The study describes six upper secondary school students’ thoughts of and stories about mentors and mentorship in secondary school. The mentorship has been studied with a hermeneutic approach from a narrative pupil relational perspective, which is influenced by the phenomenological humanity perspective. The aim of this study is to describe a few pupils’ life worlds and to try to interpret how they describe and explain their own behavior related to mentorship and their mentors.  Furthermore the aim with this study is to identify, describe and to look at possible patterns that may be found within the stories of the students' stories, and to let any common descriptive concepts culminate from the found. In addition, the study aims to investigate students' views on an according to them ideal mentoring. Inspired by the grounded theory the study has been conducted using a hermeneutic narrative approach with qualitative in-depth interviews. The choice of students was done by purposeful strategic sampling from four secondary schools. The results show that the mentorship is relevant to the students' choice of adaptation strategies in the study situation and that the students have different experiences and perceptions of mentors significance, function and utility, partly due to the of the students perceived offered mentoring. The results also show that there are some similar perceptions of the participating students about what are important and desirable characteristics of mentors and an ideal mentoring. One possible conclusion to draw from the study's findings is that it may be very important for secondary school students to have access to a mentor during the study period and that students need to have a regular time set aside for access to mentoring function. Another possible conclusion to draw is that a personal commitment from the mentor is an important factor influencing the student's perception of mentorship. As a summary, the results also show patterns that express the common needs and desires of the students to get more information about the possibilities of mentoring and to get a genuine demonstrated interest and commitment from mentors, together with a sensitivity to detect which support the student needs. / Denna studie beskriver sex gymnasieelevers tankar och berättelser om mentorskap och mentorer i gymnasieskolan. Mentorskapet har här blivit studerat med ett hermeneutiskt synsätt utifrån ett elevperspektiv, influerat av den fenomenologiska människosynen. Syftet med studien är att beskriva några elevers livsvärldar och försöka tolka och förstå hur de beskriver och förklarar sina beteenden i relation till mentorskapet och deras nyttjande av sina mentorer.  Vidare är syfte att identifiera, beskriva och se på eventuella mönster som går att finna utifrån elevernas berättelser och låta eventuella beskrivande respektive eventuellt förklarande begrepp mynna ur det funna. Därtill är målet med studien slutligen att undersöka och beskriva hur ett eventuellt idealiskt mentorskap ser ut eller skulle kunna se ut enligt eleverna själva. Inspirerad av grundad teori genomfördes en fåfallstudie genom narrativa djupintervjuer av sex gymnasieelever från fyra gymnasieskolor inom ett och samma län. Resultatet av studien visar att mentorskapet har betydelse för elevers val av anpassningsstrategier i studiesituationen och att det hos eleverna finns olika erfarenheter av och uppfattningar om mentorers betydelse, funktion och nytta, vilket bland annat visar sig bero på det av eleverna uppfattade erbjudna mentorskapet. Resultatet visar också att det finns vissa gemensamma uppfattningar hos de deltagande eleverna kring vad som är viktigt respektive önskvärt avseende egenskaper hos mentorer samt ett idealiskt mentorskap. En slutsats möjlig att dra av studiens resultat är att det kan vara mycket betydelsefullt för gymnasieelever att ha tillgång till en mentor under studietiden samt att eleven behöver ha regelbunden avsatt tid för tillgång till mentorskapsfunktionen. En annan slutsats möjlig att dra är ett personligt engagemang från mentorn är en viktig påverkande faktor för elevens uppfattning om mentorskapet. Summerat visar resultatet också mönster som uttrycker ett gemensamt behov och önskemål hos eleverna att få mer information om möjligheterna med mentorskapet samt ett genuint visat intresse och engagemang från mentorer tillika lärare, ihop med en lyhördhet från dessa att känna av vilket stöd eleven behöver.

Sveriges befolkning ökar i helhet och storstadsregionerna växer genom en stark urbaniseringstrend. Som en effekt av detta krymper nästan hälften av Sveriges kommuner sett till antal invånare. En minskad befolkning kan ge minskad ekonomisk tillväxt samt ge kommunerna problem att erbjuda service av hög kvalitet till sina invånare. Befolkningsminskningarna beror ofta på utflyttningar, låga födelsetal i kombination med att befolkningen blir allt äldre vilket leder till att det i många fall blir allt färre som ska försörja allt fler. En krympande befolkning är ofta ett känsligt ämne att tala öppet om, det finns en rädsla att kommunen ska framstå som oattraktiv om den förknippas med utflyttningar och befolkningsminskning, samtidigt som en kraftig befolkningsminskning är en aktuell förutsättning för många svenska kommuner. Syftet är att genom en kvalitativ undersökning av två fall se hur olika svenska kommuner hanterar en befolkningsminskning. De frågeställningar som behandlas är:  -   Vad finns det för strategier för hur krympande kommuner kan hanteras i planeringen       enligt forskningen?   -   Hur hanterar svenska kommuner en befolkningsminskning, vilka strategier används?   -   Överensstämmer kommunernas arbete med forskningen?  De dokument som analyserats har avgränsats till kommunala översiktsplaner för att få en förståelse för hur den svenska planeringen hanterar befolkningsminskningar eftersom de är långsiktiga strategiska dokument där kommunens politiker för fram sina visioner för kommunens utveckling och framtida markanvändning. Forskningen kring ämnet skiljer på anpassningsstrategier och tillväxtstrategier och det framgår att det i många fall för krympande kommuner kunde vara lämpligt att fokusera på anpassning istället för tillväxt. De strategier som kunnat hittas genom en forskningsöversikt har varit det teoretiska ramverket för uppsatsen. I arbetet har forskningsöversiktens strategier använts i en kvalitativ innehållsanalys av två kommunala översiktsplaner för att se vilka strategier som används och vilka som inte används. Viktiga resultat är att de svenska kommunerna främst fokuserar på tillväxtstrategier men även vissa anpassningsstrategier. Detta stämmer väl överens med hur forskningen beskriver läget nationellt och internationellt men forskningen föreslår ett paradigmskifte mot en samhällsutveckling i form av anpassning skulle gynna många av de krympande områdena bättre. / The Swedish population is growing but the growth is only occurring in regions with bigger cities because of the fast urbanisation. Over half of the counties in the country is losing population due to outmigration, low fertility rates and an ageing population, leaving a few to support a growing group of seniors. The population decline can lead to a lack of economic growth and that the counties have trouble providing high quality service to its inhabitants. The aim with the study is to examine how Swedish counties cope with demographic decline through case studies. The thesis examines the following research questions:  -       What strategies can be adopted by shrinking cities according to planning research?  -       How do shrinking counties in Sweden cope with population decline?  -       Is the Swedish way of coping matching up with the research?  A qualitative content analysis has been used to find what strategies can be found in two Swedish master plans. Important results from the study is that the counties are focused on growth oriented strategies but do use some forms of adaption. This focus on growth matches with the findings in contemporary research in the field of shrinking cities that suggest a paradigm shift towards smart decline and a focus on adaption for the shrinking areas.