The study describes six upper secondary school students’ thoughts of and stories about mentors and mentorship in secondary school. The mentorship has been studied with a hermeneutic approach from a narrative pupil relational perspective, which is influenced by the phenomenological humanity perspective. The aim of this study is to describe a few pupils’ life worlds and to try to interpret how they describe and explain their own behavior related to mentorship and their mentors.  Furthermore the aim with this study is to identify, describe and to look at possible patterns that may be found within the stories of the students' stories, and to let any common descriptive concepts culminate from the found. In addition, the study aims to investigate students' views on an according to them ideal mentoring. Inspired by the grounded theory the study has been conducted using a hermeneutic narrative approach with qualitative in-depth interviews. The choice of students was done by purposeful strategic sampling from four secondary schools. The results show that the mentorship is relevant to the students' choice of adaptation strategies in the study situation and that the students have different experiences and perceptions of mentors significance, function and utility, partly due to the of the students perceived offered mentoring. The results also show that there are some similar perceptions of the participating students about what are important and desirable characteristics of mentors and an ideal mentoring. One possible conclusion to draw from the study's findings is that it may be very important for secondary school students to have access to a mentor during the study period and that students need to have a regular time set aside for access to mentoring function. Another possible conclusion to draw is that a personal commitment from the mentor is an important factor influencing the student's perception of mentorship. As a summary, the results also show patterns that express the common needs and desires of the students to get more information about the possibilities of mentoring and to get a genuine demonstrated interest and commitment from mentors, together with a sensitivity to detect which support the student needs. / Denna studie beskriver sex gymnasieelevers tankar och berättelser om mentorskap och mentorer i gymnasieskolan. Mentorskapet har här blivit studerat med ett hermeneutiskt synsätt utifrån ett elevperspektiv, influerat av den fenomenologiska människosynen. Syftet med studien är att beskriva några elevers livsvärldar och försöka tolka och förstå hur de beskriver och förklarar sina beteenden i relation till mentorskapet och deras nyttjande av sina mentorer.  Vidare är syfte att identifiera, beskriva och se på eventuella mönster som går att finna utifrån elevernas berättelser och låta eventuella beskrivande respektive eventuellt förklarande begrepp mynna ur det funna. Därtill är målet med studien slutligen att undersöka och beskriva hur ett eventuellt idealiskt mentorskap ser ut eller skulle kunna se ut enligt eleverna själva. Inspirerad av grundad teori genomfördes en fåfallstudie genom narrativa djupintervjuer av sex gymnasieelever från fyra gymnasieskolor inom ett och samma län. Resultatet av studien visar att mentorskapet har betydelse för elevers val av anpassningsstrategier i studiesituationen och att det hos eleverna finns olika erfarenheter av och uppfattningar om mentorers betydelse, funktion och nytta, vilket bland annat visar sig bero på det av eleverna uppfattade erbjudna mentorskapet. Resultatet visar också att det finns vissa gemensamma uppfattningar hos de deltagande eleverna kring vad som är viktigt respektive önskvärt avseende egenskaper hos mentorer samt ett idealiskt mentorskap. En slutsats möjlig att dra av studiens resultat är att det kan vara mycket betydelsefullt för gymnasieelever att ha tillgång till en mentor under studietiden samt att eleven behöver ha regelbunden avsatt tid för tillgång till mentorskapsfunktionen. En annan slutsats möjlig att dra är ett personligt engagemang från mentorn är en viktig påverkande faktor för elevens uppfattning om mentorskapet. Summerat visar resultatet också mönster som uttrycker ett gemensamt behov och önskemål hos eleverna att få mer information om möjligheterna med mentorskapet samt ett genuint visat intresse och engagemang från mentorer tillika lärare, ihop med en lyhördhet från dessa att känna av vilket stöd eleven behöver.

<p>Avstånd och bevarandet av avstånd är centrala begrepp i denna uppsats. Det är nämligen bevarandet av avstånd som ger symmetriska kompositioner, s. k. isometrier. Ett symmetriskt tapetmönster innebär att ett grundläggande motiv upprepas över hela tapeten. Beroende på hur motivet ser ut så kan det förflyttas, roteras och speglas. Dessa transformationer är de naturliga isometrierna som också kan sättas samman till godtyckliga isometrier. Enligt D. J. S. Robinson är det tillräckligt om vi förutom de naturliga isometrierna sätter samman produkten av förflyttning och spegling. Denna sammansättning kallar vi förskjuten spegling. Det är isometrierna som vi representerar med element i matrisgrupperna och den euklidiska gruppen. Dessa grupper ligger till grund för den kristallografiska rymdgruppen som gör det möjligt att klassificera både tapetmönster och kristallstrukturer. I uppsatsen visas att det finns 10 kristallklasser och 17 kristallografiska rymdgrupper som beskriver såväl kristaller i två dimensioner som tapetmönster.</p>

