Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera vad gymnasieelever anser är viktigt med att läsa kursen Historia 1. För att undersöka detta deltog sammanlagt 138 gymnasielever i årskurs 1 från sex olika gymnasieprogram som alla besvarade varsin enkät. Resultaten i den här undersökningen visade att elever ansåg att det är ganska viktigt att läsa historia och att den främsta specifika orsaken att läsa kursen var för att klara historieproven. Den här undersökningen gav också indikationer på att elever var ovetande om de teoretiska byggstenar som skolverkets ämnesplan anger som viktiga för att utveckla elevernas historiemedvetande. Detta då eleverna såg dessa byggstenar som samma sak, nämligen historia. Vid en jämförelse mellan vad elever som läser högskoleförberedande program och elever som läser yrkesförberedande svarat fanns det signifikanta skillnader på samtliga byggstenar och frågor. Högskoleförberedande elever värderade skolämnet historia som viktigare är vad yrkesförberedande elever gjorde.

Sedan svenskämnet introducerades i skolväsendet har vad som ansetts centralt inom ämnet varierat. Över tid uppstod ämneskonceptioner inom ämnet; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Än idag anspelar styrdokument och läroböcker på de tre ämneskonceptionerna, och även en fjärde – svenska som erfarenhetspedagogiskt demokratiämne – har diskuterats. Forskning visar dessutom på en diskrepans mellan vilka ämneskonceptioner som berörs inom studieförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. Denna studie har genom en kvalitativ komparativ textanalys analyserat ämnesplanen för svenska 1, samt två läroböcker för svenska 1, för att urskilja vilka ämneskonceptioner som där är synliga. Analysen visade på skillnader mellan såväl ämnesplan och läroböcker, där olika ämneskonceptioner var framträdande, som mellan läroböcker för olika programtyper. Resultaten visade att svenska som färdighetsämne var mer framträdande inom läroboken för studieförberedande program, medan svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne var tydligare i läroboken för yrkesförberedande program. Detta resultat motsäger tidigare forskning.

The purpose of this paper is to acknowledge similarities and differences between what teachers are educating their students about and what textbooks contains in relation to the Swedish national minority languages (Finnish, Lappish, Yiddish, Romani and Meänkieli). The methods in the study are semi-structured interviews and textual analysis. The result shows a variety in how much space the minority languages are given in the three analyzed textbooks and a variety between how much time the five different teachers are giving the minority languages. In addition to this one can see that at least three of the teachers are using extra material such as movies, books, or websites in their education to give the students another perspective than the ones in the textbooks.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den gamla kursplanen i historia från 1994 skiljer sig från den nya ämnesplanen i historia från 2011. Metoden för uppsatsen är en dokumentanalys av styrdokumenten: Kursplanen från 1994 och Ämnesplanen skriven 2011 samt att koppla detta till relevant historiedidaktisk litteratur. Resultatet är att ämnesplanen och kursplanens innehåll skiljer sig åt. Vi ser tendenser till att ämnesplanen är utformad mer specifikt i vad undervisningen ska innehålla, medan Kursplanen är mer övergripande. Slutsatsen är att vår undersökning är relevant då den visar på vilka förändringar verksamma lärare måste göra i sin undervisning, dessutom finns det en tydligare koppling mellan ämnesplanen och den didaktiska forskningen.

Syftet med denna studie var att skapa kunskap om vilka religionsdidaktiska teorier som influerat formuleringarna i ämnesplanen för Religionskunskap 1. Vidare var syftet att få kunskap om vilken slags religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen, och huruvida den religionsdidaktiken tangerar den som ämnesplanen uttrycker. Den kvalitativa studien genomfördes med en metodtriangulering. Först gjordes en textanalys av ämnesplanen för Religionskunskap 1 och därefter semistrukturerade intervjuer med religionslärare. På de transkriberade intervjuerna gjordes en innehållsanalys. Studien visade att bland de olika religionsdidaktiska teorierna var det Robert Jacksons tolkande religionsdidaktik som framförallt influerat formuleringarna av ämnesplanen för Religionskunskap 1 även om andra religionsdidaktiska teorier kunde skönjas. Den tolkande religionsdidaktiken vad även den teori som mestadels framträdde i innehållsanalysen av de transkriberade lärarintervjuerna. En av slutsatserna av studien var att ämnesplanen för Religionskunskap 1 varken kan sägas förorda en bestämd religionsdidaktisk teori eller uttrycka någon enhetlig religionsdidaktik. En annan slutsats var att den religionsdidaktik som kommer till uttryck i klassrummen utifrån innehållsanalysen av intervjuerna med respondenterna i stora drag tangerar den religionsdidaktik som enligt textanalysen dominerar ämnesplanen för Religionskunskap 1.

