Syftet med arbetet är att undersöka vilka bedömningsformer högstadielärare använder i sitt eget ämne när de arbetar ämnesintegrerat. Det finns även en redogörelse för hur lärare arbetar med ämnesintegrerad undervisning för att på sätt kunna finna ett samband med arbetssätt och bedömningsform. De frågeställningar som står som utgångspunkt för undersökningen är Hur bedömer lärare eleven i sitt eget ämne i ett ämnesintegrerat arbetssätt?och Vad använder lärare för bedömningsverktyg?. Undersökningens metod är av kvalitativ karaktär och består av ett webbaserat frågeformulär som skickas ut till högstadielärare runt om i landet. Frågeformuläret består av sju öppna frågor där lärares ställningstagande till ämnesintegration och redogörelse för bedömningssätt besvaras. Respondenterna har generellt sätt ett positivt synsätt till ämnesintegration och beskriver att det ger en helhetsbild för eleverna. Dock ser flertalet respondenter ett hinder i tidsbrist, ekonomi och samarbetssvårigheter mellan kollegor. Respondenternas arbetssätt gällande ämnesintegration jämförs med Fogarty & Petes (2009) tio modeller för ämnesintegration och med dessa som bakgrund dras paralleller till de bedömningssmetoder som respondenterna använder och som litteraturen beskriver. Resultatet är tvetydigt eftersom det inte går att generalisera utifrån de svar och det antal respondenter som har medverkat i undersökningen. Dock går det att utlösa att flertalet respondenter arbetar tematiskt och de använder sig av bedömningsmatriser för att underlätta bedömningsarbetet. Andra bedömningsformer som används av respondenterna är sambedömning, formativ och summativ bedömning samt autentisk bedömning.

Denna empiriska studie syftade till att inom en stor offentlig verksamhet undersöka HR-personal och chefers upplevelse av rekryteringsmetoden kompetensbaserad rekrytering, hur de olika bedömningsverktygen användes i praktiken och hur beslutsprocessen påverkades av metoden. Studien intog en psykologisk utgångspunkt och var en kvalitativ fallstudie konstruerad genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval gjordes för att problemformuleringen skulle stämma in på deltagarna, var sedan ett bekvämlighetsurval gjordes för att ta fram tio (n = 10) respondenter. Urvalet var fördelat på fem HR-personer och fem chefer, med fördelningen tre män och två kvinnor från varje yrkesgrupp. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med samtliga deltagare utifrån en konstruerad intervjumall, varpå resultaten analyserades med inspiration från analysmetoden tematisk analys. Studiens resultat visade att HR-personalen och chefernas upplevelse av kompetensbaserad rekrytering var positiv. Metoden beskrevs som en kvalitetssäkring som genom de olika bedömningsverktygen producerade en likvärdig helhetsbild av kandidaterna, undvek psykologiska fällor och underlättade beslutsprocessen.

<p>Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur bedömning och betygsättning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor från intervjuade lärare tyder på att det ses som en viktig uppgift, används både i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta väger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hänsyn tas till många aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lärare som tungt vägande och bedöms utifrån muntliga redovisningar. Vid bedömningar används nationella målkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgår från de nationella. De av Skolverket rekommenderade bedömningsmatriserna med både på förhand bestämda kriterier och kvalitetsnivåbeskrivningar används ej och inte heller nämns lokala arbetsplaner. Resultatet visar slutligen att det finns en frustration över betygskriteriernas otydlighet, som anses leda till att lärare gör sinsemellan olika bedömningar.</p> / <p>The focus in this report is assessment practice in chemistry education in upper secondary schools. Statements from interviewed teachers point to that assessment is thought of as an important task, is used in both formative and summative purposes and takes long time. Written exams, lab-reports and activity during lessons often are the most important aspects for the mark, but many factors and other activities are also considered. One of five teachers specified projects, like literature studies, to be of importance for the mark and assessed these based on oral presentations. When assessing, the teachers use national goal-referenced criteria and local or personal criteria, based on the national. The Swedish Board of Education recommends the use of rubrics, with beforehand formulated criteria and quality level descriptions. This is not mentioned as being used and neither are local educational plans. The result shows a frustration over the difficulty to interpret the mark criteria that is considered to result in differences in assessments among teachers.</p>

