Syftet med studien var att studera nya läroböcker i kursen naturkunskap 1a1 på gymnasiet. Böckerna analyserades utifrån den nya ämnesplanen i naturkunskap samt ett formulär med stödfrågor. Resultatet gav att ingen av de analyserade läroböckerna uppfyllde ämnesplanens mål och centrala innehåll på ett tillfredsställande sätt. Den största bristen fanns vad gäller ämnesplanens mål om att eleverna ska utveckla kunskaper om olika livsstilars konsekvenser för den egna hälsan samt folkhälsan. Ingen av böckerna berörde detta på ett tillfredsställande sätt. Det visade sig också vara en stor variation vad gäller böckernas upplägg och hur de var skrivna, om det fanns instuderingsfrågor och liknande. Slutsatserna är att lärare behöver komplettera med ytterligare material, böckerna i sig kan inte täcka hela kursen.

No description available.

This essay is an analysis of how Swedish sixth form students interpret ”a good society”, an expression which is part of the main content of Religion1, the mandatory course in religious studies. It is based on a a survey asking 198 students to define and reflect on what a good society might look like. A hermeneutic method has been used to analyse their answers in relation to regulations and research. The conclusion is that although most students show themselves able to reflect on what a good society might be, their ability to use ethical theory and concepts required by the course’s grading criteria is limited. There is a possibility that students have the required knowledge as specified by the course’s grading criteria, but lack the language to be able to sufficiently communicate their knowledge.

Detta examensarbete undersöker vilken plats litteraturhistoria har i dagens gymnasieskola utifrån vad den nya ämnesplanen i svenska tar upp. Hypotesen är att litteraturhistoria får en allt mindre plats i dagens skola. Metoden som använts i undersökningen är textanalys där den nya ämnesplanen i svenska med tillhörande kurser i urval analyseras i en noggrann närläsning. Enligt resultatet har det framgått att principerna för den nya ämnesplanen är tydlighet och att kurserna bygger på varandra. Momentet litteraturhistoria är till stor del knutet till litteraturvetenskap och användning av dess begrepp, samt tolkning och värdering av skönlitterära verk. Det framgår även att påbyggnadskurserna går upp på en mer avancerad nivå då det centrala innehållet blir allt detaljrikare och snävare formulerat. Några egentliga direktiv för hur läraren ska lägga upp sin undervisning i litteraturhistoria finns inte, utan läraren väljer själv vad som är viktigt för elevens fortsatta kunskapsutveckling inom ämnet. Detta gör undervisningen lättare att anpassa till varje elev och klass, fast samtidigt kan det bli svårare för läraren att göra ett relevant stoffurval. Slutsatsen är att litteraturhistoria finns kvar i skolan, men inte läses av alla då många program bara läser svenska 1 som obligatorisk kurs.

Tidigare studier har visat att många lärare använder läroboken i stället för ämnesplanen när de planerar sina lektioner, något som är vanligare bland lärare i de naturvetenskapliga ämnena. Andra studier har visat att det förekommer otydligheter i läroböckernas genetikavsnitt. Dessa otydligheter uppstår när den vetenskapliga förståelsen av genen funktion förenklas och förs in i läroböckerna. Fyra lärarintervjuer genomfördes för att undersöka hur lärare planerar sin undervisning utifrån lärobok och ämnesplan och läroboksanalyser utfördes för att se hur genetikinnehållet var utformat. Läroboksanalyserna visade att det fortfarande förekommer otydligheter kring genbegreppet i läroböckerna som kan skapa svårigheter för elevers förståelse av genetik. Intervjuanalysen pekade på att lärarna planerade olika för användning av läroboken i biologi- och naturkunskapsklasser, där läroboken användes mycket mer sällan i naturkunskapsklasserna. Vidare indikerade intervjuanalysen även att läroboken var mer styrande i planeringen av genetik än i andra ämnesinnehåll. Diskussionen fokuserar på vilken roll läroboken spelar när lärare planerar sina lektioner och kring skillnaden i undervisning för de elever som ska gå vidare till naturvetenskapliga högskolestudier och de som inte ska det.

