Spelling suggestions: "subject:"gymnasieskolan"" "subject:"gymnasieskolans""
31 |
Det vidgade textbegreppet i gymnasieskolans svenskundervisning : Problem och möjligheterAngle, Marie January 2008 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll det vidgade textbegreppets texter har i dagens svenskundervisning på gymnasiets A och B-kurser. Vilka instruktioner ger kursplanerna kring vilka texter och hur de ska användas, och hur har användandet sett ut rent historiskt? Vilka eventuella problem och möjligheter kan man möta när man som lärare använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning? Undersökningen bygger på två delar, en litteraturundersöknings mer teoretiska perspektiv och dels en intervjuundersökning med fokus på yrkesaktivas praktiska erfarenheter. Tanken med en teoretiskt och en praktiskt orienterad del är att kunna jämföra dem och analysera likheter och skillnader.</p><p> </p><p>I kursplanerna för svenska A och Svenska B betonas numera vikten av att använda sig av det vidgade textbegreppet i undervisningen, men utöver detta är de ganska fri för tolkningar vad gäller i vilken utsträckning och i vilken form olika texttyper ska användas. Ibland uppstår problem i mötet mellan lärare och elev på grund av de olika synsätt och erfarenheter lärare och elever har av alternativ text. Kathleen McCormicks resonemang kring textens och läsarens repertoarer och de problem som kan uppstå om de båda ligger för långt ifrån varandra är tillämpbart också på undervisningssituationen, och den är i allra högsta grad aktuell även när det gäller användandet av alternativa texter. Traditionellt sett har tryckt text värderats högre inom skolvärlden och det samhälle dess undervisning ska avspegla, vilket bland annat de så kallade moralpanikerna är ett uttryck för. Alternativa texter ses ofta som synonymt med populärkultur, och i förlängningen ibland också som skräplitteratur. Detta leder till att de till viss del, också bland elever, tycks tillskrivas ett mindre värde.</p><p> </p><p>Intervjuundersökningens respondenter ser både problem och möjligheter med alternativ text i undervisningen. Förutom ekonomiska och tekniska problem nämns också brist på tid i ämnets kursplaner och en lärarutbildning som uteslutande fokuserat på traditionell, tryckt text. Men det finns också positiva effekter och möjligheter; alternativa texter skapar intresse och utvecklingsmöjligheter för både lärare och elever, och de är också ett bra verktyg både för elever som behöver extra stöd och för elever som behöver större utmaningar! Respondenterna är mycket positiva till alternativa textformer, och ser bra svenskundervisning som en kombination av olika texttyper.</p><p> </p><p>Att eleverna i dagens skola lever i ett samhälle där alternativa texter är en del av både vardag och arbetsliv ställer krav på skolan när det gäller att utbilda eleverna för de ska kunna använda sig av, tolka, värdera och uttrycka sig genom mediesamhällets olika textformer.</p>
|
32 |
SKOLAN OCH KLOCKANBengtsson, Lina, Bergström, Ulrika January 2007 (has links)
Studiens syfte var att undersöka hur den faktiska undervisningstiden används i gymnasieskolan. Vi använde oss av icke deltagande, semistrukturerade observationer (n ~ 18). Resultatet visade att den faktiska undervisningstiden (enligt vår definition tiden mellan en lektions start och slut) endast var några få minuter kortare än den schemalagda tiden. Vidare var uppdelningen av den tid som läraren undervisade hela klassen och den tid som eleverna arbetade självständigt eller i grupp lika fördelad. Sena ankomster påverkade inte undervisningstiden nämnvärt. Under tid för eget arbete lämnade ett större antal elever klassrummet och var frånvarande under betydligt längre tid. Överlag förekom inte någon effekt på undervisningstiden från störande elever eller då lärare lämnade klassrummet. Elevernas engagemang upplevdes som lågt. Utifrån resultatet av observationerna drog vi slutsatsen att tiden som kvantitet var tillräcklig. Vi ansåg dock att sättet den organiserades på var alltför fragmentariskt och inte förenlig med hur den moderna skolan bör verka.
|
33 |
LUSTBARN : SUPERLÄRARE och KORVSTOPPNINGMoberg, Lena January 2008 (has links)
Studien undersöker elevers och lärares uppfattning av ansvarstagandet vid inlärningen av moderna språk på gymnasiet. Den aktuella problematiken runt elevers dåliga läxläsning, fokusering på betyg i stället får kunskap, taktikval och lustval av moderna språk, studeras i två intervjugrupper. en med lärare och en med elever. Studiens fokus ligger på att med hjälp av kvalitativa intervjuer försöka undersöka vilka diskurser de båda grupperna talar i samt att fårsöka fårstå uppkomsten av det aktuella tillståndet i skolan. Medan eleverna gärna ser läraren som ansvarig får deras lärande menar lärarna att det till stor del är konsekvenser av skolans organisation som avspeglar sig på elevens attityd till inlärning och kunskap.
