Bedömning kan stödja och utveckla elevers lärande om informationen från bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen. Bedömningen används då framåtsyftande, formativt. Syftet med studien var att få en bild av hur elever i årskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sätta detta i relation till hur lärare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lärarenkäter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och läxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad från lärarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervägande formativ. Slutsatser som kunde dras var att det verkar råda både förvirring och okunskap kring begreppet formativ bedömning. Ett bättre namn borde vara formativ undervisning eftersom det handlar om ett förhållningssätt till undervisning där lärare använder sig av olika strategier för att anpassa undervisningen i syfte att öka elevers lärande. Det krävs att lärare får hjälp att få syn på sin praktik för att kunna utveckla densamma. I detta arbete kan även eleverna användas som läranderesurser för sina lärare.

Denna studie fokuserar bedömningssamtal i ämnet modersmål, i två olika modersmålsenheter. Dessa bedömningssamtal genomfördes med behöriga och obehöriga lärare inför betygssättning för att stödja de icke-behöriga lärarna och öka deras bedömningskompetens, vilket förväntas leda till ökad samstämmighet i tolkningen av elevernas prestationer. Det övergripande syftet i uppsatsen är att utforska lärarnas syn på samtalen och hur sambedömning sker. Studien bygger på kvantitativa och kvalitativa data från samtal, intervjuer och enkät. Med utgångspunkt i Wengers Social Theory ofLearning samt i Sadlers teori om olika typer av kriterier i bedömningspraktiker undersöks studiens frågeställningar: (1) vilka för- och nackdelar finner behöriga och icke-behöriga modersmålslärare avseende bedömningssamtalen: (2) hur deltar behöriga och obehöriga lärare i samtalen; (3) vilka språkfärdigheter ges större vikt vid bedömning. Utifrån Ivaničs (2004) sex diskurser om skrivpedagogiska synsätt undersöks också vilka skriftliga språkfärdigheter som ges större vikt vid bedömning av elevers prestationer. Resultaten visar att sambedömningssamtalen upplevdes positivt och de flesta lärarna som tyckte att samtalen var ett lämpligt tillfälle att stödja en likvärdig bedömning och betygsättning. Majoriteten hänvisade till Skolverkets kunskapskrav vid betygssättning. I grupperna som utgick från skriftligaelevarbeten gavs skriftlig förmåga störst utrymme för bedömning. Andra grupper lade vikt vid såvälskriv-, samtals- som läsförmågor. Resultaten visar vidare att lärare betonar olika skriftliga språkfärdigheter när de bedömer. En del lärare lade större vikt vid den grammatiska aspekten, medanandra istället fokuserade den kommunikativa aspekten, samt textens koherens och genre-egenskaper. Därutöver visade resultaten att olika språk kan vara orsak till olika undervisningsnivåer, beroende på elevers möjligheter att använda språken, vilket kan påverka bedömningens likvärdighet. Kunskapskraven i läroplanen ansågs även för abstrakta, vilket också bedömdes påverka likvärdigheten i bedömningen. Dessa resultat belyser således både styrkor och brister med sambedömning, vilket kan vara en utgångspunkt i förbättringsarbete inom ämnet modersmål. Resultaten bidrar också med ny kunskap om sambedömning av betydelse för andra skolämnen. / Co-assessment sessions are supposed to create the conditions for unqualified teachers to be supported in assessment and grading, and to improve their assessment skills. Specifically, co-assessment is expected to lead to greater coherence in the interpretation of pupils' performance. This essay reports and discusses the results of a quantitative and qualitative study of co-assessment by qualified and unqualified mother-tongue teachers who rate students' performance during co-assessment sessions.The overall aim of this study is to explore teachers' approaches to co-assessment and the practices with which co-assessment is carried out. Based on Wenger's Social Theory of Learning and on Sadler's theory of different types of criteria in assessment practices, the study’s research questions aim to investigate (1) the advantages and disadvantages of qualified and unqualified mother-tongue teachers with regards to the co-assessment sessions; (2) the participation of qualified and unqualified teachersduring co-assessment sessions; (3) how they interpret the grading criteria by the National Agency for Education. Furthermore, Ivanič's (2004) six discourses on pedagogical approaches to writing are used to analyse which aspects of written production are given greater importance when assessing pupils' performance. In order to answer the research questions, a quantitative and qualitative analysis has been conducted on the data collected for the study: video-recorded co-assessment sessions, interviews with the participating teachers, and teacher responses to a questionnaire. The analysis has shown that co-assessment sessions are seen as an appropriate way to support reliability in assessment and grading. It has also been found that the majority of the teachers in the study referred to the knowledge requirements specified by the Swedish National Agency for Education in the curriculum for mother tongue instruction. Furthermore, some groups of teachers focused on writing, speaking, and reading abilities, while other groups focused mostly on writing skills and grounded their co-assessment observations on concrete examples of student work. More specifically, this study shows that different teachers focused on a range of different aspects of the pupils’ texts while assessing their written production. That is, some teachers paid more attention to grammatical features, with morphological and syntactic errors leading to negative assessments of the students’ performance. Other teachers focused instead on textual coherence and on the students’ ability to communicate in writing and to follow specific genre conventions. Moreover, the analysis has shown that various factors may negatively affect the reliability of assessment, as different languages may be taught at different proficiency levels, due to the pupils’ possibilities to use the language. The knowledge requirements specified in the curriculum were also considered too abstract by the teachers and therefore subject to different interpretations when used to assess students’ actual performance. Overall, this study contributes to research on co-assessment by highlighting both strengths and shortcomings of such practice. At the same time, this kind of work provides practical implications that may lead to the improvement of co-assessment practices in mother tongue instruction. Furthermore, the results contribute new knowledge on co-assessment practices of value also for other school subjects.KeywordsCo-assessement, mother tongue, social moderation, assessment practices, The Queensland syste