Syftet med detta arbete är att ge en bild av hur bedömning och betygsättning sker i kemiundervisningen i gymnasiet idag. Utsagor från intervjuade lärare tyder på att det ses som en viktig uppgift, används både i formativt och summativt syfte och tar tid. Ofta väger skriftliga prov, laborationsrapporter samt aktivitet under lektionstid tyngst för betyget, men hänsyn tas till många aspekter och delmoment. Projektarbeten och fördjupningar uppges av en av fem lärare som tungt vägande och bedöms utifrån muntliga redovisningar. Vid bedömningar används nationella målkriterier samt lokala eller personliga kriterier, som utgår från de nationella. De av Skolverket rekommenderade bedömningsmatriserna med både på förhand bestämda kriterier och kvalitetsnivåbeskrivningar används ej och inte heller nämns lokala arbetsplaner. Resultatet visar slutligen att det finns en frustration över betygskriteriernas otydlighet, som anses leda till att lärare gör sinsemellan olika bedömningar. / The focus in this report is assessment practice in chemistry education in upper secondary schools. Statements from interviewed teachers point to that assessment is thought of as an important task, is used in both formative and summative purposes and takes long time. Written exams, lab-reports and activity during lessons often are the most important aspects for the mark, but many factors and other activities are also considered. One of five teachers specified projects, like literature studies, to be of importance for the mark and assessed these based on oral presentations. When assessing, the teachers use national goal-referenced criteria and local or personal criteria, based on the national. The Swedish Board of Education recommends the use of rubrics, with beforehand formulated criteria and quality level descriptions. This is not mentioned as being used and neither are local educational plans. The result shows a frustration over the difficulty to interpret the mark criteria that is considered to result in differences in assessments among teachers.

BAKGRUND:Bakgrunden är uppdelad i fem olika avsnitt. Det två första avsnitten behandlar det svenskaspråket och skriftens utveckling. I avsnitt tre redogörs det för tidigare forskning kringspråkutveckling och här beskrivs även den teoretiska ramen för vår undersökning vilken är avsocialkonstruktivistisk art. Avsnitt fyra skildrar forskningen kring språkutveckling ur ettandraspråksperspektiv. Här beskrivs interimspråkteorin liksom modersmålets betydelse förlärandet och forskning som härrör detta område. I det sista avsnittet, avsnitt fem, klargör vibegreppen bedömning och dess olika former samt för några av bedömningens verktyg.SYFTE:Syftet med arbetet var att ta reda på hur några lärare på två mångkulturella skolor bedömersvenska som andraspråkselevers skriftliga kompetens och även medvetenheten hos lärarnakring modersmålets betydelse för elevens lärande. Samtidigt ville vi se vilka hjälpmedellärarna använder sig utav vid bedömning av texter och om de tog hjälp av modersmålslärarenvid bedömningen.METOD:Vi har använt oss av två kvalitativa metoder. Datainsamlingen har skett genom self-report ochkompletterande intervjuer med nio lärare på två olika skolor.RESULTAT:Resultatet visade att samtliga lärare var kunniga om hur språket för elever med ett annatmodersmål än svenska utvecklas och att de var medvetna om hur viktigt det är att uppmuntraskrivandet istället för att fokusera på korrektheten i texten. Portfolio var det verktyg som istörst utsträckning användes för bedömning av svenska som andraspråkselevers skrivnatexter. Det mest i ögonfallande var att mötet mellan läraren och modersmålsläraren sällanskedde. / Uppsatsnivå: C

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och ställa samman vad tidigare forskning har visat angående olika bedömningsmetoders olika grader av validitet och reliabilitet. Detta för att bidra med en ökad kunskap för hur man kan använda de olika bedömningsmetoderna för att hjälpa våra elever att utveckla sin läsförmåga, och speciellt sin förmåga när det kommer till läsförståelse. Efter att ha gjort flera sökningar och genomläsning av allt material jag kunde hitta så presenteras i kunskapsöversikten 10 artiklar och studier. Detta materialet har gjort att jag har kunnat bedöma vilka metoder och verktyg som kan användas för att uppnå en så hög validitet och reliabilitet som möjligt vid bedömningen av läsförståelse. En del av reliabiliteten är interbedömarreliabiliteten som är högst aktuellt i dagens skola då det föregår mycket sambedömning samt att det är viktigt att bedömare har en samsyn så att alla bedömning som genomförs blir rättvist utförd. Detta gör att läraren har en avgörande roll när hen utformar bedömningsverktygen. Relevansen av bedömningen av läsförståelse i svenskämnet är hög då det är här som läsförmågan ska utvecklas. Detta kan man tydligt se genom att läsförståelsen nämns inom fyra ämnen i läroplanen (LGR 11). Läsförståelsen nämns i ämnena modersmål, samiska, svenska samt svenska som andraspråk. Detta göra att en vi som svensklärare måste ta läsförståelsen på största allvar och göra vad vi kan för att bedömningen av den blir så reliabel och valid som möjligt för att eleverna ska utvecklas till sin fulla potential.

