Trots att Sveriges befolkning ökar i stadig takt minskar invånarantalet i väldigt många kommuner, något som pågått under en längre tid. Norrlands inland är ett typexempel på en region som fått erfara stora befolkningsminskningar. Ett sjunkande befolkningsunderlag leder bland annat till försämrat skatteunderlag som sätter den kommunala välfärden i en utsatt situation, vilket i sin tur bidrar till en fortsatt befolkningsminskning. Uppsatsen består av en fallstudie som tar stöd i Syssners begrepp tillväxt- och anpassningsstrategier för att på så sätt kunna kategorisera olika åtgärder som forskningen och de undersökta fallen tar upp. Tillväxt har länge varit normen i den kommunala planeringen medan anpassning är ett relativt nytt fenomen, då efterfrågan om en planering mer lämplig för kommuner präglade av befolkningsminskning ökat på senare tid. Med hjälp av en kvalitativ textanalys redovisar uppsatsen de visioner och strategier som de fyra svenska kommunerna Arvidsjaur, Gällivare, Pajala och Storuman tar upp i sina översiktsplaner för att hantera befolkningsminskning. Arbetet studerar även forskning inom området för att därefter redovisa likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och forskningen. Det har gått att utläsa hur problematiken kring befolkningsminskning är komplex, där alla undersökningsobjekten upplever en missgynnande åldersstruktur samt låg utbildnings- och kompetensnivå som några av de främsta hindren. Det konstateras hur tre av kommunerna, i sina visioner och mål, strävar efter tillväxt men att det inte speglar de underliggande strategierna som utgår från både tillväxt och anpassning. En diskussion förs därefter kring hur det kan bero på planeringens politiska förankring; att de politiska partierna måste sträva efter tillväxt för att attrahera väljare, vilket speglar översiktsplanernas visioner och mål. Den fjärde kommunen är mer återhållsam och har visioner nära kopplade till anpassning, vilket till stor del speglar deras strategier. Det framkommer att tre strategier går att finna i alla översiktsplanerna och även i forskningen, detta i form av marknadsföring (främst genom turism), attraktiva livsmiljöer samt regional och kommunal samverkan. Även om forskningen tar upp rivning och samverkan med civilsamhället är det inget som någon av kommunerna tar upp. Samtidigt arbetar kommunerna med identitetsskapande åtgärder vilket forskningen inte tar upp. Med andra ord finns det flera likheter och skillnader mellan de undersökta fallen och forskningen.

Syftet med denna studie har varit att genom ett kvalitativt metodval se med hjälp av vilka metoder en svensk landsbygdskommun hanterar en kontinuerlig befolkningsminskning, som anses medföra en regional obalans. Detta har skett genom en litteraturstudie som innefattar olika perspektiv på ämnet och en fallstudie. För att besvara uppsatsen syfte har vi utgått från en litteratur- och intervjustudie, samtidigt som vi har granskat Simrishamns kommunala dokument. Arbetet grundar sig i att det finns tendenser i dagens samhälle som tyder på att flertalet av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Detta uttrycker sig mest i Sveriges mindre kommuner och landsbygder, som avfolkas allt mer genom att både människor och företag flyttar därifrån till större städer. En respons till detta görs av politiker och kommuner genom satsningar på strategier som ska motverka en fortsatt befolkningsminskning samtidigt som det ska generera en befolkningsökning för att kunna föra kommunen framåt. I denna studie har vi utgått ifrån begreppet tillväxtstrategier som vi sedan har satt i förhållande till fallstudien över Simrishamns kommun som innehar en befolkningsminskning. Därav har vi skapat denna studies frågeställning; Vilka tillväxtstrategier har framlagts av Simrishamns kommun, för hantering av en befolkningsminskning och varför?Resultaten av studien, påvisar att de generella tillväxtstrategier som har förekommit i litteraturöversikten, inte har kunnat appliceras fullt ut på Simrishamns kommun eftersom kommunens tillväxtstrategier inte har fokus på att skapa en befolkningsökning. Istället jobbar Simrishamns kommun med att förbättra och förstärka dagens förutsättningar vilket ska generera en starkare attraktionskraft, tillväxt kommer på köpet.Nyckelord: tillväxtstrategi, befolkningsminskning, krympande städer, attraktivitet, regionförstoring / The purpose of this qualitative study has been to see what type of strategies are being used by a Swedish rural municipality that faces a continuing depopulation, which is considered to cause a regional disparity. We have based our thesis upon reviewings of literature, interviews and municipal documents. The work is based on the fact that there are trends in today's society that indicate that most of Sweden's municipalities have a declining population. This is most pronounced in Sweden's smaller municipalities and rural areas, which are increasingly depopulated by both people and businesses who are moving to larger cities. Politicians and municipalities response is to develop strategies that will counteract a continued reduction in population while generating a population increase in order to further advance the municipality. The study is originated from the concept of growth strategies, which we have then put in relation to the case study of Simrishamn municipality which has a population decrease. Hence, we have created this study's question; What growth strategies have been put forward by the municipality of Simrishamn for managing population decrease and why?The results of the study show that the general growth strategies found in the literature review, could not be fully applied to the municipality of Simrishamn, since the municipality's growth strategies do not focus on creating a population increase. Instead, the municipality of Simrishamn is working to improve and strengthen today's conditions, which will generate a stronger attractiveness, growth follows.Key words; growth strategy, population reduction, shrinking cities, attractiveness, regional enlargement

