I denna studie undersöks likheter och skillnader i synen på läsande och läsförståelse mellan LPO94, LGR11 och PISA-undersökningen. Detta uppnås genom att studera dessa tre texter och på det sättet finna dessa likheter och skillnader. Studien visar att det har skett en förändring i synen på läsande och vilken typ av kunskap som krävs för att på bästa sätt ta till sig en text. LPO 94 lägger ett större fokus på läsaren vars erfarenheter och liv påverkar läsandet men också att läsande ska roa, skapa intresse och utveckla läsaren. LGR 11 har stora likheter med PISA och de båda lägger större fokus på den korrekta tolkningen. Texten är här fast och det är bara läsarens förmåga som bestämmer om den får ut det korrekta budskapet. Fokus har också minskat på den personliga utvecklingen som texter kan leda till för att istället handla om att lära sig lässtrategier för att tolka olika texter korrekt. Denna förändring kan tolkas som att det skett en förändring i tolkningen av vad läsande innebär från en mer traditionell och vid syn till en mer riktad mot arbetskraft försörjning och global ekonomisk konkurrenskraft vilket är vad PISA menar att de står för.

Detta är en C-uppsats som handlar om traditionella och moderna metoder och tekniker ibildundervisning. Syftet var att se hur begreppen moderna och traditionella metoder och teknikertolkas av lärare i bild och hur de lägger upp sina planeringar i undervisningen utifrån dessa tvåbegrepp. Jag intervjuade tre lärare i bild om hur de tolkade begreppen traditionella metoder ochtekniker i deras undervisning, vad som påverkade dem i deras planeringar och vad de undervisadei utifrån dessa begrepp. Resultatet visade att lärarna hade liknande tolkningar av begreppen menmed vissa variationer. Det som främst påverkade deras planeringar var elevernas önskemål iundervisningen och skolornas utrustning.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angående villkor och förutsättningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska på grundskolans senare år mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola.</p><p> Vi ville få en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar på skolor med olika huvudmän. För att kunna undersöka detta använde vi oss av intervjuer med låg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua två lärare som arbetar som engelsklärare på skolor med liknande upptagningsområde och med ungefär lika många elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssätt skiljde sig åt och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i så fall berodde på. I studien tar vi även del av forskning kring läroplaner och dess pedagogiska grundsyn samt språksyn. </p><p> Vår studie visade på att den holistiska synen på eleverna, som är representerad på Montessorisskolan, och elevernas inlärningssituation samt urvalet av läromedel var något som bland annat skiljde de olika skolornas arbetsformer åt. Samt att lärarnas förhållningssätt gentemot planering och genomförande av kursplanen var olika. Läraren på Montessoriskolan har en tydligare pedagogisk inriktning som hon följer medan den kommunala skolans lärare mer arbetar efter det förutbestämda läromedlet.</p>

