I Förskolans miljö – Sju förskolepedagogers uppfattningar om inomhusmiljöns påverkan på barns utveckling och lärande, författad av Emma Broberg och Anna Wallén, studeras barns miljö på två förskolor. Intervjuer med sju pedagoger och observationer på de båda förskolorna har legat till grund för denna studie. Syftet med studien är att synliggöra hur de sju pedagogerna tänker kring utformandet av den fysiska inomhusmiljön och dess påverkan på barnens utveckling och lärande. Den frågeställning som har varit utgångspunkt för denna studie är: Hur tänker pedagogerna kring inomhusmiljöns utformning och påverkan på barnens utveckling och lärande i förskolan? Den pedagogsiska verksamhetens utformning har en stor betydelse för barns lärande och den pedagogiska miljön ska vara utformad så att barns lärande underlättas, stimuleras och utmanas. Barnens tillgång till lämpligt och varierat material är betydelsefullt för deras användning och utveckling av uttrycksformer (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999/2006:89- 90). I en studie av Eva Johansson och Ingrid Pramling Samuelsson (2007:188) har de fått fram att lärare menar att deras funktion är att skapa miljöer för lek. De viktigaste slutsatserna som kommit fram i denna studie är att begreppet miljö är viktigt och innefattar både lokal och material. De intervjuade pedagogerna tänker i mångt och mycket på liknande sätt angående förskolornas fysiska inomhusmiljö. Att miljön är tillgänglig, meningsfull och inbjudande för barnen, att den är utformad utifrån barnens intressen och behov är av största vikt. Rummen ska erbjuda möjligheter och dess material ska stödja barnens utveckling.

<p>Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.</p>

Vi liknar denna antologi med en resa till olika levnadsområden i Sverige där vi får en inblick i några individers lokala levnadsvillkor. Under resans gång har vi försökt förstå hur den lokala platsen inverkar på individernas identiteter och livsvillkor. Resan börjar i två barnfamiljers närmiljö. Där berättar familjerna om olika faktorer så som trafik och hotfulla företeelser som inverkar på deras upplevelse av sin närmiljö som trygg eller hotfull. Därefter far vi vidare till stadsdelen Rosengård i Malmö. I det avsnittet söker författaren finna samband mellan några individers olika boendeformer och livsvillkor. Fokus ligger på delområden i Rosengård, ett hyresrättsområde och ett bostadsrättsområde. Resan avslutas i Valdemarsvik, en liten ort i Östergötland med befolkningsproblem. Detta avsnitt präglas av några utflyttares upplevelser av kommunen som boplats. Vi har under resans gång uppfattat den lokala platsen och individens identitet och livsvillkor som föränderliga. Därmed har den lokala platsen betydelse för individens livsvillkor och identitet. I våra olika studier fann vi flera exempel på hur den lokala platsen inverkat på individerna. Sociala relationer, boendeformer och trafik är några av dessa exempel.

