Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

No description available.

No description available.

Teknik är ett ämne som inte är självklart inom den svenska skolan trots att det har en egen kursplan och är ett självständigt ämne. I och med att teknikämnet inte har samma plats i undervisningen finns det begränsat med forskning om begreppsanvändning i teknikundervisningen. Syftet med den här undersökningen är att kartlägga lärares användning av begrepp i teknikundervisningen. Undersökningen har ägt rum genom en internetbaserad enkätundersökning. Undersökningen visar att lärare använder begrepp på varierande sätt i teknikundervisningen. Begrepp används i sammanhang som är teoretiska, praktiska samt i kombination teori och praktik. Anledningen till att lärare använder begrepp är att tydliggöra teknikämnet, att eleverna ska utveckla sitt språk, för att styrdokumenten säger så samt för att öka elevernas kunskap och lärande. Begrepp är ett viktigt redskap för att berika undervisningen och för att ge eleverna möjligheter till djupare förståelse och kunskap.

Det har satsats på teknik inom det svenska skolväsendet senaste åren, vilket bland annat lett till att förskolan fått fyra punkter som rör teknik i den nuvarande läroplanen. Den här undersökningens syfte är att samla in tankar och idéer från pedagoger som har ett tydligt teknikintresse och som tillsammans har en stor erfarenhet av teknik i förskolan. Studien ämnar till att förmedla pedagogernas erfarenhet och inspirera andra pedagoger i hur man kanarbeta med teknik i förskolans verksamhet för att tidigt utveckla barns förståelse och lärande av ämnet. Genom kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad våra pedagoger har för tankar om teknik i förskolans verksamhet samt vad de har för tips på aktiviteter där barnen utvecklar sin teknikkunskap. Resultatet av studien visar en del likheter som de intervjuade pedagogerna har i tankar om hur man som pedagog ska förhålla sig till teknik och vilka aktiviteter som är lämpliga att göra med barn i förskola. Det som lyfts fram som ett centralt förhållningssätt äratt pedagogen själv börjar se tekniken, tar på sig teknikglasögonen, och sedan är delaktig ochnyfiken på barnens egna upptäckter samt att genom aktiviteter som till exempelkonstruktioner, experiment och undersökningar utmana barnens problemlösningsförmågautan att ge ett direkt svar på lösningen.

Teknik påverkar alla individer i ett samhälle, vilket innebär att kunskap om teknik ämnet är viktigt. Teknik finns överallt i vår omgivning och är en viktig del i samhället. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några lärare i grundskolans tidigare år berättar om hur de genomför sin teknikundervisning. Hur resonerar lärarna när de planerar och genomför sin undervisning? Metoden som användes under undersökningen är kvalitativa intervjuer med verksamma klasslärare och tekniklärare. Anledningen för tillämpandet av kvalitativa intervjuer var att få en så djup förståelse som möjligt om hur de intervjuade lärarna resonerade kring elevernas kunskaper i teknik. Metoden blir flexibel då man med följdfrågor kan få djupare och tydligare svar. I undersökningen kom det fram att den praktiska delen i undervisningen ofta fick ta en större plats än den teoretiska. Lärarna ansåg att det praktiska i undervisningen blev tydligt för eleverna och skapade en ny erfarenhet hos eleverna. Lärarna i undersökningen strävade efter att vara goda förebilder i teknikundervisningen för sina elever. Många av lärarna tyckte att deras elever hade svårigheter att definiera teknik. De tyckte också att pojkar och flickor ofta hade olika uppfattningar om vad teknik är.

Syftet med det här examensarbetet är att få en inblick i hur lärare förhåller sig till de nationella styrdokumenten och hur de resonerar vid planering av teknikundervisningen. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i hur grundskollärare planerar och hur de tänker delge eleverna teknikämnets syfte och mål. Tre tillvägagångssätt vid planeringsarbetet samt två sätt att presentera undervisningens syfte för eleverna har framkommit. Ett arbetsområde kan inledas med en presentation av syftet, arbetsområdet kan också starta med att väcka intresse för arbetet och sedan presenteras dess syfte.

Inledning:Avsikten med studien är att ta reda på hur lärare uppfattar styrdokumenten och avsaknad av kunskapskrav i ämnet teknik för årskurs 1-3. Vi vill undersöka hur lärarna tror att eleverna upplever lektionerna, både innehållsmässigt och ur genusperspektiv, samt hur lärares kompetens, tillgång till material, tid och lokal påverkar undervisningen.Studiens syfte:Studiens syfte är att undersöka förutsättningar för undervisning i teknikämnet i årskurs 1-3, lärares attityd och tolkning till teknikämnet och genus.Metod:Kvalitativ metod är vald, med semistrukturerad intervju som verktyg. Sex lärare intervjuades för årskurs 1-3, med behörighet att undervisa i teknik.Resultat:Det visade sig att de lärare som intervjuades upplevde att det kan vara svårt att undervisa i teknik. Detta på grund av att det inte finns läromedel eller material och att de ibland kunde uppleva att ämnet inte ansågs viktigt i skolan. Lärarna tolkade styrdokumenten olika i ämnet teknik. De intervjuade lärarna ville synliggöra för eleverna att teknik är en del av samhället och att de möts av teknik överallt, vilket överensstämmer med läroplanen. Överlag upplevde lärarna att alla elever ställde sig positiva till den undervisning de fick ta del av och någon skillnad i genus fanns inte, enligt lärarna. De upplevde att det kan vara möjligt att det synliggörs i högre årskurser. Studien visade att det var skillnader i vilken årskurs eleverna fick ta del av teknikundervisning, enligt Skollagen ska skolan vara likvärdig över hela landet.

Syftet med denna studie var att se vad tidigare forskning säger om på vilka sätt elever kan utveckla förmågorna att analysera och reflektera kring tekniska lösningar samt se behov och lösa problem med hjälp av teknik, som anges i kursplanen för ämnet teknik i grundskolan. För att besvara dessa frågeställningar har en systematisk litteraturstudie gjorts där tidigare forskning har använts för att sammanställa ett resultat. Sökningar har gjorts i databaserna Summon, Eric (via Ebsco) och NorDiNa och relevanta artiklar har valts ut, sammanställts och diskuterats. I studien framkommer ett antal faktorer som är viktiga för elevernas utveckling av förmågorna. En faktor som framkommit i denna studie är behovet av diskussioner där eleverna får möjlighet att delge sina reflektioner kopplat till tekniska lösningar och ta till sig andras reflektioner, vilket har visat sig vara viktig för elevernas analysförmåga. En annan faktor är att eleverna behöver tid att testa och konstruera om för att utveckla sina idéer samt ges möjlighet att koppla tekniken till sin vardag. Det har också visat sig vara viktigt att problemlösningsuppgifterna inte är styrda att leda till ett specifikt resultat utan istället handlar om att träna elevernas förmåga att upptäcka olika lösningsförslag.