• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 6
  • Tagged with
  • 6
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Önskvärda kunskaper i läroplaner : - En jämförande läroplansanalys av framträdande kunskaper o Lgr 11 och Lgr 22

Andersson, Elin January 2022 (has links)
Syftet med studien är att undersöka framträdande kunskaper i kursplaner för ämnet svenska i Lgr 11 och Lgr 22. Vidare syftar studien till att jämföra likheter och skillnader av de identifierade kunskaperna samt att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i dessa. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ ansats. Resultatet visar att sex kunskapsområden framträder i vardera läroplan utufrån den hiearkiska ordningen: samtalsmetoder, språkkunskaper, informationskunskaper, skrivkunskaper, läskunskaper och textkunskaper. I resultatet av kunskapsområden framträder tre centrala mönster i form av faktabaserade kunskaper, förmågor och strategier som ses i relation till utbildningsfunktioner och vilken roll läroplanens kunskaper spelar i samhället.
2

För elevernas allsidiga utveckling : En policyanalys med fokus på utbildningsfunktioner i gymnasieskolans läroplan Gy 11 / For students versatile education and growth : A policy analysis with focus on educational purposes within the Swedish upper-secondary school curriculum Gy 11

Back, Karolina January 2020 (has links)
This study analyses the Swedish curriculum for upper-secondary school in relation to the three domains of educational purposes identified by Gert Biesta in the book Good Education in an Age of Measurement (2010), the three domains being qualification, socialisation and subjectification. The study analyses how the three domains are expressed within the curriculum and discusses how the results of the study relate to the schools overall purpose as well as its implications on the Swedish upper-secondary school education, in regard to students versatile education and growth. The research-questions are as follows: Which domains of educational purposes are expressed within the Swedish upper-secondary school curriculum, and how are these being conveyed? When answering the research-questions the study utilizes policy analysis. The results of the study show that all three domains of educational purposes are expressed within the curriculum. Different domains are highlighted in different sub-chapters. However, no predominant emphasis on either domain can be distinguished based on the analysis. Some of the educational purposes have been merged together, whilst others are kept apart. Further, guidelines as to ”What should be thought” and ”How we ought to teach and educate” tend to overshadow the purpose of education, ”Why we teach and educate students”. The study thus argues that there is no discord between the content of the curriculum and the schools overall purpose, as it is stated in The Swedish Educational Act. Moreover, the study argues that the results of the study may have a direct impact on the Swedish upper-secondary school education, they may both hinder and support students versatile education and growth.
3

MEDBORGARIDEAL I UPL 1919 OCH I GENTILES REFORM : En kontrastiv studie om medborgarideal vid 1920-talet i Sverige och i Italien

Maso, Chiara January 2023 (has links)
Denna uppsats syftar till att undersöka medborgaridealen i svenska och italienska utbildningsdokument vid 1920-talet. Arbetet beskriver vidare vilka medborgares förmågor som kan kopplas till OECDs kognitiva och sociala förmågor. Slutligen synliggörs var tyngdpunkter ligger enligt Biestas utbildningsfunktioner. Det empiriska materialet består av UPL 1919 och den delen av Gentiles reform med läroplanen för grundskolans tidigare år (årskurser 1-5) (1923). Studien har en socialkonstruktionistisk ram och analysverktygen hämtas i diskursanalysen samt i beskrivningar för utbildningsfunktioner och OECDs kognitiva och sociala förmågor. Resultaten visar att det finns nationalistiska inslag, dock med vissa skillnader. Medan framförallt fosterlandskärleken betonas i Sverige är de militära värdena mest framträdande i Italien. Sociala förmågor som båda läroplanerna främjar är framhärdande/flit (Persistence) och empati (Empathy). Tyngdpunkten i den svenska utbildningen ligger i kvalificeringen medan socialiseringen är dominerande i Italien.
4

Hållbar utveckling i samhällsorienterade ämnenEn historisk överblick av hållbar utvecklings tre dimensioner i läroplaner

Andersson, Elin January 2021 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur tre dimensioner av hållbar utveckling: social, ekonomisk och miljömässig framträder i kursplaner för samhällsorienterade ämnen i läroplaner från 1969 till 2011. Vidare syftar studien till att undersöka vilka utbildningsteoretiska mönster som framträder i de tre dimensionerna av hållbar utveckling. Studiens syfte besvaras med hjälp av mixed methods, en kombination av kvantitativ- och kvalitativ analys. Resultatet visar att alla tre dimensioner av hållbar utveckling är framträdande i alla läroplaner men i olika omfattning. Den mest framträdande dimensionen är den sociala följt av den ekonomiska och sedan den miljömässiga. I resultatet av dimensionerna framträder utbildningsteoretiska mönster i form av tre läroplanstyper: innehållsorienterad läroplan, processorienterad läroplan och kompetensorienterad läroplan. I studien framkommer hur hållbar utveckling kan ses i relation till utbildningsfunktioner och hur dessa kan påverka undervisningens syfte.
5

Förskola med god kvalitet : En diskursanalys av systematiskt kvalitetsarbete

Furhoff, Malin January 2021 (has links)
I denna studie riktas blicken mot det innehåll som på enhets- och huvudmannanivå artikuleras i förskolors systematiska kvalitetsarbeten. Studiens syfte är att synliggöra och beskriva hur förskolan framträder som utbildningsinstans i dokumenterade systematiska kvalitetsarbeten på enhets- respektive huvudmannanivå. Med en socialkonstruktionistisk ansats och diskursanalys har dokument från förskolans systematiska kvalitetsarbete analyseras utifrån diskursteori och parametrar för utbildningsfunktion. I resultatet framträder bilden av förskolan som en målfokuserad utbildningsinstans där barn utvecklas som subjekt och förbereds för framtiden. Arbetet i förskolan kan förstås rationellt och transparant där det finns en tilltro till interna och externa utvecklingsaktörer. Förskolan synliggörs som första steget i utbildningsväsendet men där olika rådande diskurser kan ses skapa spänningar som kommer till uttryck i förskolans systematiska kvalitetsarbete.
6

Jämställdhet - kunskapsfält eller fostran? : En historiskt komparativ studie av samhällskunskapsläroböckers formuleringar om jämställdhet, och hur väl de speglar formuleringarna i Lgy70, Lpf94 och Lgy11.

Hellmers, Julia, Zettergren, John January 2022 (has links)
On the 1st of July 2022 the curriculum for upper secondary school will change. One of the primary changestouches upon the Swedish school’s equality mission, which from this autumn shall saturate all education. Withthis in mind it becomes interesting to investigate how and if the formulations regarding equality in the curriculafor 1970, 1994 and 2011 have been reflected on to the following textbooks, Samhälle NU del 1,Samhällskunskap Kompakt and Arena123. The study is historically comparative whereas it also answers thequestions of how the reflections have looked over time as well as how the view of equality has changed.This study has been carried through with a qualitative content analysis, where coding has been used method toanswer the questions. The codes were formulated from Yvonne Hirdman’s theory on the gender system, GertBiesta’s theory on educational functions and the Swedish school’s equality mission, and were used in theanalysis. The results show that the reflections have been more or less prominent within the textbooks. Furthermore, itshows that the reflection has gotten more prominent by the years, presumably due to developments withingender equality or due to the expiration of the public review of textbooks.. Lastly, the view of equality haschanged in the curricula and textbooks, following social development and the upsurge of feminism.

Page generated in 0.1455 seconds