En förutsättning för ett aktivt och kritiskt medborgarskap i dagens informationssamhälle är att besitta ekonomisk kunskap. Samhällskunskapslärare påstår sig sakna nödvändiga kunskaper inom ekonomi, vilket medför att de i vissa fall undviker området. De anser det även vara svårt att anknyta till elevens vardag vad gäller nationalekonomiska modeller. I och med detta kan det antas att läroboken, som utgör det mest använda läromedlet i svensk skola, brukas mer frekvent inom området ekonomi än inom övrig samhällskunskapsundervisning. Detta gör att det både är intressant och viktigt att undersöka hur läroböcker angående området ekonomi inom ämnet samhällskunskap förhåller sig till de aktuella styrdokumenten, då det är kunskaperna inom dessa eleverna ska ges förutsättningar att utveckla. Studiens syfte har således varit att bidra med kunskap om hur läroböcker i samhällskunskap förhåller sig till ämnesplanens skrivningar för gymnasiekursen samhällskunskap 1b angående kunskapsområdet ekonomi. Syftet har även varit att, utifrån läroböckernas presenterade innehåll, föra en diskussion om på vilket sätt eleven ges förutsättningar att utveckla de ekonomikunskaper som finns formulerade för kursen. För att uppnå syftet har två varianter av kvalitativ, textanalytisk metod använts.     Resultatet visar att den ena läroboken tar upp samtliga aspekter angående vad som framhålls av ämnesplanen för kursen samhällskunskap 1b att området ekonomi ska behandla. I och med att den förklarande och konstaterande framställningstypen dominerar i båda läroböckerna och att den reflekterande och analyserande förekommer i långt lägre utsträckning kan det innebära att eleven inte ges lika goda förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi utifrån ämnesplanens formuleringar som om den reflekterande och analyserande varit mer förekommande. I den ena läroboken framställs innehållet däremot mer frekvent genom denna framställningstyp genom att det vid fler tillfällen anknyts till eleven och att innehållet berörs ur olika perspektiv. Dessutom ges innehållet en ytterligare dimension genom att teoretiska modeller inkluderas, vilket inte är fallet inom den andra boken. I den ena läroboken förekommer i högre grad normativa inslag. Å ena sidan kan det argumenteras för att dessa ger eleven ökade förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi, då de bland annat bidrar med konkreta tips. Å andra sidan kan det argumenteras för att de bidrar negativt till elevens förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi vad gäller elevens förmåga att kunna analysera olika ekonomiska aspekter. / A condition for an active and critical citizenship in a society based on information is to possess economic knowledge. Teachers in social science consider themselves to lack necessary economic knowledge, which means that they, in some cases, avoid the area. They also claim it to be difficult to relate different economic models to the student’s everyday life. With this it can be assumed that the educational book, which is the most common teaching aid in the Swedish school, is being used more frequently in the economic area than in other areas of social science. This makes it interesting and important to examine how educational books, for the area of economics in social science, relates to the curriculum´s writings. The aim of this study has therefore been to examine how educational books for the upper secondary school course social science 1b relates to the curriculum’s writings regarding the knowledge area of economics for the course. From the content presented in the textbooks the aim has also been to discuss in which way the textbooks give the student opportunities to develop the economic knowledge which are being projected in the curriculum for the course. To fulfil the aim of the study, two versions of qualitative methods of analyzing texts have been employed.     The result shows that one of the textbooks include all aspects of economics that the curriculum for the course social science 1b expresses that the area should cover. To convey the content the explanatory and stating way of expressing the content dominates in both textbooks. The reflecting and analyzing way of expressing the content is much more uncommon and the fact that this way of expressing the content in a lower extant appears in the textbooks can affect the student´s opportunities to develop knowledge of economics in a negative way. However, in one of the textbooks, this way of expressing the content is more occurring than it is in the other. In more cases the content links to the student and is also processed from different perspectives. It is also the case that theoretical models complements the textual content in this textbook, which is not the case in the other. The normative way of expressing the content is more common in one of the books. Some of the normative way of expressing the content, that appears in the textbooks, could mean that the student is given increased opportunities to develop knowledge because of, for example, the concrete proposals that occur. On the other hand, the normative way of expressing the content, can contribute negatively to the student’s opportunities to develop economic knowledge in a way that makes it harder for the student to analyze different aspects of economics.

Skönlitteratur och fiktionsläsning har en självklar men samtidigt omtvistad plats inom svenskämnet. I och med Ämnesbetygsreformen och det förslag till en ny svenskämnesplan som presenteras finns återigen anledning att undersöka skönlitteraturens och läsningens ställning i gymnasieskolans svenskämne. Genom ett diskursanalytiskt perspektiv undersöks hur skönlitteratur och läsning legitimeras i gymnasieskolans rådande centrala styrdokument samt det förslag till en ny ämnesplan vilket offentliggjorts av Skolverket. Resultatet visar att bägge ämnesplaner och övriga styrdokument inbegriper tre av fyra legitimeringstyper: auktoritetslegitimering, moralisk legitimering och rationell legitimering. Ingen legitimering av typen mythopoesis förekommer i någon ämnesplan. En starkare betoning på moraliska legitimeringar uppfattas i förslaget till en ny ämnesplan, där begreppet bildning tar större plats än i rådande ämnesplan.

