<p>I en rapport från stadskontoret undersöktes möjligheterna att använda öppen programvara i</p><p>offentliga förvaltningar som exempel skolor. Rapporten visade på många positiva effekter</p><p>med öppen programvara. Budskapet från rapporten var att offentliga förvaltningar bör värdera</p><p>öppna programvaror lika med den proprietära vid anskaffning. Idag används till stor del</p><p>proprietär programvara i skolor. Detta kan ställa till ekonomiska problem föl' enskilda elever,</p><p>då inte alla har samma tillgång till den här typen av programvara. Den proprietära</p><p>programvaran skapar även inlåsningar då skolor blir sanktionerade kostnadsmässigt av</p><p>mjukvarujättarna till den grad att det blir nästintill omöjligt att byta till alternativ</p><p>programvara. Den här rapporten tar upp möjliga negativa effekter av användandet av</p><p>proprietär programvara i skolorna. I de didaktiska dimensionerna VAD, HUR och VARFÖR</p><p>kommer jag att lägga fokus på (VAD) när jag gräver djupare i frågorna. För att undersöka de</p><p>negativa effekterna hal' jag använt mig aven enkätundersökning. Det jag då sökt få svar på är</p><p>hur IT-ansvariga känner till och tar hänsyn till dessa problem i skolan. Undersökningen visade</p><p>att aspekter rörande dessa frågor inte värderades speciellt högt. Mest styr ekonomin och</p><p>användarvänlighet. Min undersökning visar också att argumenten för öppen programvara inte</p><p>får stor plats i diskussioner på skolor i mitt närområde, Halland och Skåne.</p>

I en rapport från stadskontoret undersöktes möjligheterna att använda öppen programvara i offentliga förvaltningar som exempel skolor. Rapporten visade på många positiva effekter med öppen programvara. Budskapet från rapporten var att offentliga förvaltningar bör värdera öppna programvaror lika med den proprietära vid anskaffning. Idag används till stor del proprietär programvara i skolor. Detta kan ställa till ekonomiska problem föl' enskilda elever, då inte alla har samma tillgång till den här typen av programvara. Den proprietära programvaran skapar även inlåsningar då skolor blir sanktionerade kostnadsmässigt av mjukvarujättarna till den grad att det blir nästintill omöjligt att byta till alternativ programvara. Den här rapporten tar upp möjliga negativa effekter av användandet av proprietär programvara i skolorna. I de didaktiska dimensionerna VAD, HUR och VARFÖR kommer jag att lägga fokus på (VAD) när jag gräver djupare i frågorna. För att undersöka de negativa effekterna hal' jag använt mig aven enkätundersökning. Det jag då sökt få svar på är hur IT-ansvariga känner till och tar hänsyn till dessa problem i skolan. Undersökningen visade att aspekter rörande dessa frågor inte värderades speciellt högt. Mest styr ekonomin och användarvänlighet. Min undersökning visar också att argumenten för öppen programvara inte får stor plats i diskussioner på skolor i mitt närområde, Halland och Skåne.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

Studier visar att Sveriges elever tycker att fysik är tråkigt, irrelevant och man förstår inte användningen för den. Samtidigt visar undersökningar att astronomi av elever ses som synnerligen intressant. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer med verksamma gymnasielärare i fysik undersöka hur de ser på astronomins del i sin undervisning. Studien kommer fram till att det råder skillnad i hur olika lärare ser på astronomin, men samtliga menar att astronomin är mindre viktigt i förhållande till andra områden av fysiken; områden som anses vara mer traditionella. Man motiverar det utifrån det tolkningsutrymme som finns i läroplanen, att det är upp till läraren själv att avgöra var man vill lägga huvudfokus, men också att vissa delar av fysiken är till större nytta för eleverna att ha med sig för fortsatta studier. Konklusionen av detta är att det möjligtvis finns ett behov att dels fortbilda lärare i de föränderliga delarna av fysiken, men också ett behov av att låta läroplanen i större utsträckning ligga till grund för skolornas undervisning. / <p>Ämnesgranskare: Emma Johansson</p>