<p>A significant amount of a teacher’s work consists of evaluation and marking of the students, which involves a great responsibility. This essay put the teacher’s evaluation of the students in focus. Today’s course Idrott och hälsa A, at the upper secondary school level, consists of 100 points and all students take this course apart from students attending apprentice programs. A student’s knowledge should be judged with respect to the goals that are set up for a certain course. The teachers’ task is to individually interpret the national goals and thus be able to motivate the evaluation of the students’ knowledge in accordance with these goals. The purpose of this thesis is to investigate theoretical tests in Idrott och hälsa A towards the national goals of the course. The question formulation is consequently, how correspond schools theoretical test in Idrott och hälsa A with national goals? Consequently, theoretical tests in Idrott och hälsa A at upper secondary school level were reviewed and categorised according to Bloom’s revised taxonomy. At the same time, the goals of Idrott och hälsa A have been categorised in order to compare the individual test questions to the national goals of the course. The result is that the tests in most cases do not reach the same level in the process dimensions as the national goals. However, in some cases, the tests reach a higher level than the national goals.</p><p>The fact that there are big differences between the test questions and the national goals of the course could mean that different teachers are setting up either too high or too low demands on the students in comparison to the national goals. Levin & Marton speak of the importance to set up tests in accordance with the predefined goals, in this case the national goals of the course. In other subjects, there are national tests but these tests do not exist within Idrott och hälsa, it might facilitate for the teachers having a national test as a base when evaluating the student. However, it still remains that national tests do not cover all national goals of the course, and therefore there still needs to be additional, complementary tests.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka vilka skillnader och likheter det finns angående villkor och förutsättningar för tolkning av kursplanen i engelska samt vissa aspekter av undervisning i engelska på grundskolans senare år mellan en friskola med Montessoripedagogik och en kommunal skola. Vi ville få en djupare inblick i hur arbetet med kursplanen fungerar på skolor med olika huvudmän. För att kunna undersöka detta använde vi oss av intervjuer med låg grad av strukturering och med hög standardisering. Vi kom att intervjua två lärare som arbetar som engelsklärare på skolor med liknande upptagningsområde och med ungefär lika många elever. I intervjuerna ville vi undersöka om deras arbetssätt skiljde sig åt och om deras tolkningar av kursplanerna var olika och vad detta i så fall berodde på. I studien tar vi även del av forskning kring läroplaner och dess pedagogiska grundsyn samt språksyn. Vår studie visade på att den holistiska synen på eleverna, som är representerad på Montessorisskolan, och elevernas inlärningssituation samt urvalet av läromedel var något som bland annat skiljde de olika skolornas arbetsformer åt. Samt att lärarnas förhållningssätt gentemot planering och genomförande av kursplanen var olika. Läraren på Montessoriskolan har en tydligare pedagogisk inriktning som hon följer medan den kommunala skolans lärare mer arbetar efter det förutbestämda läromedlet.

Hem- och konsumentkunskapen beskrivs som ett viktigt ämne när det kommer till frågor om globalisering, konsumtion och hälsa. Den nya kursplanen som gavs ut år 2011, för hem- och konsumentkunskap, har enligt Skolverket fått ett stort fokus på hur den enskilde individen kan bidra till en hållbar utveckling genom olika konsumtions val och handlingar i hemmet. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap inom Örebro kommun arbetar med olika miljöfrågor i undervisningen samt undersöka hur miljöanpassade deras inköp är. Genom enkäter och intervjuer insamlades information av 13 hem-och konsumentkunskapslärare i Örebro, om hur de arbetar med miljön i undervisningen samt hur miljöanpassade deras inköp är. Resultatet visar att inköp av svenska råvaror har fått störst fokus medan inköp av ekologiskt, närproducerade och säsongsanpassade råvaror görs i mindre utsträckning. Flera utav lärarna, som har en äldre hem- och konsumentkunskapsutbildning, känner att de inte har tillräckligt med miljökunskaper för vad som krävs i undervisningen. Sju av de 13 lärarna använder sig av uppgifter där eleverna ska ta hänsyn till miljön medan de resterande fem gör det ibland. En återkommande faktor till varför inköp av säsongsanpassade, ekologiska och närproducerade råvaror är låg är enligt lärarna på grund av den bristande ekonomin. En slutsats som kan dras är att hem- och konsumentkunskapen får begränsat med tid och resurser för att kunna utveckla och anpassa undervisningen efter den nya kursplanen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka en specifik lärobok i bild utifrån den gällande kursplanen i bild. Tidigare forskning visar att bildlärare är de lärare som sällan eller aldrig använder sig av läroböcker i undervisningen. Tidigare forskning visar även att bildlärare anser att det finns så pass lite undervisningsmaterial inom bildämnet att de tvingas skapa eget undervisningsmaterial och de få undervisningsmaterial som faktiskt finns lever inte upp till den standarden läraren vill ha på undervisningen. För att undersöka detta djupare genomfördes en undersökning där en lärobok i bild valdes ut och därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys utifrån läroboken och den gällande kursplanen i bild. Resultatet visar att läroboken saknar vissa delar för att leva upp till kursplanens uppnåendemål, men visar även att läroboken har ett rikt innehåll.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet har varit att undersöka och beskriva några trä- och metallslöjdlärares syn på faktakunskaper i slöjdämnet och dessa kunskapers betydelse i slöjdundervisningen. Frågeställningarna var följande: Hur beskriver slöjdlärarna vad faktakunskaper är och hur relaterar dessa beskrivningar till kursplanens beskrivning av faktakunskaper? Hur ser slöjdlärarna på faktakunskapers roll/ betydelse i slöjdundervisningen? Studien baseras på en ingående textanalys av slöjdens kursplan i Grundskolan kursplaner och betygskriterier 2000 (Skolverket, 2000) och kvalitativa intervjuer med trä- och metallslöjdslärare. Resultaten visar att kursplanen är tolkningsbar och att faktakunskap kan tolkas fram i form av slöjdprocessen. Lärarna omskrev faktakunskap och ansåg att faktakunskap kan vara basala kunskaper, verktygslära, materiallära, arbetsmetoder och att kunna uttrycka sig i ord och bild. Faktakunskap kan betraktas som en viktig grund både i kursplanen och hos lärarna. Lärarna bestämmer vad som är viktig, grundläggande kunskap. Kursplanen ger ett stort tolkningsutrymme åt lärarna, vilket gör att de prioriterar efter egen uppfattning.  Faktakunskap kan inte betraktas bara för sig själv utan måste ses i ett sociokulturellt samband.    Sökord: kursplan, trä- och metallslöjd, faktakunskap

