Den här studien undersöker hur undervisningen i hållbar utveckling ser ut i geografi i årskurs 7–9. Syftet var att undersöka hur lärare arbetar mot och tolkar hållbar utveckling gentemot läroplanen och kursplanen i geografi för skolans årskurs 7–9. För att ta reda på syftet och besvara frågeställningarna utfördes kvalitativa intervjuer med fyra lärare verksamma inom SO-ämnena i Eskilstuna. Resultatet visar att lärare till viss del tolkar begreppet hållbar utveckling olika, något som kan tyda på bristande information och en avsaknad av tydliga riktlinjer. Begreppet definieras i hög grad utifrån ett ekologiskt perspektiv, medan andra aspekter av begreppet såsom sociala och ekonomiska nämns mer implicit. Undervisningen inom hållbar utveckling kan se mycket olika ut, men många arbetar med fältstudier och temaarbeten. Samtliga respondenter ansåg att det är både möjligt och fördelaktigt att arbeta ämnesövergripande inom hållbar utveckling. I resultatet belyses eventuella brister i lärares kunskaper inom ämnet, vilka också efterfrågar fortbildningar kring ämnet. Detta förhindras dock av en brist på både tid och pengar inom skolan.

I denna studie undersöks hur den samiska befolkningen framställs i sju läroböcker kopplade till ämnet geografi i högstadiet mellan åren 1956 och 2012. Syftet med studien var att ta reda på hur framställning sett ut och förändrats över tid, samt att ta reda på orsaker till förändringen. Vidare ställdes resultatet mot respektive kursplan som var aktiv vid den analyserade bokens utgivningstillfälle. För att ta reda hur framställningen sett ut över tid utfördes en kritisk diskursanalys av läroböckerna, sedan kopplades diskurserna som framkommit till kursplanerna. Resultatet visade att diskurserna som fått definiera den samiska befolkningen har ändrats mycket genom åren, även om flera teman var återkommande. I resultatet framkom det att den samiska befolkningen framställs i relation till vad majoritetsbefolkningen inte är. Den samiska befolkningen beskrivs ofta som grupp och inte som individer. Innebörden av att vara same har ändrats från att var något biologiskt till något som definieras av språk och kultur. Möjliga orsaker till diskursförändringar som kom fram i denna undersökning var införandet och avvecklandet av SIL, samernas egna möjlighet att påverka sin framställning och ändrat fokus i kursplanerna. Resultatet visade också att det som efterfrågades i kursplanerna styrde framställningen och vad som togs upp i läroböckerna.

<p>Detta arbete handlar om slöjden i skolan ur elevers, föräldrars, lärares och slöjdlärares perspektiv. Syftet med denna studie är att ge klarhet i hur dessa olika grupper ser på varför vi har slöjd i skolan. Vi vill ta reda på om målen i läroplanen och kursplanen uppfylls i slöjdundervisningen. Vilken nytta slöjden har enligt elever och föräldrar, men även vad lärare och slöjdlärare anser och säger om ämnet. Vi har börjat vårt arbete med att i litteratur hitta slöjdens historia. Det finns med en genomgång av Lpo 94, kursplanen för slöjd och Nu 03. Vi har gjort enkätundersökningar med fyra undersökningsgrupper. Dessa var elever i år 5 och år 9, deras föräldrar, samt lärare och slöjdlärare. Undersökningen genomfördes i en mindre kommun i norra Sverige. De olika enkäterna hade likartade frågor som vi sammanställt i diagram, för att på så sätt jämföra svaren. Vårt arbete har tydligt visat att slöjdämnets mål inte är känt av elever, föräldrar och lärare. Medan slöjdlärarna har bra kännedom om detta. Det praktiska arbetet ses som en av slöjdens vikigaste fördelar, tillsammans med att ämnet ger omväxling till de teoretiska ämnena.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterande</p><p>ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolans</p><p>senare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet med</p><p>studien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienterade</p><p>läroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärare</p><p>valde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senare</p><p>år 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning och</p><p>textanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare,</p><p>två kvinnor och två män. Läroboksgranskning och textanalys gjordes utifrån de</p><p>läroböcker som användes av de intervjuade lärarna vid respektive skola. I</p><p>examensarbetets inledande del behandlas tidigare forskning om samerna i</p><p>läroböckerna. Studien utgick från styrdokumenten för undervisningen, läroplanen</p><p>Lpo-94 och kursplanerna för de samhällorienterande ämnena. Av intervjuerna</p><p>framgick att dagens läroplaner uppfattas som luddiga och svaga på vissa</p><p>delar, som exempelvis nationella minoriteter. Läroboksgranskningen visade att</p><p>de flesta läroböcker som användes i skolorna inte ger lärare/elever möjlighet att</p><p>nå kurplansmålen för de samhällsorienterande ämnena. De textanalyser som</p><p>gjordes av textstycken ur läroböckerna visade på att den anda av schablonisering</p><p>som tidigare forskning visat på, till viss del fortfarande finns kvar. En ny</p><p>läroplan är på gång, kanske det kommer ske förändringar i och med den?</p>

