a central section, a drive end and a turning end.The construction work has been build under CAD programs such as Pro Engineer, drawingshave been created and costings have been analyzed. Strength calculations have been made andcooperation from several different companies have erected to explore different solutions andideas for a modern and sustainable conveyor.

<p>Tourism has come to play a big role in terms of development in sparsely populated areas in the Swedish countryside. Corporations and municipalities often want to use special and exclusive environments as resources in their marketing. At the same time these environments have to be conserved and protected in a long-term perspective to remain attractive for both humans and ecological species. The study is based on the controversy between preservation and the use of nature conserves. To get an inside perspective of nature conservation, eight persons within the subject area from the regions of Härjedalen and Torsby have been interviewed. Further more authorities positions in matters of preserved areas use in tourism is presented. The study also presents the chosen municipalities and tourism entrepreneurs view on preserved environments and addresses areas that are often related to conflicts between different interests. To show if the stakeholders in the study have a long-term perspective towards local development, questions regarding possible climate change were included.</p>

Tourism has come to play a big role in terms of development in sparsely populated areas in the Swedish countryside. Corporations and municipalities often want to use special and exclusive environments as resources in their marketing. At the same time these environments have to be conserved and protected in a long-term perspective to remain attractive for both humans and ecological species. The study is based on the controversy between preservation and the use of nature conserves. To get an inside perspective of nature conservation, eight persons within the subject area from the regions of Härjedalen and Torsby have been interviewed. Further more authorities positions in matters of preserved areas use in tourism is presented. The study also presents the chosen municipalities and tourism entrepreneurs view on preserved environments and addresses areas that are often related to conflicts between different interests. To show if the stakeholders in the study have a long-term perspective towards local development, questions regarding possible climate change were included.

Syftet med denna studie är att få en insyn i förskollärares avsikter när det kommer till den fysiska inomhusmiljöns betydelse för, och påverkan på, barns lek. De fyra frågeställningarna som ställdes var: Vilken betydelse har inomhusmiljön för barns lek enligt förskollärarna? Vilka möjligheter har barnen, enligt förskollärare, att vara med och påverka inomhusmiljön? Vilka avsikter har förskollärarna med den fysiska inomhusmiljön? Hur ser inomhusmiljön ut på de olika avdelningarna? Den metod som använts för studien är kvalitativt inriktad, totalt fyra förskollärare intervjuades och totalt fyra förskoleavdelningar observerades. Resultatet visade att förskollärarna beskrev den fysiska inomhusmiljön som viktig för barns lek. Förskollärarna menade att barnen hade möjlighet att vara med och påverka inomhusmiljön då förskollärarna följde barnens intresse och behov. Förskollärarna lyfte även sin egen betydelse för utformningen av miljön och menade att det var upp till dem att introducera den fysiska inomhusmiljön så att den främjar barns lek. Resultatet visade även att de fyra avdelningarna formade lokalerna i likhet med varandra, oavsett hur många rum som fanns till förfogande. Slutsatser vi kan dra är att förskollärares förhållningssätt och tillåtande personlighet är viktig för utformningen av den fysiska inomhusmiljön.

Stuttgart, Universiẗat, Diss., 1999.

Mit dem mesoskaligen nichthydrostatischen Modell "Lokal Modell" (LM) des Deutschen Wetterdienstes (DWD) werden die Vorgänge in einer Orkanzyklone simuliert. Als Beispiel wird das Tiefdruckgebiet Ginger aus dem Jahr 2000 dargestellt. Die meteorologischen Antriebsdaten wurden durch das globale Modell des DWD erzeugt. Die Auswirkungen von Veränderungen verschiedener Bedingungen auf die Entwicklung der Zyklone, und vor allem auf das Windfeld, sollen untersucht werden. Dazu werden die Antriebsdaten künstlich verändert. Im Beispiel wird der horizontale Temperaturgradient geändert, und die Folge auf Druckverteilung und Windgeschwindigkeit betrachtet. Da das LM nur einen Ausschnitt aus der Atmosphäre simuliert, kommt es durch die Eingriffe in die Antriebsdaten zu Problemen am Rand. Ein Verfahren wird getestet, um diese zu vermeiden. / The development of a cyclone is simulated with the nonhydrostatic limited area model "Lokal Modell" (LM) of the German Weather Service (DWD). The cyclone Ginger which occurred in 2000 serves as an example. The forcing data were generated by the global model of the DWD. The effects of various conditions were considered contributing to the evolution of Ginger and mainly to its velocity field. For this purpose, the forcing data were artificially varied. As an example the horizontal temperature gradient was changed. The effects on the pressure field and its corresponding velocity field are discussed. As the LM simulates only a limited area, the lateral bounds become problematic because of the manipulated forcing data. A procedure is tested, in order to prevent this problems.