Detta kandidatarbete beskriver hur de fyra svenska kommunerna Säffle, Söderhamn, Härjedalen och Vansbro hanterar en minskande befolkning i sin översiktliga planering.   I Sverige har ungefär hälften av landets kommuner en negativ befolkningsutveckling vilken också väntas fortsätta. Kommunal planering har tagit sig an detta problem genom att ofta förespråka tillväxtstrategier i linje med den rådande tillväxtnormen inom svensk planering. Detta kan dock ses ha haft begränsad effekt då många kommuner fortsatt att ha en negativ befolkningsutveckling under lång tid. Syftet var att med detta kandidatarbete undersöka ett antal kommuners översiktliga planering gällande hur de valt att både förhålla sig till, och arbeta med, en långtgående negativ befolkningsutveckling. Kandidatarbetet hade även som mål att undersöka om det fanns tydliga tankesätt eller inriktningar från både forskare och planerare om vilka strategier som de ansåg fungera bäst. Genom att studera kommunernas översiktsplaner gick det att få en inblick i hur kommunerna på en översiktlig nivå såg på den egna befolkningsutvecklingen. Kommunernas översiktsplaner analyserades med en kvalitativ innehållsanalys för att kunna identifiera eventuella återkommande teman och nyckelord. De två inriktningar som tydligast framkom var att kommuner antingen kan planera för tillväxt eller anpassning med hjälp av olika tillhörande strategier. Kommunernas översiktsplaner varierade i utseende, ålder och innehåll men hade även vissa likheter, vilket i sig inte var överraskande. Det finns vissa krav på det material alla översiktsplaner behöver ta upp, men befolkningsutveckling finns inte tydligt utskrivet som ett sådant krav. Översiktsplanerna visade på att kommunerna ofta hade en viss insikt i den egna befolkningsutvecklingen, dock fanns det skillnader i hur de valt att rikta in sin planering för att hantera den. Likt i det material som samlades in till den inledande kunskapsöversikten visade översiktsplanerna på att tillväxt var vanligt förekommande men i vissa fall med små inslag av anpassningsstrategier. Då inriktning på anpassning med tillhörande strategier är relativt nytt i Sverige kan det dock vara en orsak till att det ännu inte fått fäste inom den kommunala planeringen.

