<p>Abstract</p><p>In this study. I have compared four different schools, two preschools and two compulsory schools. My purpose has been to get a view of, to which extent they use technology in their education.I have also compared boys and girls.</p><p>The result has been achieved with the aid of questionnaires.It shows that the pedagogues in the preschool, think they use technology every day. They use it in their games, experiments, food situations and even when the children are dressing them selves.</p><p>The pedagogues in the compulsory schools work with technology, without reffering to the actual concept. They use the nature and experiments, to involve the children in technology.</p><p>One of the schools has a film project. They also learn the children how to use computers and cameras.The compulsory schools take the children to workplaces, where they can see how technology can be used , in the everyday existence.</p><p>I have studied the workplans for the schools,and found out that there are none,or just a few objectives inscribed,in the compulsory school.The preschools however have their own plans how to reach the objectives in technology.</p><p>From the teachers point of view,all of them think it is important to include technology, in early ages. The children will increase the desire to investigate und understand.</p><p>There is no lack of creative material such as paper,bottles,beads and glue. In constructions and experiments, they use material from the activity or the nature.</p><p>Half of the pedagogues keep their attitude toward boys and girls actively in mind.They are also positive to teach and conduct technology. Insufficient amount of time and resources in order to develop the technology,is however a problem in the compulsory school.</p><p>Keywords: technology, compulsory school, preschool, preschool teachers, compulsory school teachers, local work plan, technology education, genus.</p>

Syftet med arbetet är att beskriva och jämföra teknikämnet i Sverige och England. Syftet har varit att ta reda på varför teknik blev ett obligatoriskt ämne i de båda länderna, hur teknikämnets bakgrund ser ut, samt hur teknikämnet ser ut idag i de båda ländernas kursplan. Orsakerna till att teknikämnet blev obligatoriskt var ungefär samma i Sverige och England, men olika skäl var olika viktiga. I Sverige var det huvudsakliga skälet att öka den tekniska allmänbildningen. I England var det viktigast att öka teknikämnets status. Teknikämnet i England har sina rötter i olika praktiska ämnen som t.ex. slöjd. Det svenska teknikämnet räknades till ett av de naturvetenskapliga ämnena i Lgr80. Det var först med Lpo 94 teknik blev ett helt eget ämne. Idag är teknikämnet i Sverige ett ämne med stor frihet för lärarna medan det engelska teknikämnet är mer detaljstyrt.

Arbetet syftar till att beskriva tre tekniklärares teknikundervisning och deras tankar därom. De tre lärarna valdes så att de representerade de lärarkategorier som förde en facklig kamp om att ”ta kontrollen” över det obligatoriska teknik ämne som skulle införas i början på 80-talet. De lärarkategorier som de i undersökningen deltagande lärarna representerar är slöjd/tekniklärare, Tekniklärare och NO/tekniklärare. I resultatet redovisas att lärarna vill att ämnet håller en praktisk profil men att det innehåller en teoridel också. Lärarna skiljer sig åt i hur de hanterar mixen här emellan. En lärare i materialet bygger praktiken på teori medan en annan gör precis tvärt om då han först låter eleven stöta på problem i sitt praktiska arbete innan han inför teorin som är nödvändig. Lärarna i teknik uppfattar att teknikens kunskapsfält spänner över flera dimensioner. Kunskapsfältet uppfattas handla om förståelse, gott omdöme och hantverksskicklighet. Det framkommer också att det tekniska kunskapsfältet uppfattas i första hand innefattas i männens värld. Motiv till att ha en obligatorisk teknikundervisning spänner från att den ska ge en teknisk allmänbildning till att den ska fungera som en ljuspunkt i skolan för de elever som är trötta på den i skolan dominerande teoretiska undervisningen.