<p>This master thesis deals with steel girders subjected to patch loading caused by concentrated moments. There exist no good methods to calculate by hand the ultimate resistance for this load case. In “tunnplåtshandboken”, (Handbook for sheet metal, which is published by SSAB), one calculation method is presented. It’s however fairly difficult to use, because of many calculation steps and many graphs. This study concentrates on how to calculate the resistance for this load case in a better way. The load case arises for example when a small steel plate (attachment) is welded to the flange above the web of a girder and the attachment is pulled in a direction parallel to the beam. It’s possible view the load as two components, a moment and a horizontal load. The moment will push the attachment into the girder and finally yielding in combination with web buckling will govern the ultimate resistance. In this report, only the moment part of the load is studied.</p><p>This study was made in three steps. First an FE-model was built. This model was verified against physical tests on patch loading from a force acting perpendicular to the beam axis. This approach was taken because no tests were found for the load case with a local moment. As step number two the FE-model was numerically adjusted to work for tests with patch loading caused by a local moment. A number of experiments were made, for which two parameters were varied, the thickness of the web and the length of the attachment. The loaded attachment was made very stiff, because it should not be deformed in order to simulate a sharp concentrated moment. In the last step a hand calculation model was developed for the investigated load case.</p><p>The FE-model that was created for comparison to the physical experiments gave resistances 10 % below the resistances, from the physical tests. This was mainly due to the sensitivity of the girder to initial imperfections and that the most severe buckling mode was used in the modeling of the imperfections.</p><p>The handcalculation model was developed to imitate the one for patch loading in EN 1993-1- 5 (EC3), because it may then work as an addition to EC3. The model was developed in three steps: yield resistance, critical elastic buckling load and the resistance function. The model for yield resistance is analytical and has a form equivalent to the one in EC3. The expressions for the critical elastic buckling load were taken as simple as possible, since they are the main area of this study. The method essentially uses the same equations as EC3 except from two small changes. The results are on the safe side but the safety margin increases when the length of the loaded attachment decreases and the slenderness of the web panel increase. Consequently formulas for calculating the critical load may be improved. The chosen reduction function was slightly increased compared to the function in EC3 but the results will still have a good safety margin. The complete model gives results where the safety margin increases as the length of the loaded attachment decreases. The calculation model was designed to be easy to use. In comparison to the FE-analysis, all the tested beams except a few with low slenderness gave results on the safe side.</p> / <p>Detta examensarbete behandlar stålbalkar utsatta för lokal intryckning orsakade av en lokal momentbelastning. För lastfallet finns ännu inga bra handräkningsmetoder, i plåthandboken som ges ut av SSAB finns en beräkningsmetod presenterad. Den är väldigt krånglig med många beräkningssteg och diagram. Denna studie är inriktad på att utreda hur man kan räkna på belastningsfallet på ett enklare och bättre sätt. Lastfallet uppkommer t.ex. då en lastögla svetsas till flänsen rakt över livet på en balk. Om lastöglan dras parallellt med balkens riktning så kan belastningen ses som två komponenter, ett moment och en horisontalkraft. Momentet kommer att trycka in lastöglan i balken och till slut blir det ett brott p.g.a. en blandning av att materialet flyter och att livet bucklar. I den här rapporten behandlas bara momentdelen av lasten.</p><p>Studien är gjord i tre steg. Först byggdes en FE-modell i Abaqus. Denna modell verifierades mot fysiska försök på lokal intryckning från en vertikal kraft, eftersom inga försök hittades på intryckning av ett lokalt moment. Som steg nummer två anpassades FE-modellen till försök med lokal intryckning från ett moment. Ett antal experiment gjordes med variation av två parametrar, livplåtens tjocklek och lastöglans längd. Lastöglan var väldigt styv eftersom den bara skulle skapa momentbelastningen. Sista steget var att utifrån resultaten ta fram en beräkningsmodell för lastfallet.</p><p>FE-modellen som skapades för testerna visade sig ge bärförmågor ca 10% under bärförmågan från de fysiska försöken. Detta berodde mycket på att balken var känslig för hur initialimperfektionerna såg ut och att första bucklingsmodens form användes vid modelleringen av de geometriska imperfektionerna.</p><p>Beräkningsmodellen utvecklades så att den skulle efterlikna den som gäller för lokal intryckning från vertikal last i EN 1993-1-5. Detta för att modellen skulle kunna användas som ett tillägg till EK3. Modellen utvecklades i tre delar, flytbärförmågan, kritiska bucklingslasten och reduktionsfaktorn för buckling. Modellen för flytbärförmågan togs fram analytiskt och fick en form som efterliknar den i EK3. Beräkningsmetoden för den kritiska bucklingslasten använder sig i princip av formlerna i EK3 förutom två små ändringar. Reduktionsfunktionen som valdes är en liten ökning av funktionen i EK3 men resultaten ligger ändå med bra marginal på säkra sidan. Den kompletta beräkningsmodellen ger resultat där säkerhetsmarginalen ökar vid minskande längd på lastöglan. Den har utformats så att den är lätt att använda och vid jämförelse med FE-försök gav beräkningsmodellen resultat på säkra sidan för alla balkar förutom några få av balkarna med låg slankhet. </p>

Mit dem mesoskaligen nichthydrostatischen Modell 'Lokal Modell' (LM) des Deutschen Wetterdienstes (DWD) werden die Vorgänge in einer Orkanzyklone simuliert. Als Beispiel wird das Tiefdruckgebiet Ginger aus dem Jahr 2000 dargestellt. Die meteorologischen Antriebsdaten wurden durch das globale Modell des DWD erzeugt. Die Auswirkungen von Veränderungen verschiedener Bedingungen auf die Entwicklung der Zyklone, und vor allem auf das Windfeld, sollen untersucht werden. Dazu werden die Antriebsdaten künstlich verändert. Im Beispiel wird der horizontale Temperaturgradient geändert, und die Folge auf Druckverteilung und Windgeschwindigkeit betrachtet. Da das LM nur einen Ausschnitt aus der Atmosphäre simuliert, kommt es durch die Eingriffe in die Antriebsdaten zu Problemen am Rand. Ein Verfahren wird getestet, um diese zu vermeiden. / The development of a cyclone is simulated with the nonhydrostatic limited area model 'Lokal Modell' (LM) of the German Weather Service (DWD). The cyclone Ginger which occurred in 2000 serves as an example. The forcing data were generated by the global model of the DWD. The effects of various conditions were considered contributing to the evolution of Ginger and mainly to its velocity field. For this purpose, the forcing data were artificially varied. As an example the horizontal temperature gradient was changed. The effects on the pressure field and its corresponding velocity field are discussed. As the LM simulates only a limited area, the lateral bounds become problematic because of the manipulated forcing data. A procedure is tested, in order to prevent this problems.