Aktuell studie är en kvalitativ undersökning vars syfte är att studera hur gymnasieelever tolkar begreppet hälsa, och hur deras reflektion kring begreppet liknar begreppets innebörd för styrdokumenten i ämnet Idrott och Hälsa. Studien har genomförts på en gymnasieskola, med tolv stycken elever från gymnasiets årskurs två, i genomförandet har fokusgruppsintervjuer använts som undersökningsmetod med fyra respondenter fördelat på tre fokusgrupper. Elevernas resonemang har analyserats utifrån Antonovskys (2005) salutogena och patogena perspektiv på hälsa. Resultatet från studien visar att eleverna i studien tolkar begreppet hälsa utifrån tre stycken teman: Social-, psykisk- och fysisk hälsa. Flera av eleverna i studien förtydligade vad de menade med respektive tema. Temat social hälsa där stor vikt lades vid att ha vänner och familj runt omkring sig som spred positiv energi och som de förutsättningslöst kunde prata med allt om. Fysisk hälsa rådde det vissa skiljaktigheter i där någon av eleverna ansåg att sömn och kost var av stor vikt för att känna sig fysiskt i form, medan andra elever ansåg att träning en till flera gånger i veckan var något de var beroende av för att må bra. Psykisk hälsa ansåg eleverna i studien främst var att känna sig nöjd med sig själv och sin aktuella livssituation. Eleverna i studien påpekade framförallt en avsaknad av salutogen hälsoundervisning, där de önskar mer kunskap främst om den psykiska hälsan och en fördjupning kring hälsa i allmänhet. Eleverna i studien upplever att undervisningen i Idrott och Hälsa har ett patogent förhållningsätt.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka vilket ämnesinnehåll lärare inom ämnet Idrott och hälsa använde sig av för att uppnå det riktlinjer Läroplan, ämnesplan och gymnasiegemensamma ämnen 2011 (2011) samt Läroplan för de frivilliga skolformerna (1994) kräver att skolans utbildning och ämnets undervisning ska uppnå. För att söka kunskap kring detta intervjuades sex verksamma lärare inom ämnet Idrott och hälsa. Det kvalitativa intervjuerna var individuella och ägde rum vid sex olika tillfällen. Av resultatet framkom det att friluftsaktiviteter och idrottsaktiviteter med boll var det vanligast förekommande aktiviteterna inom ämnet. Undersökningen visade att det fanns aktiviteter som undervisningen bestog mer av och några lärare kunde vid olika tillfällen ange en aktivitets syfte. Undersökningen visade även att många av det mål och riktlinjer som Gy 11 och Lpf 94 beskriver uppfylls genom undervisningen i Idrott och hälsa.

I Det var bättre förr! Eller? En komparativ textanalys av kursplanen i Religionskunskap A och ämnesplanen i Religionskunskap 1 ämnar vi att undersöka vilka likheter och skillnader kursplanen i Religionskunskap A gentemot ämnesplanen i Religionskunskap 1 uppvisar. Dessutom vill vi undersöka vad de eventuella förändringarna kan innebära för läraren i sin yrkesutövning. Metoden för vår undersökning utgörs av en innehållsmässig textanalys med utgångspunkt i Lennart Hellspongs och Per Ledins analysmetod för brukstexter. Vår teori grundar sig i Ulf P. Lundgrens och Göran Lindes Läroplansteori och läroplanskoder. I och med att vi undersöker och jämför likheter och skillnader är det möjligt för oss, att med hjälp av läroplanskoderna, uppmärksamma eventuella förändringar. Det har visat sig att styrdokumenten uppvisar fler likheter än skillnader sett till innehållet i kursen, exempelvis vilka kunskaper eleverna ska tillägna sig.

This essay aims to examine how three active history teachers in the upper secondary school interprets the new course plan for history in gy11. The essay shows how they discuss and express opinions regarding three main keywords - historical awerness, use of history and source criticism, and finally, how they think they need to change the way they teach.