No description available.

Syftet med studien var att undersöka vilka typer av texter och bilder som unga tjejer och killar använde sig av vid framställningen av sig själva på sin blogg och vilken betydelse dessa kunde ha för dem själva och för mottagarna. Studien behandlade frågeställningar som skillnader mellan könen i bloggtexter och bloggbilder, vilka artefakter som de unga använde sig av samt hur frigörelse synliggjordes. 14 stycken bloggar studerades med hjälp av text- och bildanalys. Urvalet bestod av tio stycken tjejer mellan 13-21 år samt fyra killar 20-22 år. Resultatet visade att tjejerna i stor utsträckning använde sin blogg som medel för kommunikation där kravet på deltagande från läsarna var relativt högt beroende på ett direkt tilltal med direkta frågor och påståenden. Motkravet var att läsarna lovades fler inlägg och fler bilder vid tid och lust. Tjejernas bilder var dock oftast närbilder vilket kunde tolkas som att de blev för närgångna för att kunna skapa en social relation. I framställningen av genus i bilder visade tjejerna upp en ganska allvarlig yta med en känsla av passivitet, oftast ensamma i hemmamiljö medan de i text framhöll att var aktiva hela tiden med saker de hade gjort, saker de gjorde just nu och saker de skulle göra sedan även om dessa aktiviteter också gällde att bara vara hemma med familj och vänner.Åtminstone tre av de fyra killarnas bloggar var inte lika fokuserade på en kommunikation där responsen från läsaren var av vikt. Alla framställde de betydelsen av jobbrelaterade aktiviteter. Bilderna signalerade om en större öppenhet och tillgänglighet för en social relation då deras bilder nästan alltid var professionellt tagna på större avstånd av någon annan person. De log mer och hade öppna munnar i bild, som om de hade en kommunikation med fotografen eller med någon annan. Även om två av killarnas texter hade ett direkt tilltal till läsaren så var karaktären av dessa av den typen att de inte hade samma tydliga krav på deltagande som hos tjejerna. De visade sig bland annat genom färre direkta frågor och uppmaningar och desto fler erbjudanden. Sammantaget för båda könen var att de i sin kommunikation tydligt betonade värdet av vänner, god mat och dryck i sina bloggar.I analysen av kompositionen av texter och bilder som en helhet uttolkades tre typer av bloggidentiteter, de som skrev utifrån ett brinnande intresse, skribenterna, de som mest lade upp mycket bilder, lay-outarna samt de som både skrev om allt möjligt och illustrerade detta med bilder och vice versa, korrespondenterna. De korrespondenter som kunde balansera en personlig och en professionell framställning samt sticka ut utan att ”bli för mycket” tolkades som de som skulle kunna nå framgång hos en bredare publik än bara bland kompisar eller de som är intresserade av samma sak.Tjejer visade upp en stor frigörelse genom att de vågade ta för sig mer av utrymmet inom genren bloggar men att innehållet i dem var ganska homogent med liknande bilder och liknande inlägg. Dock var det ett par som stack ut. Killars frigörelse och empowerment framstod som mer bestämda med vad de ville ha sagt med sin blogg. Om flera av tjejerna passade in i genren enligt3stereotypen av en bloggande tjej så svarade inte resultatet på vem som är den typiska ”bloggkillen”. Det skulle kunna tolkas som att killar har större frihet och möjligheter i framställningen av sig själva.