Avstånd och bevarandet av avstånd är centrala begrepp i denna uppsats. Det är nämligen bevarandet av avstånd som ger symmetriska kompositioner, s. k. isometrier. Ett symmetriskt tapetmönster innebär att ett grundläggande motiv upprepas över hela tapeten. Beroende på hur motivet ser ut så kan det förflyttas, roteras och speglas. Dessa transformationer är de naturliga isometrierna som också kan sättas samman till godtyckliga isometrier. Enligt D. J. S. Robinson är det tillräckligt om vi förutom de naturliga isometrierna sätter samman produkten av förflyttning och spegling. Denna sammansättning kallar vi förskjuten spegling. Det är isometrierna som vi representerar med element i matrisgrupperna och den euklidiska gruppen. Dessa grupper ligger till grund för den kristallografiska rymdgruppen som gör det möjligt att klassificera både tapetmönster och kristallstrukturer. I uppsatsen visas att det finns 10 kristallklasser och 17 kristallografiska rymdgrupper som beskriver såväl kristaller i två dimensioner som tapetmönster.

No description available.

Prostheses available today are either passive or active. Active prostheses canapply external energy to the joints, while passive cannot. A well functionalprosthesis that is adapted to the wearer can improve the locomotion and alsodecrease the metabolic cost. Existing active prostheses are mainly controlledby information from the prosthesis itself in order to detect the phases in thegait. Due to lack of information from the contralateral leg, asymmetry in thegait can be present.Therefor, this study aims to investigate if it is feasible to use kinematic informationfrom a individual’s sound leg in order to prescribe the motion ofan aid. Three healthy test subjects were used to collect kinematic and EMGdata in a motion capture lab. Two different movements were performed: "Startand stop" and "Start, stop and squat". The data obtained was processed and togetherwith some created criteria a script could calculate knee and ankle anglesfor both reference and mirrored leg. The results conclude that it is feasible tomirror position information from one leg to the other. Further research is recommendedto gain more knowledge about from different trials together withreal aids. / Dagens tillgängliga proteser är antingen passiva eller aktiva. Aktiva proteser,till skillnad från passiva, kan applicera extern energi till dess leder. En väl fungerandeprotes kan anpassa sig till bäraren, vilket förbättrar rörelseförmågansamt reducerar den metaboliska konsumtionen. De aktiva proteser som finnstillgängliga kontrolleras främst av information som utvinns från själva protesenför att bestämma aktuell fas i gångcykeln. På grund av bristande informationfrån det motsatta benet kan en asymmetrisk gång uppstå.Därför är målet med denna studie att undersöka om det är möjligt att användainformation om kinematik från en individs friska ben för att bestämmarörelsen av ett hjälpmedel. Tre friska försökspersoner deltog i studien, deraskinematik- och EMG-data samlades in i ett rörelselabb. Två rörelser genomfördes:”start och stopp” samt ”start, stop och squat”. Erhållen data blev processadoch tillsammans med utformade kriterier kunde ett skript beräkna knä- ochvristvinklar för både referens och speglat ben. Resultatet konstaterar att det ärmöjligt att använda information från det friska benet för att bestämma rörelsenav det andra. Fortsatta studier rekommenderas för att erhålla mer kunskap frånfler försök tillsammans med riktiga hjälpmedel.

On the 1st of July 2022 the curriculum for upper secondary school will change. One of the primary changestouches upon the Swedish school’s equality mission, which from this autumn shall saturate all education. Withthis in mind it becomes interesting to investigate how and if the formulations regarding equality in the curriculafor 1970, 1994 and 2011 have been reflected on to the following textbooks, Samhälle NU del 1,Samhällskunskap Kompakt and Arena123. The study is historically comparative whereas it also answers thequestions of how the reflections have looked over time as well as how the view of equality has changed.This study has been carried through with a qualitative content analysis, where coding has been used method toanswer the questions. The codes were formulated from Yvonne Hirdman’s theory on the gender system, GertBiesta’s theory on educational functions and the Swedish school’s equality mission, and were used in theanalysis. The results show that the reflections have been more or less prominent within the textbooks. Furthermore, itshows that the reflection has gotten more prominent by the years, presumably due to developments withingender equality or due to the expiration of the public review of textbooks.. Lastly, the view of equality haschanged in the curricula and textbooks, following social development and the upsurge of feminism.