<p>Detta arbete syftar till att ta reda på hur en 5:e klass uppfattar begreppet demokrati och hur den uppfattningen ändras under ett års tid. Förutom detta diskuteras hur läroplaner och kursplaner från 1969 och framåt tar upp begreppet demokrati.</p>

<p>Studiens syfte är att ta reda på lärarstudenter inom idrott och hälsas uppfattningar på begreppet friluftsliv ur ett skolperspektiv, samt se hur det överens stämmer med vad kursplanen i ämnet idrott och hälsa nämner om friluftsliv. Metoderna som använts i studien är en enkätundersökning och en kvalitativ intervjuundersökning. Resultatet av dessa två metoder har sedan jämförts med vad som står i kursplanen för idrott och hälsa. Resultatet i studien är att studenternas uppfattning på friluftsliv skiljer sig åt, men att i ett skolperspektiv har studenterna en likartad uppfattning. Studenternas svar stämmer relativt bra överens med vad som står i kursplanen.</p>

Detta arbete syftar till att ta reda på hur en 5:e klass uppfattar begreppet demokrati och hur den uppfattningen ändras under ett års tid. Förutom detta diskuteras hur läroplaner och kursplaner från 1969 och framåt tar upp begreppet demokrati.

Detta arbete handlar om slöjden i skolan ur elevers, föräldrars, lärares och slöjdlärares perspektiv. Syftet med denna studie är att ge klarhet i hur dessa olika grupper ser på varför vi har slöjd i skolan. Vi vill ta reda på om målen i läroplanen och kursplanen uppfylls i slöjdundervisningen. Vilken nytta slöjden har enligt elever och föräldrar, men även vad lärare och slöjdlärare anser och säger om ämnet. Vi har börjat vårt arbete med att i litteratur hitta slöjdens historia. Det finns med en genomgång av Lpo 94, kursplanen för slöjd och Nu 03. Vi har gjort enkätundersökningar med fyra undersökningsgrupper. Dessa var elever i år 5 och år 9, deras föräldrar, samt lärare och slöjdlärare. Undersökningen genomfördes i en mindre kommun i norra Sverige. De olika enkäterna hade likartade frågor som vi sammanställt i diagram, för att på så sätt jämföra svaren. Vårt arbete har tydligt visat att slöjdämnets mål inte är känt av elever, föräldrar och lärare. Medan slöjdlärarna har bra kännedom om detta. Det praktiska arbetet ses som en av slöjdens vikigaste fördelar, tillsammans med att ämnet ger omväxling till de teoretiska ämnena.

Jag har fått den uppfattningen att läromedel används ofta. För att använda detta medel på ett bra sätt, borde de därför vara välgjorda utifrån många faktorer. Jag vill se hur innehållet i de läromedel som idag används på skolor runt omkring motsvarar de mål som kursplanen för fysik i grundskolan har. Frågeställningarna är följande: - På vilket sätt behandlar läromedlen i fysik mål som finns i kursplanen för fysik i grundskolan? - Hur uppfattar fysiklärare de läromedel de använder sig av? - Hur använder fysiklärare läromedlen i sin undervisning? Genom en textanalys har jag jämfört läromedlens innehåll med de mål som finns i grundskolans kursplan för fysik under rubriken Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret, beträffande natur och människa. Det som min undersökning visar är att, med bara några få undantag, alla läromedel lyckas med detta. Inte bara jag tycker att läromedlen i stort uppfyller de mål som finns i kursplanen i fysik, utan även de tillfrågade lärarna som svarade på min enkätundersökning. Överlag gav de en bild av att de finner läromedlen i stor utsträckning som användbara. För min egen del vill jag även kunna se hur läromedlen kan användas på ett bra sätt när jag ska undervisa i ämnet fysik. Genom lärarenkäten har jag fått svar på hur lärare använder läromedlen på olika sätt. Något som jag kan ta till mig när jag undervisar i ämnet fysik.

Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterande ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolans senare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet med studien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienterade läroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärare valde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senare år 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning och textanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare, två kvinnor och två män. Läroboksgranskning och textanalys gjordes utifrån de läroböcker som användes av de intervjuade lärarna vid respektive skola. I examensarbetets inledande del behandlas tidigare forskning om samerna i läroböckerna. Studien utgick från styrdokumenten för undervisningen, läroplanen Lpo-94 och kursplanerna för de samhällorienterande ämnena. Av intervjuerna framgick att dagens läroplaner uppfattas som luddiga och svaga på vissa delar, som exempelvis nationella minoriteter. Läroboksgranskningen visade att de flesta läroböcker som användes i skolorna inte ger lärare/elever möjlighet att nå kurplansmålen för de samhällsorienterande ämnena. De textanalyser som gjordes av textstycken ur läroböckerna visade på att den anda av schablonisering som tidigare forskning visat på, till viss del fortfarande finns kvar. En ny läroplan är på gång, kanske det kommer ske förändringar i och med den?