|
34 |
Det vidgade textbegreppet i gymnasieskolans svenskundervisning : Problem och möjligheterAngle, Marie January 2008 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken roll det vidgade textbegreppets texter har i dagens svenskundervisning på gymnasiets A och B-kurser. Vilka instruktioner ger kursplanerna kring vilka texter och hur de ska användas, och hur har användandet sett ut rent historiskt? Vilka eventuella problem och möjligheter kan man möta när man som lärare använder sig av ett vidgat textbegrepp i sin undervisning? Undersökningen bygger på två delar, en litteraturundersöknings mer teoretiska perspektiv och dels en intervjuundersökning med fokus på yrkesaktivas praktiska erfarenheter. Tanken med en teoretiskt och en praktiskt orienterad del är att kunna jämföra dem och analysera likheter och skillnader. I kursplanerna för svenska A och Svenska B betonas numera vikten av att använda sig av det vidgade textbegreppet i undervisningen, men utöver detta är de ganska fri för tolkningar vad gäller i vilken utsträckning och i vilken form olika texttyper ska användas. Ibland uppstår problem i mötet mellan lärare och elev på grund av de olika synsätt och erfarenheter lärare och elever har av alternativ text. Kathleen McCormicks resonemang kring textens och läsarens repertoarer och de problem som kan uppstå om de båda ligger för långt ifrån varandra är tillämpbart också på undervisningssituationen, och den är i allra högsta grad aktuell även när det gäller användandet av alternativa texter. Traditionellt sett har tryckt text värderats högre inom skolvärlden och det samhälle dess undervisning ska avspegla, vilket bland annat de så kallade moralpanikerna är ett uttryck för. Alternativa texter ses ofta som synonymt med populärkultur, och i förlängningen ibland också som skräplitteratur. Detta leder till att de till viss del, också bland elever, tycks tillskrivas ett mindre värde. Intervjuundersökningens respondenter ser både problem och möjligheter med alternativ text i undervisningen. Förutom ekonomiska och tekniska problem nämns också brist på tid i ämnets kursplaner och en lärarutbildning som uteslutande fokuserat på traditionell, tryckt text. Men det finns också positiva effekter och möjligheter; alternativa texter skapar intresse och utvecklingsmöjligheter för både lärare och elever, och de är också ett bra verktyg både för elever som behöver extra stöd och för elever som behöver större utmaningar! Respondenterna är mycket positiva till alternativa textformer, och ser bra svenskundervisning som en kombination av olika texttyper. Att eleverna i dagens skola lever i ett samhälle där alternativa texter är en del av både vardag och arbetsliv ställer krav på skolan när det gäller att utbilda eleverna för de ska kunna använda sig av, tolka, värdera och uttrycka sig genom mediesamhällets olika textformer.
|
35 |
Den ekonomiska tillväxten : -som den presenteras i fyra aktuella läroböcker för gymnasietEdberg, Natalie January 2011 (has links)
Denna studie söker ta reda på på vilket sätt den ekonoiska tillväxten presenteras i läroböcker i Samhällskunskap A för gymnasiet. Frågeställningarna är: Vilka olika infallsvinklar ges begreppet ekonomisk tillväxt i de studerade läroböckerna för samhällskunskap A ?och Problematiserar eller problematiserar inte dessa läroböcker kring begreppet ekonomisk tillväxt? Den metod som använt är textanalys. Med hjälp av olika presenterade infallsvinklar av den ekonomiska tillväxten studeras fyra läroböcker vilket tydliggör vilka infallsvinklar som tas upp i de olika böckerna. Vidare har de olika infallsvinklarna givits en antingen problematiserande eller en icke-problematiserande karaktär. Därmed har det gått att spåra om läroböckerna problematiserar kring begreppet ekonomisk tillväxt eller inte. Resultatet visar att samtliga läroböcker har flera olika infallsvinklar och de flesta fokuserade på de ekonomiska fördelarna med den ekonomiska tillväxten. På frågan huruvida läroböckerna problematiserade begreppet eller inte visade det sig att en lärobok inte alls gjorde det, en annan gjorde det i ganska liten utsträckning, en tredje lärobok problematiserade i större utsträckning och den fjärde läroboken hade en genomgående problematiserande hållning till begreppet ekonomisk tillväxt.
