Många mindre kommuner i Sverige minskar i befolkning. Detta är inte enbart en trend i Sverige utan det är en stor global trend. Gislaved som ligger i sydvästra Småland är en av alla kommuner som minskar i befolkning och som har drabbats av en allt högre arbetslöshet. Studiens mål är att hitta orsaken till hur och varför Gislaved minskar i befolkning. En annan del i studiens syfte är att hitta en lösning för hur kommunen kan förhindra den demografiska tillbakagången. Gislaved, som gränsar till nio kommuner, har i dagsläget problem att få ungdomar som flyttat från kommunen för studier och arbete att återvända. I jämförelse med grannkommunerna är Gislaved den kommun som har haft störst befolkningsminskning under 2000-talet. Detta beror på att Gislaved inte har tillräckligt många jobb att erbjuda och arbetslösheten stiger. Därmed tvingas kommunens invånare att flytta för att få en anställning i en annan kommun. Eftersom många mindre kommuner minskar i befolkning finns det flera olika strategier för hur den negativa trenden ska hindras. En strategi är tillväxtpolitik som fokuserar på tillväxt, befolkningsmässigt och ekonomiskt. Tillväxtpolitik bygger på att öka kommunens attraktivitet genom till exempel intressanta turistmål eller att kunna erbjuda jobb. En annan strategi är lokal anpassningspolitik som inte fokuserar på tillväxt utan handlar om att acceptera de nya förutsättningarna som en minskad befolkning innebär. Lokal anpassningspolitik används för att höja livskvaliteteten för de boende i kommunen genom till exempel samarbete med andra kommuner. För att analysera och granska arbetsmarknaden i Gislaveds kommun utfördes en shift-share-analys. Intervjuer med kommunalrådsordförande Niclas Palmgren (M), kommunalrådets viceordförande Margareta Lindgren (S) och Anders Ahlström, näringslivschef för Gislaved Näringsliv AB, har genomförts. Shift-share-analysen visade att Gislaved står sig starka gentemot resten av Sverige inom två arbetssektorer, Tillverknings- och utvinningsindustrin och Jordbruk, skogsbruk och fiske. Kommunen hade år 2010 jämfört med år 2001 9,8 % mindre anställda inom alla arbetssektorer, vilket motsvarar en minskning med 1563 anställda. I intervjuerna framkom det att den största anledningen till att kommunen minskar i befolkning beror på att de har svårt att locka tillbaka ungdomar som har flyttat från kommunen för arbete och studier på annan ort. Alla tre som intervjuades påpekade att iv bil- och järnvägarna hade en låg standard vilket de ansåg var ett problem för kommunen och dess företag eftersom det minskar möjligheterna för pendling. Goda möjligheter till pendling är viktigt för en kommun enligt tidigare studier. Av dessa anledningar bör kommunen satsa på lokal anpassningspolitik som leder till högre kvalitet i de kommunala verksamheterna för att medborgarna ska vara nöjda. De bör även satsa på att förbättra infrastrukturen som i längden kan generera fler jobb och en tillväxt, befolkningsmässigt och ekonomiskt.

Urbaniseringens befolkningskoncentration till stora städer präglar de demografiska förutsättningarna för kommuner som står på andra sidan av spektrumet, detta innebär en ojämn demografisk utveckling för svenska kommuner. De kommuner som krymper står inför demografiska utmaningar som påverkar lokal ekonomi, sysselsättning, planering och politik. Detta resulterar i att den kommunala politiken tvingas hantera dessa utmaningar för att inte hamna utanför globaliseringens processer vilket studeras utifrån en tillväxtpolitik och anpassningspolitik. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur kommuner med ett vikande befolkningsunderlag uttrycker problem i styrdokument och hur dessa problembilder påverkar de åtgärder som kan antas. Kommunerna som är fallstudier är Arvidsjaur och Hagfors som båda har upplevt en långvarig befolkningsminskning och har en befolkningsstruktur som består av en högre andel äldre gentemot en yrkesaktiv befolkning. Grundläggande för förhållningssättet policy som diskurs är att policyskapare skapar föreställningar kring vad som är ett problem och vad som inte är det. Hagfors och Arvidsjaurs styrdokument analyseras efter den poststrukturella policyanalysen “Whats the problem represented to be”. Genom att applicera denna analysmetod i fallstudierna går det att utläsa en dominerande tillväxtpolitik och underordnade anpassningspolitiska åtgärder som skyms undan av tillväxtnormen.

