Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen.

No description available.

Studien är kvalitativ till sin karaktär och halvstrukturerade intervjuer med spansklärare har genomförts. Resultatet har analyserats utifrån en läroplansteoretisk inriktning. Syftet har varit att undersöka spansklärares uppfattningar av den aktuella kursplanen med fokus på deras bedömningsarbete utifrån kunskapskraven. Undersökningens huvudsakliga resultat visar att lärarna känner sig osäkra i hur kunskapskraven i kursplanen ska tolkas och användas i bedömningen. Informationen kring hur den aktuella kursplanen ska användas har varit bristfällig. De menar att begreppen är svårtolkade och att bedömningen varje lärare gör därmed blir subjektiv. Erfarenhet och läromedel används för att avgöra vad eleverna ska kunna. Lärarna anser även att varken elever eller föräldrar förstår kunskapskravens formuleringar. Samtidigt som lärarna menar att kunskapskraven är svårförståeliga framkommer att deras bedömning blivit mer strukturerad, kontinuerlig och med en tydligare förankring i kunskapskraven jämfört med deras bedömningsarbete under tidigare kursplan.

I vår uppsats valde vi att undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka kursplanen i ämnet religionskunskap. Syftet med uppsatsen var därför att göra en jämförande studie mellan tre länder där kyrkan haft en stark ställning, inte minst i sin relation till staten men som skiljer gällande graden av religiositet. Utifrån en sekulariseringsteori som säger att graden av religiositet i landet påverkar kursplanens utformning ville vi se ifall graden av religiositet påverkar kursplanens utformning, detta då vi visste att graden av religiositet skiljer sig mellan länderna. Vi utgick även från det faktum att alla tre länder har en nära relation mellan stat och kyrka, och att kristendomen i alla tre länder historiskt haft en stort inflytande för länderna. Utifrån detta faktum använde vi oss av en teori som säger att religiöst arv påverkar utformningen av kursplanen och att trots att graden av religiositet i landet skiljer sig åt i de tre länderna idag så påverkar inte detta enligt denna teori kursplanen i religionskunskap då alla har ett tydligt kristet arv. Utifrån detta ställde vi oss frågorna om det finns skillnader mellan ländernas kursplaner samt vilka faktorer som skulle kunna förklara likheter och skillnader mellan ländernas kursplaner.                       För uppsatsen valde vi en kvalitativ metod där vi utgick ifrån tre kategorier som vi fann relevanta för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan länderna som vi därefter redovisade för respektive land i resultatdelen. När vi hade gjort detta jämförde vi resultatdelen i analysen där vi presenterade de, enligt oss, viktigaste likheterna och skillnaderna för att därefter försöka förklara dessa med hjälp av våra teorier.                       Vi fann i vår undersökning att sekularisering var den starkaste faktorn som påverkar kursplanen, men att det inte helt går att frångå att religiöst arv påverkar kursplanen i religionskunskap.

Studiens syfte var att undersöka vilket ämnesinnehåll lärare inom ämnet Idrott och hälsa använde sig av för att uppnå det riktlinjer Läroplan, ämnesplan och gymnasiegemensamma ämnen 2011 (2011) samt Läroplan för de frivilliga skolformerna (1994) kräver att skolans utbildning och ämnets undervisning ska uppnå. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och ägde rum vid sex olika tillfällen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom ämnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och några lärare kunde vid olika tillfällen ange en aktivitets syfte. Undersökningen visade även att många av det mål och riktlinjer som Gy 11 och Lpf 94 beskriver uppfylls genom undervisningen i Idrott och hälsa.

I Det var bättre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och ämnesplanen i Religionskunskap 1 ämnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot ämnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förändringarna kan innebära för läraren i sin yrkesutövning. Metoden för vår undersökning utgörs av en innehållsmässig textanalys med utgångspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. Vår teori grundar sig i Ulf P. Lundgrens och Göran Lindes Läroplansteori och läroplanskoder. I och med att vi undersöker och jämför likheter och skillnader är det möjligt för oss, att med hjälp av läroplanskoderna, uppmärksamma eventuella förändringar. Det har visat sig att styrdokumenten uppvisar fler likheter än skillnader sett till innehållet i kursen, exempelvis vilka kunskaper eleverna ska tillägna sig.