<p>Under senare år har man kunnat följa en debatt i massmedia om att barn och ungdomar inte klarar de uppställda mål som man har för årskurs fem och nio. För de elever som inte klarat godkänd nivå i årskurs nio, har kommunen ett ansvar att erbjuda dessa ungdomar en plats på gymnasieskolans Individuella program (IV). Syftet med vår rapport var att titta på vilka faktorer som påverkar arbetsgivare/organisationer att ta emot elever från IV programmet som praktikanter. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi genomförde åtta stycken intervjuer. När vi bearbetade materialet använde vi oss av en hermeneutisk metod, där man genom intervjuer försöker att tolka och förstå människors upplevelser.</p><p>Resultatet visade på att intervjupersonerna hade ett personligt intresse för ungdomar och många ansåg att det var en skyldighet att ta emot praktikanter. Företagen efterlyste en större kontakt med gymnasieskolan.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att genom intervjuer undersöka hur krisgrupper inom gymnasieskolan arbetar med krishantering vad gäller beredskap, organisation samt uppföljning.</p><p>Undersökningen har genomförts på skolor inom samma kommun i nordöstra Skåne. På Skola 1 intervjuades en skolsköterska, en kurator samt en vaktmästare och på Skola 2 intervjuas en skolsköterska samt en kurator. Skola 1 har inte varit lika utsatt för krissituationer som Skola 2 har.</p><p>Av intervjusvaren att döma kan vi konstatera att båda skolorna har en god beredskap inför eventuella krissituationer. Krisplaner finns på båda skolorna och dessa revideras efter behov. Vilka insatser som ska sättas in vid krissituationer är i första hand beroende av hur de ser ut, därför finns inga direkta mallar att följa eftersom situationerna kan skilja sig markant åt. De intervjuade poängterade vikten av att samlas och utvärdera utfört arbete, för att veta vad som ska förbättras inför nästkommande situation. Angående frågan om krisgrupperna fått kritik efter avslutat arbete svarade man på Skola 1 att det hade man inte, medan de på Skola 2 sade att det alltid förekommer i någon form.</p>

No description available.

<p>Bakgrund: Kursplanen i Svenska A anger mål och kriterier som är gemensamma för alla elever oavsett gymnasieprogram. Vi tycker oss ha sett, under våra VFU-perioder, att tolkningen av mål och kriterier ser olika ut på olika program. Vad är det för en syn på grammatik vi kommer att möta i vår framtida lärargärning? Syfte: Att undersöka om det finns en samsyn kring grammatikundervisning i svenskämnets kurs A i jämförelse mellan yrkes- och studieförberedande gymnasieprogram, samt vilka skäl lärare anger för grammatikundervisning. Våra frågeställningar är följande: Har lärare inom yrkes- och studieförberedande program samma motiv till grammatikundervisning? Genomför lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatikundervisning på likartat sätt? Definierar lärare inom yrkes- och studieförberedande program grammatik på samma sätt? Förekommer diskussioner om grammatik i undervisningen mellan lärare? Metod: Vi har genomfört åtta kvalitativa intervjuer med gymnasielärare som undervisar i svenska inom yrkes- respektive studieförberedande program. De analysmetoder vi använt oss av är meningskategorisering, meningskoncentrering och därefter har vi valt att presentera detta material i tabellform med underkategorier till den första meningskategoriseringen. Resultat: Vår studie visar att det finns en samsyn inom och mellan yrkes- respektive studieförberedande program om att grammatikundervisning behövs för att studera främmande språk. Inom yrkesförberedande program bedrivs en funktionaliserad undervisning, där man använder kunskaperna på individnivå och detta undervisningssätt finns ingen samsyn om mellan yrkesförberedande och studieförberedande program.</p>

No description available.

Under senare år har man kunnat följa en debatt i massmedia om att barn och ungdomar inte klarar de uppställda mål som man har för årskurs fem och nio. För de elever som inte klarat godkänd nivå i årskurs nio, har kommunen ett ansvar att erbjuda dessa ungdomar en plats på gymnasieskolans Individuella program (IV). Syftet med vår rapport var att titta på vilka faktorer som påverkar arbetsgivare/organisationer att ta emot elever från IV programmet som praktikanter. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod, där vi genomförde åtta stycken intervjuer. När vi bearbetade materialet använde vi oss av en hermeneutisk metod, där man genom intervjuer försöker att tolka och förstå människors upplevelser. Resultatet visade på att intervjupersonerna hade ett personligt intresse för ungdomar och många ansåg att det var en skyldighet att ta emot praktikanter. Företagen efterlyste en större kontakt med gymnasieskolan.