Sveriges befolkning ökar i helhet och storstadsregionerna växer genom en stark urbaniseringstrend. Som en effekt av detta krymper nästan hälften av Sveriges kommuner sett till antal invånare. En minskad befolkning kan ge minskad ekonomisk tillväxt samt ge kommunerna problem att erbjuda service av hög kvalitet till sina invånare. Befolkningsminskningarna beror ofta på utflyttningar, låga födelsetal i kombination med att befolkningen blir allt äldre vilket leder till att det i många fall blir allt färre som ska försörja allt fler. En krympande befolkning är ofta ett känsligt ämne att tala öppet om, det finns en rädsla att kommunen ska framstå som oattraktiv om den förknippas med utflyttningar och befolkningsminskning, samtidigt som en kraftig befolkningsminskning är en aktuell förutsättning för många svenska kommuner. Syftet är att genom en kvalitativ undersökning av två fall se hur olika svenska kommuner hanterar en befolkningsminskning. De frågeställningar som behandlas är:  -   Vad finns det för strategier för hur krympande kommuner kan hanteras i planeringen       enligt forskningen?   -   Hur hanterar svenska kommuner en befolkningsminskning, vilka strategier används?   -   Överensstämmer kommunernas arbete med forskningen?  De dokument som analyserats har avgränsats till kommunala översiktsplaner för att få en förståelse för hur den svenska planeringen hanterar befolkningsminskningar eftersom de är långsiktiga strategiska dokument där kommunens politiker för fram sina visioner för kommunens utveckling och framtida markanvändning. Forskningen kring ämnet skiljer på anpassningsstrategier och tillväxtstrategier och det framgår att det i många fall för krympande kommuner kunde vara lämpligt att fokusera på anpassning istället för tillväxt. De strategier som kunnat hittas genom en forskningsöversikt har varit det teoretiska ramverket för uppsatsen. I arbetet har forskningsöversiktens strategier använts i en kvalitativ innehållsanalys av två kommunala översiktsplaner för att se vilka strategier som används och vilka som inte används. Viktiga resultat är att de svenska kommunerna främst fokuserar på tillväxtstrategier men även vissa anpassningsstrategier. Detta stämmer väl överens med hur forskningen beskriver läget nationellt och internationellt men forskningen föreslår ett paradigmskifte mot en samhällsutveckling i form av anpassning skulle gynna många av de krympande områdena bättre. / The Swedish population is growing but the growth is only occurring in regions with bigger cities because of the fast urbanisation. Over half of the counties in the country is losing population due to outmigration, low fertility rates and an ageing population, leaving a few to support a growing group of seniors. The population decline can lead to a lack of economic growth and that the counties have trouble providing high quality service to its inhabitants. The aim with the study is to examine how Swedish counties cope with demographic decline through case studies. The thesis examines the following research questions:  -       What strategies can be adopted by shrinking cities according to planning research?  -       How do shrinking counties in Sweden cope with population decline?  -       Is the Swedish way of coping matching up with the research?  A qualitative content analysis has been used to find what strategies can be found in two Swedish master plans. Important results from the study is that the counties are focused on growth oriented strategies but do use some forms of adaption. This focus on growth matches with the findings in contemporary research in the field of shrinking cities that suggest a paradigm shift towards smart decline and a focus on adaption for the shrinking areas.

Sveriges befolkning ökar men samtidigt sker en befolkningsminskning i mer än hälften av landets kommuner. Gles- och landsbygden är hårdast drabbad då invånare i yrkesverksam ålder flyttar medan den äldre befolkningen stannar kvar vilket leder till demografisk obalans. Detta innebär ett minskat skatteunderlag för de drabbade kommunerna vilket i sin tur leder till försämrade möjligheter till att erbjuda en kvalitativ välfärd. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur krympande kommuner hanterar en befolkningsminskning. Uppsatsen ämnar även till att undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan kommunernas arbete och den kunskapsöversikt som finns inom området. I arbetet studeras översiktsplaner för krympande kommuner i Norrlands inland då det är en del av Sverige som är hårt drabbad av den pågående befolkningsminskningen. Inom forskningen går det att finna två huvudtyper av strategier vilka är tillväxt och anpassning. Den förstnämnda huvudstrategin innebär att motverka den negativa befolkningstrenden genom att planera för ökad tillväxt. Anpassning grundar sig i att acceptera och planera för befolkningsminskningen genom att anpassa kommunen efter rådande situation. Gemensamt för de undersökta kommunerna är att de generellt eftersträvar tillväxt och en förklaring till detta kan vara att det länge har varit den norm som präglat den lokala och regionala utvecklingspolitiken i Sverige. Den tydligaste tillväxtbaserade strategin som går att finna i samtliga översiktsplaner är marknadsföring av framförallt naturmiljöer där målet är att attrahera både nya invånare och besökare. Trots att tillväxt dominerar går det emellanåt att urskilja tendenser till en mer anpassningsorienterad planering. En strategi som kan kopplas till anpassning och som samtliga kommuner både arbetar med och vill utveckla är mellankommunala samarbeten.