Arbetet bygger på en undersökning av kursplaner och litteraturlistor för grundutbildningen i franska, motsvarande kurs A och B, vid universiteten i Uppsala, Umeå, Lund och Stockholm under de sista femtio åren för att undersöka och fastställa skillnader dem emellan i och över tid med fokus på hur de skilda momenten examineras. Det handlar om en klassificering av högskolepoängen som studenterna tar i sex olika grupper, muntlig och skriftlig språkfärdighet, text och litteratur, lingvistik, språkhistoria samt realia och den här klassificeringen baseras i första hand på hur det uttrycks i kursplanerna att de olika kursmomenten ska examineras. Dessutom innehåller arbetet en undersökning av om utbildningen har blivit ”lättare” i takt med att det är en större andel av befolkningen som studerar på universitet idag än för 50 år sedan. Undersökningen visar tydligt att det finns skäl att misstänka att så är fallet utifrån en mätning av det obligatoriska antalet sidor skönlitteratur som studenterna ska läsa på grundutbildningen.

A significant amount of a teacher’s work consists of evaluation and marking of the students, which involves a great responsibility. This essay put the teacher’s evaluation of the students in focus. Today’s course Idrott och hälsa A, at the upper secondary school level, consists of 100 points and all students take this course apart from students attending apprentice programs. A student’s knowledge should be judged with respect to the goals that are set up for a certain course. The teachers’ task is to individually interpret the national goals and thus be able to motivate the evaluation of the students’ knowledge in accordance with these goals. The purpose of this thesis is to investigate theoretical tests in Idrott och hälsa A towards the national goals of the course. The question formulation is consequently, how correspond schools theoretical test in Idrott och hälsa A with national goals? Consequently, theoretical tests in Idrott och hälsa A at upper secondary school level were reviewed and categorised according to Bloom’s revised taxonomy. At the same time, the goals of Idrott och hälsa A have been categorised in order to compare the individual test questions to the national goals of the course. The result is that the tests in most cases do not reach the same level in the process dimensions as the national goals. However, in some cases, the tests reach a higher level than the national goals. The fact that there are big differences between the test questions and the national goals of the course could mean that different teachers are setting up either too high or too low demands on the students in comparison to the national goals. Levin &amp; Marton speak of the importance to set up tests in accordance with the predefined goals, in this case the national goals of the course. In other subjects, there are national tests but these tests do not exist within Idrott och hälsa, it might facilitate for the teachers having a national test as a base when evaluating the student. However, it still remains that national tests do not cover all national goals of the course, and therefore there still needs to be additional, complementary tests.