The aim of this study is to contribute knowledge about and highlight how some special education teachers at special needs upper secondary schools individual program work with evaluation with a focus on formative assessment and self- and peer-assessment. The study is based on a structured focus group discussion with some special education teachers who work at the individual program in upper secondary school.   Results show that special education teachers feel that the assessment process is flawed in several ways. Throughout the focus group discussion complains special teachers that they feel lack of time in different ways in their assessment practice. Special teachers describe that they use different assessment tools in their assessment practice generally. As for formative assessment and self- and peer-assessment, the special education teachers describe for their assessment as practice based on the use of different tools and resources. These are described as matrices and tablet image support, observation and documentation. Even linguistic tools are used, these are explained as communicative expressions and interpretations of students' communication and actions. The special teachers express that formative assessment and self- and peer-assessment reveal students' knowledge for themselves and for others. A desire for space to develop assessment practice in different ways is expressed. In conclusion, the lack of time posts obstacles for special teachers' ability to carry out a qualitative formative assessment practice, but good skills and a strong will for this exists.

Utgångspunkten i studien är det beroende och den ömsesidighet som finns inom familjen. Barnet är beroende av sina föräldrar för sin utveckling och sin hälsa. Föräldrarnas resurser och välbefinnande påverkar i sin tur hur de knyter an till barnet. Syftet är att ta reda hur BVC- sjuksköterskor arbetar med att identifiera särskilt behov av stöd för barn och deras familjer. Metoden är en litteraturstudie av vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarnas resultat är gjort enligt Axelsson (2008) och mynnar ut i fyra huvudteman. De fyra huvudtemana är följande; BVC-sjuksköterskors arbete med rådgivning, BVC-sjuksköterskors arbete med strukturerade bedömningsverktyg, BVC-sjuksköterskors observationer samt att Arbeta med föräldrarna som samarbetspartners. BVC-sjuksköterskor som rådgivare påverkades av faktorer som exempelvis tidsbrist och BVC-sjuksköterskors attityder. Analysen av arbetet med det strukturerade bedömningsverktyget visade att formuläret verkade göra intrång i den vanliga interaktionen mellan BVC-sjuksköterskor och familjer. BVC-sjuksköterskors observationer av familjer och barn visade att kontinuitet är av största betydelse. När BVC-sjuksköteskor såg föräldrarna som samarbetspartners var de måna om att vara flexibla och släppa sin agenda för att utgå från familjens behov. Diskussionen tar upp BVC-sjuksköterskors arbete med rådgivning och att arbeta med föräldrarna som samarbetspartners. Arbetssätten utgör varandras motsatser men kan också komplettera varandra. / Program: Fristående kurs

No description available.

Vi lever i ett samhälle som inom många områden präglas av multimodalitet, och där text innefattar mer än enbart skrivna och tryckta verbalspråkliga texter. Begreppet text har fått en vidgad innebörd och innefattar numera texter där flera teckensystem samspelar (Selander &amp; Kress, 2010), det vill säga multimodala texter. Den nya innebörden av text kan komma att utmana skolans textpraktiker och dess traditionella syn på text och bedömning. Vårt syfte är att undersöka vad lärare tar fasta på vid bedömning av multimodala texter som kombinerar skrift och bild. Vi utgår från den sociosemiotiska teorin samt den multimodala teorin när vi analyserar insamlade bedömningar av lärare samt semistrukturerade intervjuer. Våra undersökningsresultat antyder att lärare saknar verktyg för bedömning av multimodala texter. Dels för att lärare på fältet har en traditionell syn på bedömning av elevtexter. Dels på grund av sättet det multimodala perspektivet kommer till uttryck i skolans styrdokument. Våra undersökningsresultat visar att lärare behöver utveckla ett gemensamt metaspråk i klassrummet, genom vilket eleverna blir medvetna om sitt eget lärande under själva arbetsprocessen. Metaspråket i klassrummet kan fungera som ett verktyg vid bedömningssamtal.