Vi har förvånats över att inte ha stött på ämnet Teknik under vår verksamhetsförlagda utbildning. För att undersöka om detta är en tillfällighet eller om teknikämnet har en undanskymd plats i undervisningen beslutade vi oss för att göra en enkätstudie bland teknikansvariga lärare i ett utvalt område. Studien är utförd i en medelstor stad i Sverige. Den fokuserar på att visa vilken plats det obligatoriska skolämnet Teknik får i kommunala skolor i årskurserna 4-6, då eleverna ska nå uppnåendemålen för år 5. Syftet är att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar hur mycket tid Teknik får i skolan. Undersökta faktorer är lärarnas utbildning/fortbildning, attityder till styrdokument, intresse, samarbete mellan skolor samt hur undervisningen genomförs. Resultatet, baserat på enkäter och kommentarer från ansvariga lärare för teknikundervisningen, visar att Teknik inte är något högt prioriterat ämne i de undersökta skolorna. Flertalet av lärarna är inte intresserade av fortbildning trots att de inte är nöjda med sin undervisning. Resultatet visar även att många av lärarna har dåliga kunskaper om styrdokumenten gällande ämnet. Däremot instämmer majoriteten av lärarna att teknikämnet kommer att få ökad betydelse i framtiden. En slutsats vi kommit fram till är att teknikundervisningen inte har en sådan kvalité och kvantitet att eleverna garanteras en likvärdig utbildning inför de senare åren 7-9.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma attityder till Teknik hos förskollärare, lärare, skolledare och näringslivsrepresentanter och försöka ta reda på tänkbara orsaker bakom dessa attityder för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med ämnet. Den forskningsfråga jag kommer att försöka besvara lyder: – Hur ser några ”tidigarelärare” förskollärare och representanter från näringslivet på barns tidiga möten med Teknik? De empiriska data som studien bygger på kommer från 83 enkäter och 2 intervjuer. Enkäterna besvarades av 28 förskollärare, 30 lärare och 25 anställda i näringslivet. Intervjuerna hölls med en person ur ledningen på ett större företag och en skolledare. Analysen av datan skedde genom att jag jämförde svaren med varandra, delade in dem i grupper och sedan jämförde dem igen. Allt detta för att se mönster och hitta skillnader och likheter mellan svaren. Studien visar att de flesta informanterna anser att Teknik är ett viktigt ämne i skolan även om åsikterna varför det är viktigt skiljer sig åt. Även när barnen bör börja med Teknik har informanterna skilda tankar kring. Informanterna var ganska överens om att våra attityder påverkade utbildningen i Teknik. Personer med egen teknisk utbildning hade en något mer positiv syn på Tekniken i skolan än de utan utbildning i Teknik. The aim of this study is to se and note attitudes to technology among pre-school teachers, teachers, the school management and employees of the commercial and industrial life and trough that try to discover conceivable causes behind these attitudes to find possibilities and difficulties with the work of technology in pre-school and the early years of the education. The following research question was used to try to discover this: -How do some teachers in the early years, pre-school teachers and exponents of the commercial and industrial life se on children's early meetings whit technology? The empirical data is provided by 83 questionnaires and 2 interviews. The questionnaires where answered by 28 pre-school teachers, 30 teachers and 25 employees of the commercial and industrial life. The interviews were held whit one person from the management of a big company and whit one person from the school management. The analysis of the data was made by comparing the answers to each other and categorise them into groups and then compare the answers again to try to find patterns, similarities and differences between them. The study shows that according to the persons concerned technology is an important subject in school even if the standpoints on when children shall start to learn technology are unequal. The persons concerned is mostly of the believe that our attitudes towards technology influence on the education in the subject, even if some don’t think its matter. The persons concerned with own technology education had a slightly more positive view on the subject than the persons without own education in technology

Syftet med studien är att ta reda på vilka praktiska moment som genomförs i teknikämnet i grundskolans senare år, utifrån den gällande kursplanen i teknik. Studien bygger på enkäter, ställda till ett antal elever, lärare och science center i Sverige. Enkäterna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats. Elevenkäten har gjorts för att få en inblick i hur eleverna ser på de praktiska momenten i skolan samt vad de i allmänhet tycker om teknikämnet. Lärarenkäten har gjorts för att få reda på vilka praktiska moment om görs samt vilken budget som finns att tillgå för teknikundervisningen. Dessutom har användandet av science centers beskrivits. Science centerenkäten har gjorts för att ta reda på hur ofta science center anlitas av skolor och vilka praktiska moment som genomförs där. De slutsatser som kommer fram är att de flesta eleverna upplever de praktiska momenten som roliga samt att de flesta eleverna någon gång besökt något av de science center som finns i Sverige. I analysen av lärarenkäterna visas att 70 % av lärarna arbetar praktiskt trots låg budget. Utgångspunkten för upplägg av undervisningen är Lpo94 och ämnesintegration är vanlig. Lärarenkätsvaren pekar också på att det finns ett intresse av en ökad tillgång av science centers i undervisningen. Detta trots att svaren från science centrerna visar på en relativt stor användning av skolor.