This master thesis deals with steel girders subjected to patch loading caused by concentrated moments. There exist no good methods to calculate by hand the ultimate resistance for this load case. In “tunnplåtshandboken”, (Handbook for sheet metal, which is published by SSAB), one calculation method is presented. It’s however fairly difficult to use, because of many calculation steps and many graphs. This study concentrates on how to calculate the resistance for this load case in a better way. The load case arises for example when a small steel plate (attachment) is welded to the flange above the web of a girder and the attachment is pulled in a direction parallel to the beam. It’s possible view the load as two components, a moment and a horizontal load. The moment will push the attachment into the girder and finally yielding in combination with web buckling will govern the ultimate resistance. In this report, only the moment part of the load is studied. This study was made in three steps. First an FE-model was built. This model was verified against physical tests on patch loading from a force acting perpendicular to the beam axis. This approach was taken because no tests were found for the load case with a local moment. As step number two the FE-model was numerically adjusted to work for tests with patch loading caused by a local moment. A number of experiments were made, for which two parameters were varied, the thickness of the web and the length of the attachment. The loaded attachment was made very stiff, because it should not be deformed in order to simulate a sharp concentrated moment. In the last step a hand calculation model was developed for the investigated load case. The FE-model that was created for comparison to the physical experiments gave resistances 10 % below the resistances, from the physical tests. This was mainly due to the sensitivity of the girder to initial imperfections and that the most severe buckling mode was used in the modeling of the imperfections. The handcalculation model was developed to imitate the one for patch loading in EN 1993-1- 5 (EC3), because it may then work as an addition to EC3. The model was developed in three steps: yield resistance, critical elastic buckling load and the resistance function. The model for yield resistance is analytical and has a form equivalent to the one in EC3. The expressions for the critical elastic buckling load were taken as simple as possible, since they are the main area of this study. The method essentially uses the same equations as EC3 except from two small changes. The results are on the safe side but the safety margin increases when the length of the loaded attachment decreases and the slenderness of the web panel increase. Consequently formulas for calculating the critical load may be improved. The chosen reduction function was slightly increased compared to the function in EC3 but the results will still have a good safety margin. The complete model gives results where the safety margin increases as the length of the loaded attachment decreases. The calculation model was designed to be easy to use. In comparison to the FE-analysis, all the tested beams except a few with low slenderness gave results on the safe side. / Detta examensarbete behandlar stålbalkar utsatta för lokal intryckning orsakade av en lokal momentbelastning. För lastfallet finns ännu inga bra handräkningsmetoder, i plåthandboken som ges ut av SSAB finns en beräkningsmetod presenterad. Den är väldigt krånglig med många beräkningssteg och diagram. Denna studie är inriktad på att utreda hur man kan räkna på belastningsfallet på ett enklare och bättre sätt. Lastfallet uppkommer t.ex. då en lastögla svetsas till flänsen rakt över livet på en balk. Om lastöglan dras parallellt med balkens riktning så kan belastningen ses som två komponenter, ett moment och en horisontalkraft. Momentet kommer att trycka in lastöglan i balken och till slut blir det ett brott p.g.a. en blandning av att materialet flyter och att livet bucklar. I den här rapporten behandlas bara momentdelen av lasten. Studien är gjord i tre steg. Först byggdes en FE-modell i Abaqus. Denna modell verifierades mot fysiska försök på lokal intryckning från en vertikal kraft, eftersom inga försök hittades på intryckning av ett lokalt moment. Som steg nummer två anpassades FE-modellen till försök med lokal intryckning från ett moment. Ett antal experiment gjordes med variation av två parametrar, livplåtens tjocklek och lastöglans längd. Lastöglan var väldigt styv eftersom den bara skulle skapa momentbelastningen. Sista steget var att utifrån resultaten ta fram en beräkningsmodell för lastfallet. FE-modellen som skapades för testerna visade sig ge bärförmågor ca 10% under bärförmågan från de fysiska försöken. Detta berodde mycket på att balken var känslig för hur initialimperfektionerna såg ut och att första bucklingsmodens form användes vid modelleringen av de geometriska imperfektionerna. Beräkningsmodellen utvecklades så att den skulle efterlikna den som gäller för lokal intryckning från vertikal last i EN 1993-1-5. Detta för att modellen skulle kunna användas som ett tillägg till EK3. Modellen utvecklades i tre delar, flytbärförmågan, kritiska bucklingslasten och reduktionsfaktorn för buckling. Modellen för flytbärförmågan togs fram analytiskt och fick en form som efterliknar den i EK3. Beräkningsmetoden för den kritiska bucklingslasten använder sig i princip av formlerna i EK3 förutom två små ändringar. Reduktionsfunktionen som valdes är en liten ökning av funktionen i EK3 men resultaten ligger ändå med bra marginal på säkra sidan. Den kompletta beräkningsmodellen ger resultat där säkerhetsmarginalen ökar vid minskande längd på lastöglan. Den har utformats så att den är lätt att använda och vid jämförelse med FE-försök gav beräkningsmodellen resultat på säkra sidan för alla balkar förutom några få av balkarna med låg slankhet.