I takt med globaliseringens och digitaliseringens framfart har e-handel och dylikt konsumtionsmönster på senare blivit en trend, vilket utmynnar till en strukturomvandling beträffande konsumtion till en mer digital konsumtion. Strukturomvandlingen har haft en inverkan på den lokala handeln, mer specifikt centrumhandeln. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur lokala handlare i Motala kommun arbetar med affärsutveckling för att påverka centrumhandeln lokalt. För att uppfylla studiens syfte har en tolkningsinriktad kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där tyngden ligger på att skapa sig en förståelse av det studerade fenomenet via tolkningar, erfarenheter och upplevelser av handlare. Det empiriska materialet samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med lokala handlare som bedriver butiksverksamheter. Det empiriska materialet bidrog med handlarnas perspektiv, erfarenheter och uppfattningarkring lokal handel och affärsutveckling. Slutsatsen visade att handlarna i Motala upplever att det är tufft och svårt att bedriva en butiksverksamhet i Motala centrum. Detta grundar sig i att handlarna upplever att strukturomvandlingen beträffande konsumtionsmönstret har genererat ett mindre kundunderlag, lönsamhetsproblem och att kundernas beteendemönster har förändrats. Handlarna står inför tuffa utmaningar för utvecklandet av centrumhandeln i Motala, men anser att det deras försök och vilja att utvecklas är en viktig faktor för främjandet av centrumhandeln. Undersökningen visade att det finns utrymme för förbättring av handlarnas tillvägagångssätt för främjandet av centrumhandeln i Motala.

Arbetet ger en lösning till problem som uppkommer vid spel över nätverk orsakade av nätverksfördröjning. Ett vanligt problem är konsistensfel, olika spelare ser olika speltillstånd på sina skärmar. Lokal fördröjning är en teknik för att undvika uppkomsten av inkonsistenser. Genom att låta en spelarhandlings effekt fördröjas lokalt ges handlingen ett försprång över nätverket. Då ökar sannolikheten att båda parterna utför handlingen samtidigt. Timewarp är en teknik som reparerar speltillståndet om en inkonsistens uppstår. Genom att spola tillbaka tiden till den tid då speltillståndet var konsistent och därifrån beräkna ett nytt speltillstånd, baserat på alla efterföljande handlingar, inklusive den som orsakade inkonsistensen. Arbetet har undersökt effekten av en dynamisk lokal fördröjning som anpassar sig till aktuella nätverksförhållanden. I arbetet skapas ett enkelt spel som står till grund för en undersökning om hur teknikerna påverkar spelare. Resultatet är att spelare presterar bättre med en dynamisk lokal fördröjning än en statisk lokal fördröjning.

<p>Arbetet ger en lösning till problem som uppkommer vid spel över nätverk orsakade av nätverksfördröjning. Ett vanligt problem är konsistensfel, olika spelare ser olika speltillstånd på sina skärmar. Lokal fördröjning är en teknik för att undvika uppkomsten av inkonsistenser. Genom att låta en spelarhandlings effekt fördröjas lokalt ges handlingen ett försprång över nätverket. Då ökar sannolikheten att båda parterna utför handlingen samtidigt. Timewarp är en teknik som reparerar speltillståndet om en inkonsistens uppstår. Genom att spola tillbaka tiden till den tid då speltillståndet var konsistent och därifrån beräkna ett nytt speltillstånd, baserat på alla efterföljande handlingar, inklusive den som orsakade inkonsistensen. Arbetet har undersökt effekten av en dynamisk lokal fördröjning som anpassar sig till aktuella nätverksförhållanden. I arbetet skapas ett enkelt spel som står till grund för en undersökning om hur teknikerna påverkar spelare. Resultatet är att spelare presterar bättre med en dynamisk lokal fördröjning än en statisk lokal fördröjning.</p>

Detta examensarbete undersöker i vad mån den uppfattade läroplanen i textilslöjd, uttryckt i form av lokala pedagogiska planeringar (LPP:n) för årskurserna 4-6 inom slöjdområdena stickning och virkning, skiljer sig åt mellan olika textilslöjdslärare. Detta görs genom att undersöka i vad mån LPP:na anknyter till den formella läroplanen såsom den uttrycks i kursplanens övergripande syfte (formulerat som långsiktiga mål) och centrala innehåll (formulerat som kunskapsområden). Frågeställningarna gäller hur ofta LPP:na anknyter till dessa, vilka av dessa det är vanligast att LPP:na anknyter till, hur många av dessa som LPP:na brukar anknyta till, samt om det finns någon skillnad avseende dessa frågeställningar mellan de LPP:n som handlar om stickning, de som handlar om virkning respektive de som handlar om både stickning och virkning. Frågeställningarna undersöks med hjälp av den kvantitativa metoden innehållsanalys. Datamaterialet utgörs av LPP:n från Skolbanken som behandlar garnteknikerna stickning och/eller virkning. Resultaten visar att den uppfattade läroplanen skiljer sig kraftigt åt mellan olika lärare angående vilka delar av de långsiktiga målen respektive kunskapsområdena som deras LPP:n behandlar. Genomgående lägger slöjdlärarna större vikt vid långsiktiga mål och kunskapsområden som handlar om själva görandet, tekniken och det praktiska hantverket, medan de mer teoretiska aspekterna av slöjdämnet spelar en underordnad roll.