Tillväxtbaserade strategier har i svensk och internationell forskning ifrågasatts som lösningen på utmaningarna krympande städer och regioner ställs inför. I vissa fall bedöms tillväxtbaserad planering snarare göra mer skada än nytta på utsatta platser. Genom att diskutera tillväxtproblematiken och alternativa planeringstrategier kan potentiella lösningar diskuteras. Ett sådant tillvägagångssätt ger möjligheten att utveckla planeringsarbetet ur praktisk och teoretisk synpunkt. I arbetet framkommer det att tillväxtbaserade åtgärder är i fokus när rådande och framtida samhällsutmaningar ska bemötas. Vidare belyser arbetet en gemensam rationalitet utifrån tillväxt som övergripande mål och att det sällan förekommer tydliga makttekniker för att styra planeringsinriktningen bort från andra ideal. Istället har det framkommit att olika skalnivåer har en liknande uppfattning om tillväxt som ett önskvärt mål att sträva mot när åtgärder i krympande områden ska hanteras. Tillväxtfokuset har medfört att tillväxt tycks dominera åtgärder inom granskade dokument. Avslutningsvis har det framkommit hur en krympande kommun arbetar med att bemöta samhällsutmaningar i praktiken med hjälp av kollaborativa planeringsidéer som baseras på medborgardialog och samverkan.

Från 1970 fram till 2020 har 117 av Sveriges 290 kommuner haft en minskad befolkning. Trots att det är så pass många kommuner som har en minskande befolkning är det inte ett ämne man generellt sett pratar om i Sverige. Denna studie har studerat två av dessa kommuner, Avesta och Hällefors kommun, genom bland annat intervjuer med både tjänstemän och politiker som metod för att få en djupare förståelse i frågan. Fokus har legat på vilka konsekvenserna blir av en långvarig befolkningsminskning samt hur en kommun kan hantera denna situation.  Studien visade att de två studerade kommunerna har ett flertal tomma bostäder, en högre arbetslöshet bland unga människor och en avvikande demografi, med en överrepresenterad del av befolkningen i ej arbetsför ålder till skillnad från övriga landet. En vidare konsekvens av överskott av tomma bostäder kan bli att dessa kommuner utsättas för social dumpning, ett fenomen där personer i behov av kommunalt stöd får aktiv hjälp att flytta till andra kommuner. I detta fall har Hällefors fått en högre andel av personer i behov av kommunalt stöd.  Båda kommunerna visade att de fortsatt planerar att nå en befolkningstillväxt. De åtgärder de har genomfört för att bevara sin befolkning är att delvis satsa på utbildning. De är medvetna om att unga personer i större utsträckning tenderar att flytta ifrån kommunen, och för att hantera detta har Hällefors satsat på utbildning för att locka till sig lika många studenter som det antal som flyttar därifrån för att studera. I Avesta vill man att personer som flyttat från kommunen ska ha ett positivt minne av kommunen och således flytta tillbaka senare i livet, när man eventuellt vill skaffa familj. / Between 1970 and 2020, 117 out of the 290 Swedish municipalities have been shrinking, despite that almost half of the municipalities have had a shrinking population; the subject is generally not discussed in Sweden. This study has been focusing on two different municipalities, Avesta and Hällefors municipality, to get their perspective on the consequences of a prolonged population decline and how to handle it. This has been done through interviewing both officials and politicians from each of the two municipalities.  This study has been indicating that the two municipalities have had a higher amount of empty residences, a higher degree of unemployment of young people and a higher degree of people not in working age compared to the rest of Sweden. One consequence of the large amount of empty residences is social dumping, a phenomenon where a person in need of support gets active help from their own municipality to move to another municipality. In this study Hällefors municipality has had a higher proportion of the population in need of support. Both of the municipalities have been planning for population growth, they have implemented measures to preserve the current population, partly through investments in education. Both are aware that young people in a greater extent will move out from their municipality, to handle this Hällefors municipality has been expanding their education with the goal of attracting the same amount of students that move away to study. Avesta municipality wants people who have moved away to have a positive memory of the municipality, in hope that they want to move back later in life when they want to settle down.