Trots att Sveriges befolkning ökar i stadig takt minskar invånarantalet i väldigt många kommuner, något som pågått under en längre tid. Norrlands inland är ett typexempel på en region som fått erfara stora befolkningsminskningar. Ett sjunkande befolkningsunderlag leder bland annat till försämrat skatteunderlag som sätter den kommunala välfärden i en utsatt situation, vilket i sin tur bidrar till en fortsatt befolkningsminskning. Uppsatsen består av en fallstudie som tar stöd i Syssners begrepp tillväxt- och anpassningsstrategier för att på så sätt kunna kategorisera olika åtgärder som forskningen och de undersökta fallen tar upp. Tillväxt har länge varit normen i den kommunala planeringen medan anpassning är ett relativt nytt fenomen, då efterfrågan om en planering mer lämplig för kommuner präglade av befolkningsminskning ökat på senare tid. Med hjälp av en kvalitativ textanalys redovisar uppsatsen de visioner och strategier som de fyra svenska kommunerna Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Storuman tar upp i sina översiktsplaner för att hantera befolkningsminskning. Arbetet studerar även forskning inom området för att därefter redovisa likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och forskningen. Det har gått att utläsa hur problematiken kring befolkningsminskning är komplex, där alla undersökningsobjekten upplever en missgynnande åldersstruktur samt låg utbildnings- och kompetensnivå som några av de främsta hindren. Det konstateras hur tre av kommunerna, i sina visioner och mål, strävar efter tillväxt men att det inte speglar de underliggande strategierna som utgår från både tillväxt och anpassning. En diskussion förs därefter kring hur det kan bero på planeringens politiska förankring; att de politiska partierna måste sträva efter tillväxt för att attrahera väljare, vilket speglar översiktsplanernas visioner och mål. Den fjärde kommunen är mer återhållsam och har visioner nära kopplade till anpassning, vilket till stor del speglar deras strategier. Det framkommer att tre strategier går att finna i alla översiktsplanerna och även i forskningen, detta i form av marknadsföring (främst genom turism), attraktiva livsmiljöer samt regional och kommunal samverkan. Även om forskningen tar upp rivning och samverkan med civilsamhället är det inget som någon av kommunerna tar upp. Samtidigt arbetar kommunerna med identitetsskapande åtgärder vilket forskningen inte tar upp. Med andra ord finns det flera likheter och skillnader mellan de undersökta fallen och forskningen.

Detta examensarbete kommer behandla hur den skånska regionala planeringen ter sig utifrån ett rättviseperspektiv presenterat av Susan Fainstein, om utfallet av Region Skåne planering kan uppfattas som rättvis och om hela regionen verkligen får ta del av de satsningar som genomförs. I dagsläget kan man se ett mönster av att de stora satsningar som kommer regionen till dels är främst fokuserade runt regionens tänkta tillväxtmotorer, dessa är Malmö, Lund, Helsingborg och en samlad front med Hässleholm och Kristianstad i regionens nordöstra hörn. Listan av tillväxtmotorer kan även i Region Skånes dokument uppfattas som en tänkt hierarki där Malmö och Lund i täten får fördel i tävlingen inom attraktivitet och konkurrens. Men med ett fokus på dessa orter kan man fråga sig hur de orter som inte har fått någon titel tilldelad av Region Skåne ska förhålla sig till den regionala planeringen. / This bachelor’s thesis will deal with how the regional planning in Skåne looks from a fairness perspective presented by Susan Fainstein, whether the outcome of Region Skåne planning can be perceived as fair and whether the entire region can really take part in the investments that are implemented. At present, one can see a pattern that the large investments that come to the region are mainly focused around the region's intended growth engines, these being Malmö, Lund, Helsingborg and a united front with Hässleholm and Kristianstad in the region's north-eastern corner. The list of growth engines can also be seen in Region Skåne documents as an intended hierarchy in which Malmö and Lund take the lead in the competition in attractiveness and competition. But with a focus on these locations, one might wonder how those resorts that have not been awarded a title by Region Skåne should relate to the regional planning.