Abstract In this study. I have compared four different schools, two preschools and two compulsory schools. My purpose has been to get a view of, to which extent they use technology in their education.I have also compared boys and girls. The result has been achieved with the aid of questionnaires.It shows that the pedagogues in the preschool, think they use technology every day. They use it in their games, experiments, food situations and even when the children are dressing them selves. The pedagogues in the compulsory schools work with technology, without reffering to the actual concept. They use the nature and experiments, to involve the children in technology. One of the schools has a film project. They also learn the children how to use computers and cameras.The compulsory schools take the children to workplaces, where they can see how technology can be used , in the everyday existence. I have studied the workplans for the schools,and found out that there are none,or just a few objectives inscribed,in the compulsory school.The preschools however have their own plans how to reach the objectives in technology. From the teachers point of view,all of them think it is important to include technology, in early ages. The children will increase the desire to investigate und understand. There is no lack of creative material such as paper,bottles,beads and glue. In constructions and experiments, they use material from the activity or the nature. Half of the pedagogues keep their attitude toward boys and girls actively in mind.They are also positive to teach and conduct technology. Insufficient amount of time and resources in order to develop the technology,is however a problem in the compulsory school. Keywords: technology, compulsory school, preschool, preschool teachers, compulsory school teachers, local work plan, technology education, genus.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken utbildningsnivå och vilka ämneskunskaper lärare som undervisar i teknik har och deras uppfattningar om sitt ämne. Undersökning som ligger till grund för rapporten är en kombination mellan en enkät- och intervjustudie. Det visar sig att i undersökningen finns bara en lärare helt utan behörighet och ungefär hälften av lärarna är utbildade lärare men inte just inom ämnet teknik. Det är positivt jämfört med mycket av den tidigare forskningen som pekar på att det skulle vara mycket värre ställt med utbildningsnivån. Uppfattningen hos lärarna är att teknik är ett viktigt ämne och respondenterna pekar på att teknikämnet också har börjat prioriteras högre i skolan och hos andra lärare.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för en utveckling av teknikundervisningen i grundskolans tidigare år. Studien utfördes på fem skolor i en mindre kommun i Norrbottens inland. I studien användes en blandning av kvantitativa och kvalitativa studier genom ett enkätformulär till en större grupp informanter samt intervjuer med ett fåtal, för att få ett så brett och tydligt resultat som möjligt. Parallellt med dessa undersökningar har styrdokument, för ämnet aktuell litteratur och tidigare forskning gällande det tekniska kunskapsområdet studerats. En översyn har också gjorts över vilka åtgärder som tagits och vilka som planeras för att stärka teknikämnet i skolan. Genom denna triangulering anser jag att jag kommit fram till en klar bild av hur det kan se ut ute i våra pedagogiska verksamheter idag när det gäller teknikämnet. I studien framkom att teknikämnet är eftersatt och att förutsättningarna för lärarnas möjligheter att arbeta med och utveckla teknikämnet i skolan inte upplevdes som goda av vare sig lärare eller rektorer. Som exempel på begränsande faktorer nämndes brist på tid, resurser och läromedel samt inte minst fortbildning. Studien visade dock även på möjligheter och framtidstro. Nya målkonkreti-seringsdokument har skrivits i aktuell kommun och tillsammans med den nya kursplan som är på väg från nationellt håll, känns ämnet idag mer aktuellt än någonsin. En framgångsrik utveckling av teknikundervisningen är inom räckhåll.

Syftet med detta examensarbete är att studera i vilken utsträckning teknikundervisning sker under tidiga år, med särskild betoning på hur den organiseras och lärarens inställning till ämnet. Arbetet vill även belysa hur målen i den lokala arbetsplanen uppfylls. Metoden som användes för att få svar på ovanstående frågor var att intervjua lärare som undervisar på de tidiga åren, samt att jämföra de lokala arbetsplaner skolor tillhandahöll med Lpo 94. Resultatet av undersökningen visar att i de lokala arbetsplanerna var ämnet teknik dåligt representerat och att lärarens inställning till ämnet blir avgörande för hur mycket undervisning eleverna får under de tidiga åren. I diskussionsavsnittet funderar vi på om läraren tillhandahålls de rätta verktygen, som till exempel de lokala arbetsplanerna, grundutbildning och vidareutbildning, för att göra ämnet teknik lättare att undervisa i.