Denna litteraturstudie beskriver begreppet muntlig bedömningspraktik och förklarar de möjliga positiva och negativa konsekvenser som kan uppstå vid genomförande av en muntlig bedömningspraktik i matematikklassrummet. Syftet med litteraturöversikten är att ge en inblick i hur lärare kan utöka sin bedömningsarsenal för att öka kvaliteten på bedömningen. Litteraturstudien analyserar både de möjligheter och utmaningar som kan uppstå vid implementeringen. Möjligheterna som presenteras är bedömningsformens positiva inverkan på elevers resultat, förenkling av summativ  bedömning, effekter av ökad lärarnärvaro och förmåga att ge bra formativ bedömning. Detta vägs mot utmaningar  som handlar om utmaningar för elever, rättssäkerhet och resursåtgång. Detta vägs även mot de specifika muntliga bedömningsaktiviteter som kan användas.

Bedömning i bild är något som vi som lärarstudenter ofta brottats med, därför har vi valt att undersöka och sammanställa forskning från fältet som kan svara på frågeställningen “Vad finns det för forskning om bedömning i bildämnet?” och som kan relateras till och stödja oss i vår kommande yrkesprofession som bildlärare. Materialet är insamlat systematiskt genom sökningar på tre databaser och har genom urvalsprocesser resulterat i tio valda artiklar som utgör kunskapsöversiktens resultat. Bildämnet är mångsidigt och innehåller komplexa kvaliteter och icke-verbala aspekter som påverkar bedömning. I en svensk skolkontext påverkar också undervisningsvillkoren, skilda ämneskonceptioner och subjektiva förhållningssätt bedömningen. Portföljmetodik och visuella rubriker är möjliga verktyg som kan underlätta bedömning i ämnet. Formativ bedömning och dess kommunikativa aspekter är viktiga komponenter i bildundervisning för elevers kunskapsutveckling. Professionella bedömningspraktiker i bildämnet kan nås genom fler kollegiala samtal och samarbeten samt ett ökat fokus på bedömning för bildlärarstudenter under lärarutbildningen i Sverige.

Ett gemensamt ämnesspråk mellan lärare och elev är en förutsättning för att kunna samtala med ämnesspecifika ord, begrepp och termer inom ett visst område. Svenskämnets specifika språk ligger till grund för undervisnings- och bedömningspraktiker. Tidigare forskning visar att ett gemensamt språk mellan lärare och elever ger meningsfullhet som i vidare utsträckning gynnar lärandet. För att undersöka lärares attityder till ämnesspråk används en kvalitativ metod genom intervjuer med tre gymnasielärare i kursen Svenska 3. Studien fokuserar på lärarnas uppfattningar om och attityder till ämnesspråk samt hur de säger att de implementerar ämnesspråk i svenskämnet. Resultatet visar att samtliga lärare har en gemensam inställning till ämnesspråk, men implementerar ämnesspråk på olika sätt. Ämnesspråket får olika utfall i de olika klassrummen hos respektive lärare beroende på elevgrupp och vilka förväntningar lärarna har på eleverna.