Litteraturstudien behandlar elevnära, multimodala texter i undervisning. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur undervisning med olika multimodala elevnära texter påverkar elevers läs-och skrivutveckling. Frågeställningarna som kommer att besvaras är:  Vilka möjligheter erbjuder elevnära multimodala texter för att utveckla elevers läs-och skrivförmåga?  Och på vilka sätt kan elevnära multimodala texter utgöra ett hinder för elevers läs-och skrivutveckling? Litteraturstudien bygger på nationell och internationell forskning om hur elevers läs-och skrivutveckling påverkas av arbete med multimodala texter. Studien behandlar 6 stycken doktorsavhandlingar och 9 vetenskapliga artiklar. Komparativ analysstrategi har använts som metod för att göra en jämförande analys. Resultatet visar att multimodala elevnära texter i undervisningen bidrar till att elever får användning av sina förkunskaper om populärkultur och att tillgången till autentiska mottagare gör att eleverna anpassar sitt textinnehåll efter mottagare. Vidare visar resultatet även att tillgången till bilder kan bidra till ökad läsförståelse men även till distraktion om utformningen är bristfällig. I resultatet framkommer det även att bedömningen av multimodala texter är något som behöver utvecklas eftersom modaliteter som ljud och bild knappt blir bedömda i elevernas multimodala texter. Slutligen visar resultatet även att multimodala E-böcker bidrar till ökad motivation och att elever läser längre stycken.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare som undervisar i årskurs 3-6 i grundskolan bedömer elevers multimodala texter i ämnet svenska, för att belysa vilka semiotiska modaliteter som framhålls som betydelsefulla och varför. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att besvara forskningsfrågorna i studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Fem lärare som undervisar i årskurs 3-6 intervjuades om sina erfarenheter av att bedöma multimodala texter i ämnet svenska. Resultatet visar att det är viktigt för lärarnas bedömning att elever kan skapa texter som kombinerar typografisk text och bild. Bedömningen av elevernas bilder varierar eftersom vissa av lärarna har bedömningskriterier för den semiotiska modaliteten bild medan andra inte har det.  När elever skapar multimodala texter som innehåller typografisk text blir den typografiska texten oftast den semiotiska modaliteten som är viktigast i lärarnas bedömning. Däremot när elevers multimodala texter kombinerar muntligt framförande och typografisk text är det den muntliga förmågan som får störst betydelse. Det stöd som lärarna beskriver sig få från läroplanen i svenska härrör främst till kriteriet att eleverna ska kunna kombinera typografisk text med bild och ljud. / The aim of this study is to investigate how teachers who teaches in grades 3-6 assess students' multimodal texts in the school subject Swedish, to highlight which semiotic modalities are emphasized as important in teacher assessments of students' multimodal texts and the reasons behind it. The study is based on a socio-cultural perspective. To answer the research questions of the study, a qualitative method was used in form of semi-structured interviews. Five teachers who teach in grades 3-6 were interviewed about their experiences of assessing multimodal texts in the school subject Swedish. The result shows that it is important for the teachers' assessments that the students could create texts that combine typographic texts and images. The assessment of the students' images varies, as some of the teachers have assessment criteria for the picture itself and others do not.  When students are instructed to create multimodal texts that contain typographical text, the typographic text is usually the semiotic modality that is most important in teacher assessments. However, when students' multimodal texts combine spoken language and typographical text, the oral ability is considered the most significant. The support that the teachers describe they receive from the Swedish curriculum derives from the criteria that students should be able to combine typographical texts with images and sounds.

Most of the information online is difficult for people with cognitive disabilities to understand and assimilate. In this project I have had the expectation that this is possible to change. In cooperation with FUB, a Swedish organization working for people with cognitive disabilities, I have studied how to adapt content, pictures and writing to persons with the levels of mild to moderate cognitive disabilities. I have also taken the perspective “design for all”, which means that you adapt a design for the weakest persons in the society to make it work for everyone. The purpose of my work is to study how to create a web text where content, writing and pictures are incorporated. To examine how to do this I have conducted qualitative interviews in which I have let the informants look at and read four different texts. I have participated in a reference group where the content of the website has been discussed. I have also analyzed two of the texts that I used in the qualitative interviews. The result is based on the chosen methods and on the theory of interest for my work. My study has resulted in a manual about how to create a web text where content, writing, pictures and form, are adapted to people with cognitive disabilities. I have also made anexample of this kind of text. / En stor del av den information som finns på internet är svår för personer med utvecklingsstörning att ta till sig. Med förhoppning om att detta kan gå att ändra, har jag samarbetat med FUB, För utvecklingsstörda barn, unga och vuxna. Riksföreningen ska utveckla sin webbplats genom att användaranpassa den för personer med utvecklingsstörning. Därför har jag undersökt hur man kan skapa anpassade webbtexter. Jag utgår även från perspektivet ”design för alla” som innebär att om man anpassar en design efter de svagaste personerna i samhället så passar den alla. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka hur man skapar en webbtext bestående av innehåll, skrift och bild, anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer där jag låtit informanterna läsa fyra olika texter, deltagit i en referensgrupp som FUB har hållit i, där innehållet på webben har diskuterats. Jag har även gjort textanalyser på två av de testtexter som ingick i de kvalitativa intervjuerna. Utifrån den teori som var av intresse för mitt arbete och utifrån metoderna, har jag kunnat skapa en manual över hur en text kan se ut, som är anpassad för personer med lindrig till måttlig utvecklingsstörning. Därefter har jag gjort ett exempel på en sådan text.

Den här uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte är att se om det finns skillnader i språket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och på webben. Bakgrunden till denna undersökning är utbredningen av nyhetsläsare på webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger på jämförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar på webben bland annat är längre. Ett resultat som kan tyda på att vi blir mer informerade på webben.

