Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vad som utmärker mer avancerade manliga skrivare på mellanstadiet. Genom en enkätundersökning av pojkars attityder till skrivande samt observationer av pojkars skrivpraktiker före och under ett längre skrivprojekt studerades aspekter som utmärker dessa skrivare gentemot övriga elever. Studien fann att de mer avancerade manliga skrivarna kommer från högutbildade familjer samt att de avancerade skrivarnas positiva attityder till skrivandet var väl förankrade i hemmet. Studien fann också att dessa pojkar i högre uträckning anstränger sig för sin egen, lärarens och sina vårdnadshavares skull än deras klasskamrater. Slutsatsen är att vårdnadshavares värderingar samt att läraren har höga förväntningar på pojkarna avspeglar sig i en vilja att anstränga sig för att lära – vilket i studien visade sig vara nyckeln till att bli en mer avancerad skrivare

Denna studie undersöker vilken typ av skrivande och skrivuppgifter som ingår i kursen svenska 1 på gymnasiet. Studien är tänkt att bidra med kunskap om skrivpraktiker och skrivpedagogiska diskurser i gymnasieskolans kurs svenska 1, undersöka hur skrivpraktiker kan förstås som ämneskonceptionellt utformade och analytiskt undersöka vilka skrivpedagogiska diskurser som kan urskiljas i ämnesplanen för svenska 1. I denna studie ligger Ivaničs sex diskurser om skrivande (färdighetsdiskurs, processdiskurs, genrediskurs, kreativitetsdiskurs, diskurs för sociala praktiker och sociopolitisk diskurs) som huvudsaklig teoretisk grund för en undersökning om vilka skrivpedagogiska diskurser som återfinns i de olika skrivpraktiker som studiens informanter ämnar skapa. I den teoretiska bakgrunden finns även literacy och en ämnesplansanalys. Den metod som används är etnografiskt inspirerad och innebär kvalitativa intervjuer med tre inom svenska 1 verksamma svensklärare på gymnasienivå. I studien analyseras informanternas tal om skrivundervisningen, deras uppgiftsinstruktioner och planeringar för skrivande inom svenska 1. De skrivpraktiker som skapas kan förstås som ämneskonceptionellt utformade, där svenskämnets tre olika ämneskonceptioner utgör villkor för realiserandet. Denna studies huvudsakliga resultat kan sammanfattas i följande punkter: • Färdighetsdiskursen tillsammans med genrediskursen är de dominerande skrivpedagogiska diskurserna inom den skrivundervisning de intervjuade lärarna erbjuder. Kreativitetsdiskursen och den sociopolitiska diskursen saknas i stort sett inom svenska 1, enligt denna studie. • ”Svenska som färdighetsämne” är den dominerande ämneskonceptionen inom kursen svenska 1, där det finns två undergrupper: svenska som ”lägre färdighetsämne” på Vård och omsorgsprogrammet och delvis på Teknikprogrammet samt svenska som ”högre färdighetsämne” på Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsprogrammet, Ekonomiprogrammet och delvis på Teknikprogrammet. • Endast några få av Ivaničs skrivpedagogiska diskurser kan analytiskt urskiljas i ämnesplanen för svenska 1, främst färdighetsdiskursen och genrediskursen.

Skrivande är en vanligt förekommande uppgift för socionomer i arbetslivet. Skrivandet utgörs av flera olika textgenrer som bland annat utredningar, journalanteckningar och rapporter. Socionomer förbereds för arbetslivets skrivande genom socionomprogrammet som ska ge socionomer tillräckliga kunskaper i att bedriva socialt arbete på en kvalificerad nivå.  Syftet med denna studie är att undersöka hur socionomer upplever övergången från utbildning till arbetsliv med fokus på skrivande, samt om skrivande i socionomprogrammet är relevant för socionomer senare i arbetslivet. Studien har tre frågeställningar som undersöker vilka texter socionomer skriver, om skrivandet i socionomprogrammet är relevant för socionomer senare i arbetslivet, samt om socionomprogrammet förmedlar insyn i de krav arbetslivet ställer på skrivande i socialt arbete.  Undersökningens datamaterial samlades in genom en enkätstudie. Resultatet visar att socionomer aktivt anpassar sitt skrivande utifrån mottagare och textgenre, att socionomers yrkesmässiga skrivkompetens till stor del härstammar från kollegor i arbetslivet, att en stor del av socionomer upplever att arbetslivets krav på skrivande inte framgick under utbildningen samt att det finns olika perspektiv av skrivande i socionomernas utbildning och arbetsliv.