I den här uppsatsen undersökts hur greppet mise en abyme kan användas som ett dekonstruktivt verktyg i fiktionen. De tre romanerna som ligger till grund för uppsatsen är Montecore - en unik tiger av Jonas Hassen Khemiri, Sara Stridsbergs Drömfakulteten: tillägg till sexualteorin samt If on a Winter’s Night a Traveler av Italo Calvino. Gemensamt för romanerna är att de alla genom att kommentera sin egen tillkomst och låta boken uppträda i boken skapar en osäkerhet i frågan om vad som är sanning och inte i de respektive berättelserna. Sanningen rubbas och dekonstrueras om vartannat genom användandet av mise en abyme.

Spegling, härbärgering och grundning - En studie av tre begrepp i det terapeutiska rummet, av Elin Nygren, är en uppsats inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Syftet med uppsatsen har varit att i litteraturstudier samt i intervjuer undersöka begreppen spegling, härbärgering och grundning. Intervjuerna har haft i fokus att utforska hur fyra terapeuter kliniskt använder begreppen och hur musik kan utveckla dessa. Uppsatsen grundar sig i de utvecklingspsykologiska teorierna och i Wigrams teorier om musikterapeutiska improvisationstekniker. Resultatdelen i uppsatsen är en sammanställning av intervjuerna efter att de bearbetats enligt modellen Tematisk analys. I denna del redovisas hur terapeuterna beskriver det metodiska användandet av begreppen anpassat efter de olika målgrupper som de arbetar med. Vid sammanställning av intervjuerna blev det tydligt att de fyra terapeuterna har en överensstämmande syn kring de tre begreppens funktion för terapeuten och en överensstämmelse i sina definitioner av dem. Det framkom också att musik i många delar är analogt med Sterns vitalitetsaffekter och kompatibelt med hur vi människor kommunicerar. / Reflecting, containing and grounding – A study of three concepts used in therapy, by Elin Nygren is a study carried out within the context of Master Program in Music Education, with orientation Music Therapy at The Royal College of Music in Stockholm. The purpose with this paper has been to look into the concepts reflecting, containing and grounding in literature and in interviews. The main focus of these interviews has been to explore how four therapists in therapy uses the concepts and how music can develop these. The paper is based on the developmental psychology theories and Wigram’s theories of improvisation techniques in music therapy. The result of this paper is a compilation of the interviews, after being processed according to the model of Thematic Analysis. In the result it is reported how the therapists describes the methodological use of the concepts adapted to the different audiences they work with. In the compilation it was clear that the four therapists have equivalent perspectives about the three concepts function for the therapist and an equivalent definition of them. It also appeared that music is analogue to Sterns dynamic forms of vitality and compatible with how humans communicate.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser. Utifrån det material som inkommit genom intervjuerna har åtta stycken kategorier framträtt: självbild, yttre attribut, vanor och rutiner, arbete och fritid, relationer, bemötande från andra, drömmar och planer samt handikappanpassning. I studien framkommer att respondenterna använder framträdande och uppträdande för att påverka den spegling de får av omgivningen. Studien visar även att det har skett en förändring av respondenternas regimer och rutiner. En identitetsförändring har därmed skett hos respondenterna. I studien diskuteras även det faktum att respondenterna själva inte framhåller den identitetsförändring som påvisas i studien. Detta tyder på att respondenterna inte själva tänker på förändringen i sig, de tänker mer indirekt på förändringen genom att denna påverkat dem i olika situationer. I studien framkommer även vikten av det omgivande samhällets attityd gentemot den funktionshindrade när det gäller speglingen av individen. Detta är av relevans för de instanser i samhället som arbetar med frågor rörande funktionshinder.

<p>Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser. Utifrån det material som inkommit genom intervjuerna har åtta stycken kategorier framträtt: självbild, yttre attribut, vanor och rutiner, arbete och fritid, relationer, bemötande från andra, drömmar och planer samt handikappanpassning. I studien framkommer att respondenterna använder framträdande och uppträdande för att påverka den spegling de får av omgivningen. Studien visar även att det har skett en förändring av respondenternas regimer och rutiner. En identitetsförändring har därmed skett hos respondenterna. I studien diskuteras även det faktum att respondenterna själva inte framhåller den identitetsförändring som påvisas i studien. Detta tyder på att respondenterna inte själva tänker på förändringen i sig, de tänker mer indirekt på förändringen genom att denna påverkat dem i olika situationer. I studien framkommer även vikten av det omgivande samhällets attityd gentemot den funktionshindrade när det gäller speglingen av individen. Detta är av relevans för de instanser i samhället som arbetar med frågor rörande funktionshinder.</p>