|
36 |
Filmen som undervisningsverktyg : Metoder, syften och mål med filmundervisning i gymnasieskolanSöder, Mattias January 2013 (has links)
Det här examensarbetet har syftat till att svara på hur filmen används som undervisningsverktyg och hur lärare ser på filmen som en del av deras undervisning och arbetsmetoder. Fokus låg på gymnasieskolan och framför allt ämnena Svenska och Engelska. Fem lärare intervjuades utifrån tre olika teman (synen på filmen som undervisningsverktyg, arbetsmetoder samt pedagogiska mål) och de resultat som framgick ställdes sedan mot tidigare forskning för att se skillnader, likheter och gemensamma nämnare. Intervjusvaren och tidigare studier visade sig vara i stort sett enhetliga, med liknande svar och tankar kring filmmediet i gymnasieskolans värld. Det framgick framför allt att filmen som medium ses som underlägset litteraturen och att använda film i undervisningssituationer anses vara ett ganska ”ofint” arbetssätt. Filmen verkar dessutom till största del användas som en inledning till specifika temaområden eller som en plattform för diskussioner i klassrummet. När det gällde syften och mål med filmundervisning visade intervjuerna att det framför allt handlade om elevernas generella positiva inställning till filmen som medium samt de kunskapsområden som ämnesplanerna beskriver. Även om studien är begränsad på grund av antalet respondenter, ger arbetet ändå en ganska klar bild av filmen som undervisningsverktyg. Detta framför allt tack vare de mycket snarlika svaren från samtliga intervjuade lärare och likheterna mellan deras svar och tidigare forskning om ämnet.
|
37 |
Gymnasieelevers förkunskaper i rit- och skissteknik : En studie av rit- och skissteknik inom teknikämnet på grundskolanKjell, Elinor January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka vilka förkunskaper elever kan förväntas ha i rit- och skissteknik när de börjar gymnasiet. Jag har därför undersökt hur området behandlas på grundskolan. Tre infallsvinklar har valts; vad står det i grundskolans styrdokument, vad står det i läroböckerna, och vad säger lärarna, om rit- och skissteknik. Utifrån det har en dokumentanalys av styrdokumenten, och dess kommentarmaterial, samt två läromedel i teknik för grundskolans senare del, genomförts. En kvalitativ intervju har också genomförts, med fyra tekniklärare som undervisar på högstadiet. Resultaten ger en oklar bild över vad eleverna kan förväntas kunna inom ritteknik. Troligtvis har de gjort en ritning, men det går inte att säga vilka rittekniska begrepp de lärt sig. Läraren har en avgörande inverkan på vilka kunskaper eleverna får med sig. Resultaten ger även en oklar bild över vad eleverna kan förväntas kunna inom skissteknik. Sannolikt har de flesta eleverna gjort en skiss. Men styrdokumenten, läromedlen och lärarna definierar en skiss på skilda sätt. Enligt Skolverket liknar kraven på en skiss de man kan ställa på en ritning, med vyer och måttsättning, medans lärarna ser skissen som ett arbetsmaterial, som inte behöver följa några bestämda regler och som oftast inte betygssätts.
|
38 |
Lärares upplevelser av mentorskapLindström, Kerstin January 2011 (has links)
Examensarbetet för mina studier till yrkeslärare vid Linneuniversitetet beskriver hur lärare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkätundersökning bland mentorer på barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg. Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap på gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i anspråk och att de inte fått den kompetensutveckling som uppdraget kräver. De upplever även ett dåligt stöd skolledningen. Min slutsats är att om upplevelsen av trivsel hos läraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bättre, krävs rätt förutsättningar. Mentorerna behöver tid avsatt för uppdraget, kompetensutveckling och stöd från skolledningen. Jag efterlyser även en definition av mentorskapet i gymnasieskolan från Skolverkets sida.
|
39 |
Ett orättvist betygssystem? : Gymnasielärares syn på betygsättning inom Idrott & HälsaRegnell, Annika, Löfgren, Philip January 2011 (has links)
Tidigare forskning visar att elever anser att betygen i det nuvarande målrelaterade betygssystemet är orättvisa och att lärare utgår ifrån andra aspekter vid betygsättningen än att betygsätta elevernas kunskaper. Därmed valde vi att undersöka hur lärares bedömning och betygsättning utförs bland behöriga lärare för att få klarhet i om det nuvarande betygssystemet är ett rättvist betygssystem. Syftet med studien är att undersöka vilka aspekter som behöriga gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa gör sin bedömning och betygsättning utifrån. Fokus riktas även åt att granska hur lärarna säger sig bedöma olika moment i undervisningen och vilka uppfattningar lärarna har kring det målrelaterade betygssystemet. Studien består av en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med sju behöriga lärare i idrott och hälsa på gymnasiet. Studien visar att de behöriga lärarna i idrott och hälsa bedömer och betygsätter utifrån andra än gällande aspekter. Lärarna säger sig bedöma kondition och styrka utifrån olika tester i form av resultat för att kunna mäta elevernas utveckling av den fysiska statusen. Lärarna uppger att det nuvarande betygssystemet innehåller för få steg och att rättvisa betyg därmed inte kan sättas. Det framhävs av lärarna att lärare i samma ämne bör samarbeta och föra kontinuerliga diskussioner för att likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning ska kunna nås upp till.
|
40 |
Litterära urval i ett demokratiskt klassrum : Att äga makt över litterära val och bortval / Litterary selections in a democratic classrom : To Own the Power over litterary selectionsAndersson, Sofia January 2011 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.338 seconds