Undersökningens syfte var att synliggöra hur några verksamma lärare i grundskolans senare år upplever och uppfattar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. Studien utgår från den kvalitativa forskningsansatsen där semistrukturerade intervjuer tillämpades vid utförandet. Data insamlingen utgörs av sju respondenter valda utefter specifika kriterieurval. Resultatet visar att hälsa är ett svår definierat begrepp med många dimensioner, vilket även litteraturen påvisar. Begreppets oklarhet visar att hälsa kommer till olika uttryck i undervisning. Införandet av den nya kursplanen i Idrott och hälsa Lgr 11 pekar på att implementeringen är en komplicerad och tidskrävande process.

Följande undersökning handlar om hur lärare och blivande lärare ser på ämnet musik och estetiska lärprocesser i förhållande till den nya läroplanen Lgr11. Fokus för undersökningen ligger på de som undervisar eller ska undervisa i kärnämnen det vill säga svenska, engelska eller matematik i grundskolan årskurs 3–6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: lärare, lärarstudenter och lärarutbildare. De intervjuades svar har sedan jämförts med Lpo94, Lgr11 och den nya lärarutbildningen (2011) för att se hur dessa fyra harmonierar med varandra. Bakgrunden till undersökningen är en frågeställning hur förutsättningarna för att integrera ämnet musik med andra ämnen ser ut i grundskolan, i samband med införandet av den nya läroplanen. Kommer det att bli lättare eller svårare att samarbeta över ämnesgränserna? Resultatet antyder att den största problematiken ligger i de nya styrdokumentens (Lgr11) utformning, vilka ökar den generella arbetsbördan för lärarna. Resultatet antyder också att den nya lärarutbildningen motarbetar den nya läroplanens syfte i vissa avseenden.

Utifrån grundskolans nya kursplan i ämnet svenska studeras i denna uppsats skolreformen 2011. Genom att textanalytiskt jämföra kursplanen i svenska i Lgr11 med dess motsvarighet i lpo94 läggs i första hand fokus på vad som reformertas och reviderats i de två läroplanerna med syftet att undersöka om Lgr11 möter regeringens proposition (2008/09:87), vilken låg till grund för skolreformen 2011.I resultatet framgår att Lgr11 möter regeringens önskemål i propposition 2008/09:87 Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan.

I denna uppsats jämförs de tre senaste kursplanerna i matematik (Lgr80, Lpo94 och Lgr11) mot bakgrund av de svenska elevernas sjunkande matematikkunskaper. Undersökningen genomförs med två typer av textanalys, en kvantitativ och en kvalitativ. Med den kvantitativa innehållsanalysen undersöks frekvensen av ett antal nyckelord som hänger ihop med matematiken. Med den kvalitativa textanalysen undersöks till vem/vilka texterna är riktade, texternas form och struktur samt de matematiska områden som behandlas i texterna. Utifrån dessa textanalyser dras slutsatser kring hur de tre senaste kursplanerna skiljer sig åt beträffande innehåll, utformning och uttryckssätt. Dessutom utreds om kursplanernas innehåll, utformning och uttryckssätt i slutändan kommit och kan komma att påverka elevers prestationer och i så fall på vilket sätt.   Undersökningen visar att det finns markanta skillnader mellan de tre kursplanerna men också att Lgr80 och Lgr11 är mest lika varandra. Dessa båda kursplaner är mer detaljerade och tydliga i mål och innehåll än Lpo94, vilken många gånger beskyllts för att vara ”flummig”. Den här undersökningen stärker det argumentet, vilket indikerar att lärare faktiskt haft svårt att tolka innehållet i Lpo94. Därmed kan matematikundervisingen mycket väl ha blivit lidande.   Vidare förs i uppsaten diskussioner om språkets roll i matematiken samt betydelsen av vardagsanknytning i matematiken. Även där visar undersökningen på styrkor i Lgr80 och Lgr11. Nyckelord: kursplan, matematik, kvantitativ innehållsanalys, kvalitativ textanalys