Denna studie har undersökt läroplanernas styrdokuments skrivelser om samhällskunskapsämnetssyfte och innehåll. De läroplaner som ingår i undersökningen är Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80samt LPO 94. Syftet med undersökningen är att undersöka likheter och skillnader i de olikaläroplanerna samt att jämföra respektive läroplaner med så kallade ämneskonceptioner. Metodensom använts i föreliggande undersökning är Charles Tillys rörande komparativa studier.Ämneskonceptioner betyder något förenklat vad som anses i fråga om att ämnet fyller försyfte samt vad ämnet ska innehålla. I denna studie framgick det att de tidigare läroplanernavisade på ett detaljrikt ämne med ett syfte för orientering i samhället samt yrkesförberedelse.Senare läroplaner visade på ett mindre detaljerat ämne med ett större inslag av problematiseringoch med en uttalad värdegrund. I relation till ämneskonceptioner stämde de tidigare läroplanernaLgr 62 och Lgr 69 bäst överens med de ämneskonceptioner vilka hade en orienterandeansatts med fokus på fakta och begrepp. De senare läroplanerna Lgr 80 och LPO 94vilka var mer målfokuserade och problematiserande stämde bättre överens med de ämneskonceptionervilka hade värdegrundsinriktade och medborgarfärdighetsinriktade ansatser

Denna studie har syftat till att undersöka vilka särskiljande teman och ämneskonceptioner som innefattar Finlands motsvarighet till svenskämnet; Modersmål och litteratur, svenska som modersmål för gymnasiet ur ett läroplansteoretiskt perspektiv. För att på bästa sätt uppnå studiens syfte har en diskursanalytisk metod tillämpats där kursplanen för Modersmål och litteratur i Finlands läroplan Grunderna för gymnasiets läroplan 2003 varit studieobjekt. Utifrån de tre urskiljda teman eller nyckelbegreppen Litteratur och analytiskt tänkande, Språk och Retorik och kommunikation har det vidare i den ämneskonceptionella analysen av kursplanen kunnat utläsas att samtliga tre svenskämneskonceptioner; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne tas i uttryck. I och med detta är kursplanen svåridentifierad, men med ett visst övertag av svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne i interaktion med svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne. Resultatet utifrån analysen har vidare i diskussionen ställts i jämförelse med tidigare forskning, som fokuserat på analyser av kursplanen i svenskämnet i Sverige. I diskussionen har slutsatsen dragits att skillnaden mellan de svenska och finska kursplanerna för svenskämnet inte är särskilt stor. Detta har fastslagits eftersom tidigare forskning av den svenska kursplanen har påvisat att svenskämnet även där är ett ämne där samtliga tre ämneskonceptioner yttras till relativt lika stor del. Dock har svenska som färdighetsämne kommit att betonas eftersom samtliga avhandlingar påvisar det faktum att svenskämnet till största del är ett ämne som handlar om språket.

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs nio arbetar med svenskämnet. Då kursplanen är ganska öppen och inte ger några direktiv om hur undervisningen bör gå till kan det vara svårt att få en enhetlig bild av svenskämnet. Syftet med min undersökning var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att finna i lärarnas undervisning och kursplanen, samt om de är förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt få lärarnas syn på ämnet. Jag har utgått från teoretiska ämneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och även grundskolans kursplan i svenska. Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte går att tala om ett enhetligt svenskämne. Det finns heller inga renodlade ämneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika. Vidare visar resultatet att det går att läsa in alla de teoretiska ämneskonceptionerna som undersökningen är baserad på i kursplanen, vilket i sin tur ger läraren möjlighet att relativt fritt välja stoff och arbetssätt. / This composition is about how teachers in the ninth grade work with Swedish as a subject. When the syllabus is rather open and does not give any directions about how the teaching should be it may be difficult to get a unitary picture of Swedish as a subject. The purpose with my inquiry was to find out which conceptions of subjects as one can find in the teachers instructions and syllabus and if they are consistent with each other. I have tried to get the teachers view of the subject using qualitative interviews. I have proceeded from theoretical conceptions of subjects and analyzed these interviews and also comprehensive school’s syllabus in Swedish. The result of the composition shows that there are a number of conceptions that makes it impossible to talk about a unitary Swedish as a subject. Neither there are any absolute conceptions of Swedish as a subject but rather a combination of several different. Further the result shows that one can find all the theoretical conceptions that the inquiry is based on in the syllabus which in its turn gives the teacher possibility to relatively free choose materials and ways of work.