I denna studie undersöks ett svenskt företag vid namn BAM AB som använde sig av franchise som etableringsstrategi för att inta marknaden i Dubai. Studien undersöks utifrån en kartlagd referensram med noga utvald teori inom marknadsinträde, kulturellt och psykisk avstånd, franchise samt lokal standardisering och lokal anpassning. Dessa teorier presenteras sedan i en egenkonstruerad analysmodell med tre huvudteman: marknadsinträde, franchise samt lokal standardisering och lokal anpassning, som utgör grunden i empiri- och analysavsnittet. Studiens fokus syftar i att undersöka vilka möjligheter och hinder som det svenska företaget har stött på samt hur man såg på de kulturella skillnaderna som kan uppstå när man gör ett marknadsinträde på ett land som inte endast skiljer sig åt i avstånd utan även kulturellt. För att skapa en bred empiri har tre informanter som var delaktiga i BAM AB:s etablering i Dubai och en informant från etableringsavdelningen i företaget intervjuats. Den generella slutsatsen visar på att BAM AB mötte kulturella utmaningar vilket kan ha varit bidragande faktorer till varför företaget avvecklade sin verksamhet i Dubai.

Den svenska lokaldemokratin som karaktäriseras av samförstånd har utsatts för ett antal utmaningar under 1900-talet. Ett exempel på en sådan utmaning är en beteendemässig övergång till ett majoritetsliknande styre; som inte går i linje med samlingsstyret som utgör en grund i svensk kommunpolitik. Dessutom finns en utredning (SOU 2015:24) med förslag på ändringar i kommunallagen där det föreslås finnas möjlighet att frångå det kommunala samlingsstyret och istället införa kommunal parlamentarism; ett system som i teorin medför en högre konfliktnivå. Syftet med denna uppsats är att kartlägga den politiska kulturen i två kommuner (Nordmaling och Vindeln) för att undersöka om de präglas av konflikt eller samförstånd. Med teorier från bland andra Lijphart (1999) &amp; Lewin (2002) har en enkätundersökning genomförts för att kartlägga den politiska kulturen samt undersöka graden av konflikt och samförstånd i kommunerna. Med hjälp av den politiska kulturen är målet att diskutera hur kommunerna skulle påverkas av ett eventuellt införande av majoritetsstyre. De empiriska resultaten visade att kommunerna präglades av olika grad av konflikt och samförstånd. Vindelns politiker uppgav en högre grad av samförstånd och Nordmalings kommunpolitiker uppgav en något högre grad av konflikt, men ingen av kommunerna var mycket tydligt konflikt- respektive samförståndsorienterade. Slutsatserna är att dessa kommuner troligtvis kommuner att påverkas olika av ett eventuellt införande av majoritetsstyre eftersom de politiska kulturerna skiljer sig mellan kommunerna.