Undervisning av kursen Biologi 1 på gymnasiet kan se olika ut, både mellan olika skolor och mellan olika klassrum på samma skola. Lärare upplever att kursen har ett omfattande centralt innehåll och gör därför prioriteringar i sina val av innehåll och arbetssätt i undervisningen för att hinna med tidsmässigt. Lärare använder det så kallade ”frirummet” när de gör sina val. Det har inte genomförts forskning i någon större utsträckning kring sambandet mellan lärares tolkningar av ämnesplanen, påverkande faktorer och de val av undervisningsinnehåll som lärare gör i biologiundervisningen. Syftet med denna undersökning är därför att öka kunskapen om vilka delar i det centrala innehållet som biologilärare på gymnasiet prioriterar i sin undervisning och hur de gör den prioriteringen. Sådana kunskaper kan bidra med grunder för diskussion mellan lärare om undervisningens innehåll och leda till att mer övervägda val görs. Undersökningen är kvalitativ i sin form och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex behöriga biologilärare, som alla har flera års erfarenhet av att undervisa i ämnet biologi. Det insamlade datamaterialet transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys. Resultatet visar att det finns främst likheter, men även vissa skillnader, i vilka delar av det som lärarna prioriterar i sina undervisningsplaneringar. De undervisningsområden som lärarna främst prioriterar är ekologi, evolution och biologiämnets arbetsmetoder. Det finns även likheter och skillnader i de faktorer som lärarna uppger påverkar deras val av innehåll och arbetssätt i undervisningsplaneringen. De faktorer som lärarna uppger i huvudsak påverkar deras val är ämnesplan, tidsutrymme, schemaläggning, resurstillgång, läromedel, kollegialt samarbete, eget intresse och elevernas intresse. Trots att lärare gör sina egna tolkningar av det centrala innehållet, så finns det likheter i vilka val de gör. Det kan bero på att det inom ämnesområdet finns traditioner kring vilket syftet med undervisningen är och hur innehållet värderas. Slutsatsen av denna undersökning är att även om det finns många likheter i de val som lärarna gör utifrån sina tolkningar av det centrala innehållet och vilka faktorer som påverkar dem, så är det i slutändan lärarnas uppfattning vad som är viktigt att förmedla till eleverna, lärarnas ämneskunskaper och egna intressen inom ämnet som ger undervisningen dess karaktär.

Lärarjobbet är idag så mycket mer än att enbart lära ut kunskap. I detta arbete gör jag några kvalitativa intervjuer med 5 stycken gymnasielärare för att ta reda på om de är medvetna om vad som står skrivet i läroplanen och om de utför sitt arbete i enlighet med denna. Förutom självaste kunskapsförmedlingen, står det i läroplanen att lärare även har uppgiften att ge eleverna social träning, förmedla demokratiska och mänskliga rättigheter, betygssättning osv. Läroplanen är det närmaste en arbetsbeskrivning som en lärare har. Min undersökning visar att lärarna frångår och följer inte läroplanen fullt ut. Detta sker inte på grund av något missförstånd kring vad som står skrivet i läroplanen, då det visar sig att de intervjuade lärarna mycket väl vet vad som står skrivet i den och vad som förväntas av dem. Anledningen till att de frångår läroplanen visar sig vara andra yttre omständigheter såsom tidsbrist, klasstorlek, administrativt arbete osv. Dessa yttre omständigheter kring lärarnas arbetssituation leder till att lärarna i vissa fall väljer att delvis frångå läroplanen.

Utifrån rådande samhällsklimat vill den här studien ge ett bidrag till studiet av svensk islam och gymnasieskolans religionslärobok. Dessa två delar läggs sida vid sida för att fördjupa förståelsen om muslimer idag samt om lärobokens innehåll. De frågeställningar som ställs lyder: Hur beskrivs islam av shiarepresentanter jämfört med två religionsläroböcker? Vad skiljer, vad är gemensamt och vad ger det för konsekvenser? På vilket sätt presenterar religionsläroböckerna muslimer i allmänhet och representanter för shiaislam i synnerhet?I inledningskapitlet beskrivs skolans ämnesplan, läroplan samt läroboken. De olika teorier som förs fram är främst essentialistisk förståelsehorisont förklarad av Gilhus och Mikaelsson (2003) och emic och eticsbegreppet. Båda teorierna kan vara en hjälp till att förstå religion från ett religiöst inifrånperspektiv. Metoden i studien var en gruppintervju med fem yngre shiamuslimska kvinnor som läste religionskunskap på folkhögskola. De läroböcker som granskades var en Mosaik (Bonniers) och Relief Livsvägar (Gleerups).Resultatet mynnade ut i att en del av det som läroboksförfattarna skriver och som informanterna beskrev var gemensamt. Men att det fanns information som enbart boken tog upp och som för informanterna utelämnade av olika anledningar. Men framförallt visade det sig att informanterna förklarade de centrala muslimska innehållet på ett djupare och personliga sätt än böckerna. Informanterna ville nyansera bilden av islam och dela med sig av det positiva av sin tro och sitt liv. Deras information kompletterar skolans undervisning och fördjupar förståelsen av islam.