Syftet med studien är att undersöka vilka överväganden lärare på högstadiet säger sig göra när de organiserar sin ensembleundervisning och i vilken utsträckning dessa rutiner motsvaras av de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Genom intervjuer med musiklärare på högstadiet samlades data in som underlag i för studien. Resultatet i studien utgår ifrån de fyra frågeställningarna som berör överväganden angående kursens mål, repertoar, ramfaktorer och elevers förutsättningar som sätts i relation till den tidigare forskningen i diskussionen. Resultatet tolkas även utifrån de ämneskonceptioner som beskrivs av Frede V. Nielsen. Resultatet visar att överväganden mot kursens mål varierar kraftigt då några använder sig av kursplanen i hög grad då de organiserar ensembleundervisning medan andra bortser från den helt. I val av repertoar visade det sig att det viktigaste inte var att lära sig spela låtar enligt de intervjuade lärarna utan att musicera med flyt samt att kunna göra en egen tolkning av en låt. Den mest begränsande ramfaktoriska aspekten var att tiden skulle räcka till under lektionerna. När det kommer till elevers olika förutsättningar menade de intervjuade lärarna i studien att det gäller att vara lyhörd och anpassningsbar. Musikämnet som ett musiskt ämne och gemenskapsämne var de ämneskonceptioner som framstod mest i linje med de intervjuade lärarnas musikpedagogiska grundsyn.

Sedan svenskämnet introducerades i skolväsendet har vad som ansetts centralt inom ämnet varierat. Över tid uppstod ämneskonceptioner inom ämnet; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne. Än idag anspelar styrdokument och läroböcker på de tre ämneskonceptionerna, och även en fjärde – svenska som erfarenhetspedagogiskt demokratiämne – har diskuterats. Forskning visar dessutom på en diskrepans mellan vilka ämneskonceptioner som berörs inom studieförberedande- och yrkesförberedande program på gymnasiet. Denna studie har genom en kvalitativ komparativ textanalys analyserat ämnesplanen för svenska 1, samt två läroböcker för svenska 1, för att urskilja vilka ämneskonceptioner som där är synliga. Analysen visade på skillnader mellan såväl ämnesplan och läroböcker, där olika ämneskonceptioner var framträdande, som mellan läroböcker för olika programtyper. Resultaten visade att svenska som färdighetsämne var mer framträdande inom läroboken för studieförberedande program, medan svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne var tydligare i läroboken för yrkesförberedande program. Detta resultat motsäger tidigare forskning.

Föreliggande studie undersöker innehållet i ämnet svenska som andraspråk med fokus på vilken skönlitteratur som används i undervisningen och hur lärare motiverar sina val. Studien tar avstamp i Hellbergs (2012) ämneskonceptioner om svenska; svenska som färdighetsämne, svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition. Data har samlats in genom intervjuer och enkät.  Resultatet visar att det är stor spridning på de skönlitterära verken, från ungdomslitteratur och dystopier till biografier, relationsromaner, manga och klassiker. Undervisande lärare motiverar sitt val av litteratur i undervisningen på ett flertal grunder. Exempel på framträdande motiveringar är skönlitteratur som underlag för diskussion och analys. Vidare är det stort fokus på att införliva ett kulturarv på ett eller annat sätt både gällande litteraturhistoriska verk, så kallat klassiker, och svenska verk som eleverna bör känna till. Ytterligare motiveringar handlar om att skapa läslust och skapa igenkänning. Ur materialet framträder mer eller mindre spår av alla ämneskonceptioner. Svenska som färdighet är ämneskonceptionen som framträder i minst utsträckning och det är med relativt stor marginal i förhållande till de andra tre ämneskonceptionerna; svenska som personlig utveckling, svenska som kritisk litteracitet och svenska som litteraturtradition, som framträder desto mer och med jämn spridning.

No description available.