Katrineholms-Kuriren är en lokaltidning med redaktioner i de södermanländska kommunerna Katrineholm och Vingåker. Centralt i detta arbete är en undersökning av hur mängden lokala och regionala artiklar har förändrats under en tioårsperiod, 2005 till 2015, då samarbetet expanderat i EK-koncernen som Katrineholms-Kuriren ingår i. Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys av 399 artiklar, publicerade i Katrineholms-Kuriren vecka 41 år 2005 och vecka 41 år 2015. Till stöd för undersökningens resultat finns också en kompletterande intervju med Henrik Wising, som under den aktuella perioden arbetat som nyhetschef och reporter på Katrineholms-Kuriren. En tydlig tendens som framkommer i undersökningens resultat är att tidningens rapportering tycks ha genomgått en centralisering till huvudorten Katrineholm, samtidigt som rapporteringen om Vingåker, Södermanland och bevakningsområdets mindre orter har minskat. Även bevakningen av kommunpolitik har minskat, liksom mängden lokala ledare och debattartiklar. Gemensamt för de lokala och de regionala artiklarna är de totalt sett har minskat, om än i olika grad. De teoretiska utgångspunkter som lyfts i uppsatsen är tre demokratimodeller (konkurrensdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati), teorier om lokal identitet och lokal demokrati, det nyhetsekologiska systemet, samt omstruktureringar i mediebranschen som påverkar den lokala dagspressen och de journalister som är verksamma inom journalistiken. I Diskussion och slutsats diskuteras resultatet utifrån de teoretiska utgångspunkterna och tidigare forskning, samt vilken betydelse samarbetet inom EK-koncernen har haft för utvecklingen i Katrineholms-Kuriren. Uppsatsens avslutande del behandlar också vad förändringarna i tidningen kan innebära för den lokala demokratin.

Många mindre kommuner i Sverige minskar i befolkning. Detta är inte enbart en trend i Sverige utan det är en stor global trend. Gislaved som ligger i sydvästra Småland är en av alla kommuner som minskar i befolkning och som har drabbats av en allt högre arbetslöshet. Studiens mål är att hitta orsaken till hur och varför Gislaved minskar i befolkning. En annan del i studiens syfte är att hitta en lösning för hur kommunen kan förhindra den demografiska tillbakagången. Gislaved, som gränsar till nio kommuner, har i dagsläget problem att få ungdomar som flyttat från kommunen för studier och arbete att återvända. I jämförelse med grannkommunerna är Gislaved den kommun som har haft störst befolkningsminskning under 2000-talet. Detta beror på att Gislaved inte har tillräckligt många jobb att erbjuda och arbetslösheten stiger. Därmed tvingas kommunens invånare att flytta för att få en anställning i en annan kommun. Eftersom många mindre kommuner minskar i befolkning finns det flera olika strategier för hur den negativa trenden ska hindras. En strategi är tillväxtpolitik som fokuserar på tillväxt, befolkningsmässigt och ekonomiskt. Tillväxtpolitik bygger på att öka kommunens attraktivitet genom till exempel intressanta turistmål eller att kunna erbjuda jobb. En annan strategi är lokal anpassningspolitik som inte fokuserar på tillväxt utan handlar om att acceptera de nya förutsättningarna som en minskad befolkning innebär. Lokal anpassningspolitik används för att höja livskvaliteteten för de boende i kommunen genom till exempel samarbete med andra kommuner. För att analysera och granska arbetsmarknaden i Gislaveds kommun utfördes en shift-share-analys. Intervjuer med kommunalrådsordförande Niclas Palmgren (M), kommunalrådets viceordförande Margareta Lindgren (S) och Anders Ahlström, näringslivschef för Gislaved Näringsliv AB, har genomförts. Shift-share-analysen visade att Gislaved står sig starka gentemot resten av Sverige inom två arbetssektorer, Tillverknings- och utvinningsindustrin och Jordbruk, skogsbruk och fiske. Kommunen hade år 2010 jämfört med år 2001 9,8 % mindre anställda inom alla arbetssektorer, vilket motsvarar en minskning med 1563 anställda. I intervjuerna framkom det att den största anledningen till att kommunen minskar i befolkning beror på att de har svårt att locka tillbaka ungdomar som har flyttat från kommunen för arbete och studier på annan ort. Alla tre som intervjuades påpekade att iv bil- och järnvägarna hade en låg standard vilket de ansåg var ett problem för kommunen och dess företag eftersom det minskar möjligheterna för pendling. Goda möjligheter till pendling är viktigt för en kommun enligt tidigare studier. Av dessa anledningar bör kommunen satsa på lokal anpassningspolitik som leder till högre kvalitet i de kommunala verksamheterna för att medborgarna ska vara nöjda. De bör även satsa på att förbättra infrastrukturen som i längden kan generera fler jobb och en tillväxt, befolkningsmässigt och ekonomiskt.