Denna vetenskapliga essä undersöker hur bedömning av barn i förskolan påverkar barnens lärande och utveckling. Essän tar avstamp från fyra fall då barn bedöms i förskolan. I gestaltningarna framkommer tvivel huruvida bedömning av barn är något som ingår i förskolläraruppdraget. Samtidigt synliggör några gestaltningar att bedömningarna kan skapa vidgade förutsättningar för barns lärande och utveckling. Vid upprättandet av denna essä startades en debatt om bedömning av barn i förskolan på magasinet ”Förskolan” vilket talar för att det är ett omtvistat ämne (se Ruin 2023, Linder 2023, Ehrström 2023, Lindström 2023). Undersökningen visar att det finns en historisk bedömningstradition i förskolan som blivit förkastad i och med att syn på barn och kunskap förändrats. Samtidigt sker bedömningar av barn i det dolda vilka inte alltid premierar barnens lärande och utveckling. Den fråga som essän ämnar undersöka är om bedömning av barn behövs för att kunna utvärdera förskolans utbildning och huruvida det kan göras på ett etiskt sätt. Genom deltagande observationer som följdes av samtal med förskolläraren som var ansvarig för undervisningen har jag i den här essän försökt synliggöra den praktiska kunskap som avgör vilken effekt bedömningen har på barns lärande. Samtliga praktiska exempel har bearbetats genom det vetenskapliga essäskrivandet som en metod för reflektion. I reflektionerna har det hermeneutiska perspektivet bidragit med nya sätt att tolka och förstå begreppet bedömning i en förskolekontext. Vidare har tidigare litteratur om bedömning i förskolan och filosofiska tankar om kunskap bidragit med nya perspektiv om hur bedömning kan förstås i en förskolekontext.  Vad som framkommer i essän är att det finns risker likväl som det finns möjligheter med bedömning av barn i förskolan vilket leder till frågeställningar om hur bedömningen kan göras med etiska aspekter i beaktning. Nyckeln till att erövra konsten att bedöma tycks ligga i förskollärarens förmåga att även rikta blicken mot sig själv. / This scientific essay examines how assessments of preschool children affects their learning and development. The essay leads with four practical cases of assessment of preschool children. In the narrative, doubts arise as to whether the assessment of children is something that is part of the preschool teacher assignment. At the same time, some of the cases highlight that assessments can create better conditions for children's learning and development.  As this essay is being written, there is an ongoing debate about the assessment of children in preschool in the magazine “Förskolan”, which suggests that it is a contentious topic (Ruin 2023, Linder 2023, Ehrström 2023, Lindström 2023). The inquiry shows that there is a historical tradition of assessment in preschool that has been rejected as views of children and knowledge change. However, studies show that assessments of children do in fact occur, albeit in disguise, which does not always benefit the children's learning and development. Through participatory observations that were followed by conversations with the preschool teacher responsible for teaching, I have in this essay aimed to highlight the practical knowledge that affects the assessments outcome on the children's development and learning. All practical examples have been processed through the scientific essay writing as a method for reflection. In the reflections, the hermeneutic perspective has contributed with new interpretations and understandings of the concept of assessment in a preschool context. Furthermore, previous literature on assessment in preschool and philosophical thoughts on knowledge have contributed with new perspectives on how assessment can be understood in a preschool context. What emerges from the essay is that there are risks as well as opportunities with assessments of preschool children, which leads to questions about how assessments can be practiced with ethical aspects in mind. The key to conquering the art of assessment seems to lie in the preschool teacher’s ability to also review oneself.

Syftet med studien är att förstå hur två gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter, på olika yrkesprogram, upplever sin undervisning i kursen Engelska 5. Följande frågeställningar har valts för att nå studiens syfte: Hur upplever eleverna att deras läs- och skrivsvårigheter påverkat deras studieresultat i kursen Engelska 5? Hur upplever eleverna att studieresultaten i kursen Engelska 5 påverkat den akademiska självbilden? Hur upplever eleverna olika bedömningspraktiker i engelskundervisningen? Studien har en kvalitativ ansats med livsberättelseintervju som metod. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologi och Amedo Giorgis femstegsmodell har tillämpats för att analysera studiens data. I resultatet framkommer att eleverna upplever att deras läs- och skrivsvårigheter har påverkat både studieresultatet i kursen Engelska 5 och den akademiska självbilden negativt. De upplever att undervisningens upplägg, med stora undervisningsgrupper, begränsat lärarstöd och inga stödinsatser, är bidragande orsaker till att de inte lyckats nå kunskapskraven i kursen Engelska 5. Eleverna upplever att den muntliga feedbacken från läraren är mest effektiv för kunskapsinhämtandet samt att strategin kamratbedömning upplevs som negativ på grund av nya gruppkonstellationer varje läsår i kursen Engelska 5. Båda elever anser att de kommer ut i ett yrke efter gymnasiestudierna oavsett om de lyckas nå kunskapskraven i kursen Engelska 5 eller ej. / The purpose of the study is to understand how two students in upper secondary school, with reading- and writing difficulties, experience their education in the course English 5. To clarify and deepen the aim of the study three questions have been used: Do the students experience that their reading- and writing difficulties have affected their academic results? In what way do the students experience that their academic results have affected their academic self-concept? How do the students experience different types of assessment? The study has a qualitative approach with life stories as a method and the theoretical frame of the study is phenomenology. Amedo Giorgi's five steps model has been used to analyze the data of the study. The results show that the students experience that their reading- and writing difficulties have affected both their academic results and their academic self-concept negatively. They experience that the structure of their lessons, with big classes, limited teacher support and no special educational support, affect their possibility to accomplish the knowledge requirements. The students experience that the oral feedback from the teacher is the most important thing to accomplish knowledge. The strategy peer review is experienced as negative due to new classes every semester in the course English 5. Both students are convinced that they will be employable after their studies regardless if they have accomplished the knowledge requirements in the course English 5 or not.