Det är lärarens ansvar att välja olika metoder för att nå uppsatta mål i läroplanen. Målen är desamma men hur lärare arbetar mot dessa mål ser olika ut. Läromedel är ett vanligt förekommande verktyg i undervisningen. Det sker ingen granskning av läromedel idag utan det är lärarens ansvar att välja ett läromedel som anses vara lämplig. Syftet med denna studie är att undersöka hur läraren väljer ett läromedel och hur det används i undervisningen samt vilka ämneskonceptioner som läromedlet representerar. Undersökningens teoretiska utgångspunkter är utifrån tre ämneskonceptioner, de didaktiska frågorna och det sociokulturella perspektivet. Studien är utförd genom kvalitativa forskningsmetoder som består av intervjuer, observationer och läromedelsanalys. Resultatet av min studie visar att undervisningen och läromedlen representerar ämneskonceptionen svenska som ett färdighetsämne. Den bygger på språkets uppbyggnad och struktur. Färdighetsträning av olika moment är vanligt förekommande i svenska som ett färdighetsämne. Studien visar att det inte finns några strategier eller urvalskriterier vid valet av läromedel. Det är ett gemensamt beslut som görs i arbetslaget med utgångspunkt att läromedlet uppfyller läroplanens mål. Elevernas delaktighet syns inte till varken vid valet av läromedel eller i undervisningen.

Denna studie undersöker vilken typ av skrivande och skrivuppgifter som ingår i kursen svenska 1 på gymnasiet. Studien är tänkt att bidra med kunskap om skrivpraktiker och skrivpedagogiska diskurser i gymnasieskolans kurs svenska 1, undersöka hur skrivpraktiker kan förstås som ämneskonceptionellt utformade och analytiskt undersöka vilka skrivpedagogiska diskurser som kan urskiljas i ämnesplanen för svenska 1. I denna studie ligger Ivaničs sex diskurser om skrivande (färdighetsdiskurs, processdiskurs, genrediskurs, kreativitetsdiskurs, diskurs för sociala praktiker och sociopolitisk diskurs) som huvudsaklig teoretisk grund för en undersökning om vilka skrivpedagogiska diskurser som återfinns i de olika skrivpraktiker som studiens informanter ämnar skapa. I den teoretiska bakgrunden finns även literacy och en ämnesplansanalys. Den metod som används är etnografiskt inspirerad och innebär kvalitativa intervjuer med tre inom svenska 1 verksamma svensklärare på gymnasienivå. I studien analyseras informanternas tal om skrivundervisningen, deras uppgiftsinstruktioner och planeringar för skrivande inom svenska 1. De skrivpraktiker som skapas kan förstås som ämneskonceptionellt utformade, där svenskämnets tre olika ämneskonceptioner utgör villkor för realiserandet. Denna studies huvudsakliga resultat kan sammanfattas i följande punkter: • Färdighetsdiskursen tillsammans med genrediskursen är de dominerande skrivpedagogiska diskurserna inom den skrivundervisning de intervjuade lärarna erbjuder. Kreativitetsdiskursen och den sociopolitiska diskursen saknas i stort sett inom svenska 1, enligt denna studie. • ”Svenska som färdighetsämne” är den dominerande ämneskonceptionen inom kursen svenska 1, där det finns två undergrupper: svenska som ”lägre färdighetsämne” på Vård och omsorgsprogrammet och delvis på Teknikprogrammet samt svenska som ”högre färdighetsämne” på Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsprogrammet, Ekonomiprogrammet och delvis på Teknikprogrammet. • Endast några få av Ivaničs skrivpedagogiska diskurser kan analytiskt urskiljas i ämnesplanen för svenska 1, främst färdighetsdiskursen och genrediskursen.

När lärare ska välja skönlitteratur att använda i sin undervisning står det inte explicit uttryckt i kursplanen vilken litteratur lärare bör skapa sin undervisning kring. Utöver kursplanen har skolan en värdegrund som ska genomsyra all undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad som påverkar lärares didaktiska val av skönlitteratur och vilka syften de har med sina litteraturval. Studien kommer även belysa hur ofta lärare väljer skönlitteratur med syftet att elever ska utveckla en tolerans och förståelse för kulturell mångfald. Analysen av materialet kopplas till Schoenfelds (2011) beslutsteori samt Malmgrens (1996) ämneskonceptioner. Litteraturen som analyseras består av internationella och nationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Resultatet visar att det finns många faktorer som påverkar lärares didaktiska val och att dessa faktorer kan delas in i fyra olika kategorier: professionella faktorer, personliga faktorer, texternas språk och längd samt ramfaktorer. Det framkommer även att lärare kan välja litteratur utifrån flera syften, till exempel att utveckla elevernas språk eller att de ska kunna identifiera sig i handlingen eller med karaktärerna. Resultatet visar även att lärare anser att det är viktigt att eleverna utvecklar en förståelse för andra men samtidigt framkommer att värdegrundsfrågorna får stå tillbaka för andra mål och syften. Sammanfattningsvis fastslås att lärares val av litteratur är en komplex process.