Inriktningen för den här litteraturstudien är multimodala texter i lågstadieundervisningen, eftersom samhällets utveckling ställer nya krav på såväl undervisning som lärare. Syftet är att sammanställa hur användandet av multimodala texter behandlas i forskning inom yngre elevers språkundervisning. De frågeställningar som besvaras är: Hur påverkas elevers läs- och skrivförmåga av att läsa och skriva multimodala texter i årskurs F-3? Vilka eventuella utmaningar medför användandet av multimodala texter för lågstadielärare? Den teori som återkommer i litteraturstudiens resultat är sociokulturell teori. Det analyserade materialet består av både nationella och internationella studier, presenterade i form av vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling och ett bokkapitel. Resultatet visar att multimodala texter i undervisningen kan påverka utvecklandet av elevers läs- och skrivförmåga antingen positivt eller negativt, utfallet beror på lärarens kompetens och planering.

Denna litteraturstudie fokuserar på användningen av multimodala texter i årskurs F-3. Samhället blir alltmer effektivt i att identifiera specifika behov hos individer, till exempel behoven som kommer med diagnoser som dyslexi och språkstörning. Elever har en juridisk rätt till anpassade undervisningsmetoder som tar hänsyn till dessa individuella behov. Detta ökar därmed kraven på skolan och lärarens undervisningsmetoder samt förmåga att variera undervisningen. En variation skulle kunna vara att inkludera multimodala texter. Syftet med studien är att granska hur forskningen behandlar användandet av multimodala texter och dess inverkan på elevers läsutveckling. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har både nationell och internationell forskning, samt olika typer av publikationer undersökts. Publikationstyperna inkluderar artiklar och en avhandling. Litteraturstudiens resultat visar att arbete med multimodala texter gynnar elever med lässvårigheter. Resultatet visar också att användningen av multimodala texter ökar elevernas motivation och stödjer deras läsförmåga. Övningar som involverar multimodala texter ger eleverna möjlighet till en djupare förståelse av textens innebörd. Multimodala texter kan således vara till stor hjälp för elevers lärande. Sammanfattningsvis kan det fastslås att användningen av multimodala texter är värdefullt och bör ha en självklar plats i skolans verksamhet.

Litteraturstudien behandlar textuniversums roll i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Textuniversum skapar möjligheter att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett vilken nivå eleven befinner sig på (Tjernberg, 2013:50). För att få en översyn om i vilken utsträckning elever läser böcker användes frågeställningen: Hur ser elevers läsvanor ut i årkurs 4–6? Nästa fråga blev: På vilka sätt använder lärare sig av textuniversum för att utveckla elevers läs- och skrivförmåga? Forskningen som presenteras i denna litteraturstudie visar att textuniversums multimodala texter också kan vara en gynnsam ingång för elever med läs- och skrivsvårigheter. Därför behandlar tredje frågeställningen: Hur kan textuniversum underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter?Tre olika textuniversum presenteras; J.K. Rowlings Harry Potter, Astrid Lindgrens Pippi Långstrump och Walt Disneys Kalle Anka. De är valda för att ge en tydlig bild av vad textuniversum är och för att påvisa variationen mellan olika textuniversum. I enlighet med skollagen (§9, 2010:800) ska alla barn i det svenska skolsystemet ha rätt till en likvärdig utbildning. Textuniversums didaktiska tillämpning i klassrummen kan nå alla elever oavsett kunskapsnivå. Lärare kan med fördel arbeta tematiskt med olika textuniversum, framförallt i svenskämnet men även ämnesöverskridande. Forskningen som analyserats i resultatdelen påvisar att arbete med multimodala texter och vidgat textbegrepp är gynnsamt för elevers läs- och skrivutveckling. Arbete med textuniversum där olika textuttryck används, exempelvis fanfictionskrivande eller bild och ljud, främjar elevers motivation till läsande samt får dem att bli bättre skribenter.

Vi lever i ett samhälle som inom många områden präglas av multimodalitet, och där text innefattar mer än enbart skrivna och tryckta verbalspråkliga texter. Begreppet text har fått en vidgad innebörd och innefattar numera texter där flera teckensystem samspelar (Selander & Kress, 2010), det vill säga multimodala texter. Den nya innebörden av text kan komma att utmana skolans textpraktiker och dess traditionella syn på text och bedömning. Vårt syfte är att undersöka vad lärare tar fasta på vid bedömning av multimodala texter som kombinerar skrift och bild. Vi utgår från den sociosemiotiska teorin samt den multimodala teorin när vi analyserar insamlade bedömningar av lärare samt semistrukturerade intervjuer. Våra undersökningsresultat antyder att lärare saknar verktyg för bedömning av multimodala texter. Dels för att lärare på fältet har en traditionell syn på bedömning av elevtexter. Dels på grund av sättet det multimodala perspektivet kommer till uttryck i skolans styrdokument. Våra undersökningsresultat visar att lärare behöver utveckla ett gemensamt metaspråk i klassrummet, genom vilket eleverna blir medvetna om sitt eget lärande under själva arbetsprocessen. Metaspråket i klassrummet kan fungera som ett verktyg vid bedömningssamtal.