Norberg är en liten stad i norra Västmanland, som mest är känd för sina historiska gruvområden. De senaste decennierna har det skett en betydande minskning av stadens befolkning och under 2023 har fler människor dött än fötts i staden. Denna minskning av befolkningen har bland annat lett till att många butiker har stängts igen och att färre arbetstillfällen finns. I denna uppsats undersöker jag vad som händer med de som blir kvar. Jag analyserar bland annat varför de valt att stanna trots den förändring som skett och hur de ser på sin egen framtid där. Jag använder mig även av autoetnografi för att ge en bredare bild genom mina egna erfarenheter och upplevelser. Detta görs tillsammans med fokus på bland annat livslinjer. Jag diskuterar även detta utifrån ett perspektiv av hemmet som en affektiv struktur, inom de fyra aspekterna: säkerhet, förtrogenhet, gemenskap samt känslan av möjlighet och hopp. Resultatet visar att anledningarna till att de stannar är att det finns en stark gemenskap och förtrogenhet. Det blir som en trygghet i sig att stanna. Dessutom finns det hopp för att framtiden kan se bättre ut där, även om det saknas möjligheter idag. Att flytta bryter mot normer och dessutom finns det trots allt en stark hemmakänsla.

The little steel industrial community Hofors is situated in Gästrikland on the border to Dalarna and its population is decreasing every year. The biggest housing operator is in a place where they must tear down a lot of buildings because they do not have enough tenants. But what do people really want in an apartment and in the surroundings? What is needed to make it attractive? That is something that this study will discuss and in the end it will lead to a proposal of an area that is suitable for a new housing and a few proposals to make the existing apartments more attractive.

This study deals with municipal planning in municipalities that has a declining population, often referred to as shrinking municipalities. Data collection was done by interviews with civil servants tasked with planning in municipalities. The interview’s purpose was to gather knowledge on the experience of working within a shrinking municipality. The civil servants interviewed worked within Laxå, Sävsjö, Vimmerby, Hultsfred and Valdemarsvik municipality. The data from the interview was analyzed in relation to earlier research about societies and region with a decline in population and has its theoretical framework in the growth-critical theory degrowth. The results that’s the basis for analysis is structured after four different themes. These themes touch on the subjects of challenges, possibilities, strategies, activities as well as attitude in relation to the civil servants’ experiences.  The analysis of the results ends up problematizing the growth paradigm since shrinking municipalities becomes disadvantaged by creating growth-oriented strategies. Furthermore, the results show how creative solutions to counter or alternatively adapt shrinkage remains absent in shrinking municipalities due to a lack of a long-term perspective in planning. / Denna studie behandlar samhällsplanering i kommuner med en minskande befolkning, ofta benämnt som krympande kommuner. Materialinsamlingen till studien genomfördes med intervjuer där tjänstepersoner som jobbar med samhällsplanering tillfrågades. Syftet med intervjuerna var att ta in tjänstepersonernas erfarenheter om att jobba i en krympande kommun. Tjänstepersonerna som intervjuades tillhörde Laxå, Sävsjö, Vimmerby, Hultsfred och Valdemarsvik kommun. Intervjumaterialet analyserades i relation tidigare forskning om minskande samhällen och regioner med teoretisk utgångspunkt i tillväxtkritiska teorin degrowth. I resultatet presenteras det material som vidare ligger till grund för analysen strukturerade efter fyra olika teman. Dessa teman berör utmaningar, möjligheter, strategier, verksamheter och inställning i förhållande till tjänstepersonernas erfarenheter. Analysen av resultatet leder i slutet till en problematisering av tillväxtparadigmet då minskande kommuner missgynnas av att utforma tillväxtorienterade strategier. Vidare påvisade även resultatet att kreativa lösningar för att motverka alternativt anpassa krympande uteblir i krympande kommuner till följd av brist på långsiktigt perspektiv i samhällsplaneringen.