• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 45
  • Tagged with
  • 45
  • 12
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

De måste visa att de bryr sig : En studie om motivation på gymnasiesärskolans nationella program

Juncke, Maria January 2012 (has links)
Fenomenet motivation och särskolan ur ett inifrånperspektiv d.v.s. ur ett elevperspektiv är ett tämligen outforskat område. Den här undersökningen försöker belysa vad ungdomar på ett nationellt program på gymnasiesärskolan berättar om sin skolgång, hur de upplever känslan av motivation samt vad de upplevelser som motiverande. Empirin utgörs av 4 kvalitativa intervjuer med elever, där informanterna berättat om sina upplevelser av motivation och särskolan. Med hjälp av livsvärldsfenomenologin och hermeneutiken har resultaten tolkats och analyserats. Resultaten visar att dessa elever i stort är nöjda med sin placering i särskolan och de tycker att de lär sig saker på ett bra sätt. De känner sig glada när de är motiverade. Positiva relationer till lärarna, verkliga och riktiga uppgifter samt spännig skapar motivation enligt elevernas berättelser. De två förstnämnda bekräftas i tidigare forskning, medan den sistnämnda inte bekräftas av tidigare forskning. Litteraturen visar däremot att spänning i stort undviks på särskolan.
2

”Och den ljusnande framtid är er..” En studie om övergången till arbetslivet för elever på gymnasiesärskolans nationella program : . / ”And may the bright future being yours…” A study about the transition from school to workplaces for pupils with learning disabilities at the Upper Secondary School.

Fransson, Christina January 2014 (has links)
Att lämna skolan och ta steget ut i arbetslivet är en process som kan vara jobbig för många ungdomar. För eleverna på gymnasiesärskolans nationella program innebär denna process att de vid studenten kommer till ett vägskäl; ett arbete på den öppna arbetsmarknaden eller en sysselsättning på en Daglig verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalen på gymnasiesärskolans nationella program förbereder eleverna inför övergången till arbetslivet.   Sen 1866 har det funnits en undervisning för elever med en utvecklingsstörning, som då kallades sinnesslöa. Målsättningen med undervisningen har sen dess fokuserat på att göra eleverna så självständiga som möjligt. Idag har gymnasiesärskolan en målsättning som utöver en yrkesutbildning ska ge eleverna verktyg för ett aktivt deltagande i samhället. På den öppna arbetsmarknaden finns det idag flera arbetsmarknadsåtgärder i form av olika anställningsformer, för elever som gått på gymnasiesärskolan är det vanligast med en lönebidragsanställning.   Det här en studie som har en fenomenografisk grund eftersom syftet är att få en förståelse för hur personalen arbetar med att förbereda eleverna. Den metod som har använts är intervjuer av både pedagoger och studie- och yrkesvägledare.   För att analysera det empiriska materialet används Nirjes normaliseringsprincip, Säljös sociokulturella perspektiv och von Wrights Vad eller Vem. Den här studiens resultat visar att målsättningen för flera av intervjupersonernas skolor är att eleverna ska få ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Trots detta hamnar många elever inom den Dagliga verksamheten. En del av förberedelsen för övergången till arbetslivet är elevernas praktik. Det som ses som ett hinder för att eleverna ska få ett arbete är, enligt intervjupersonerna, ekonomin, ökade effektivitetskrav och okunskap.
3

Elevers med funktionshinder uppfattningar om möjligheter och hinder i en inkluderande skola.

Lundstedt, Helena January 2014 (has links)
Syftet med det självständiga arbetet är att beskriva vilka insatser och vilket stöd på individ-, grupp- och organisationsnivå som påverkar elever med funktionsnedsättning i en inkluderad verksamhet. Det är elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation. Studien är en fallstudie gjord på ett mindre gymnasium. Emperin består av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsättning. Studien begränsas till funktionsnedsättningar som benämns autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lärare för att beskriva den inkluderande organisationen. Resultatet visar att det är möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesärskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv. I studien framställs det att det är ett bra samarbete mellan arbetslagen där det inte är ekonomiskt hållbart att anordna för små grupper. Detta visar sig ha en fördel för de funktionsnedsatta eleverna på gymnasiet. De flesta eleverna upplever att läraren har stor betydelse om de får stöd, både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Eleverna anser att det ska vara en bra lärare som kan hålla ordning, kommunicera med eleverna, ge dem relevanta uppgifter som de klarar av, samtidigt som det ska vara meningsfullt och utmanande. I det självständiga arbetet diskuteras och analyseras resultatet utifrån ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv Den teoretiska referensramen är Perssons (1998) modell där den specialpedagogiska verksamheten analyseras utifrån ett kategoriskt och ett relationellt perspektiv.
4

Att gå från det kända till det okända : En studie om att undervisa i strukturerade textsamtal i gymnasiesärskolan.

Fridell, Linn, Ulrika, Sandqvist January 2015 (has links)
No description available.
5

Reciprok undervisning som metod för ökad läsförståelse : En litteraturstudie om vad svensk forskning anser om reciprok undervisning som metod för ökad läsförståelse

Martinsson, Caroline January 2016 (has links)
The purpose of this study is to investigate what scholars in Sweden think about reciprocal teaching as a method for increased reading comprehension. This area is not an area that is researched a lot in Sweden so the knowledge is limited but the studies that has been conducted shows that especially students with a low reading comprehension answers well to RT. This study did also investigate work materials in Sweden that are based upon RT. One of these materials is quite popular and it turns out that it has no scientific base and there has only been students that has investigated the materials rehabilitee to increase reading comprehension. This literature study has generated in more areas that need research. / <p>svenska</p>
6

Sysselsättning och social rättvisa : En nationell registerstudie om 12 269 unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning

Arvidsson, Jessica January 2016 (has links)
Kunskapen om övergången mellan gymnasiesärskola och arbetsliv för unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning är begränsad. Varken välfärds- eller forskarsamhället har kunskap om vilken typ av sysselsättning som före detta elever i den svenska gymnasieskolan har efter skoltiden. Huvudsyftet med denna sammanläggningsavhandling är tredelat: att (a) öka kunskapen om vilka typer av sysselsättning som personer med intellektuell funktionsnedsättning har efter avslutad gymnasiesärskola, att (b) åskådliggöra mönster och faktorer (kön, förfluten tid sedan examen, utbildningsprogram, boendekommun samt föräldrarnas födelseland och utbildningsnivå) som kan bidra till skillnader vad gäller typ av sysselsättning, samt att (c) skapa ett nationellt register som möjliggör kvantitativa analyser, longitudinella studier och utgör underlag för kvalitativa fördjupande studier av efter(sär)gymnasial sysselsättning. Avhandlingen innehåller fyra artiklar och en ramberättelse. Ett nationellt register, Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability (HURPID) skapades utifrån information i slutbetygen från 12 269 tidigare elever i gymnasiesärskolan. Slutbetyg är allmänna handlingar som begärdes från kommunerna. HURPID samkördes med två nationella register: Longitudinell Integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA) och LSS-registret som innehåller information om insatser som beviljats enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avhandlingen bygger på tvärsnittsstudier vilka ger en ögonblicksbild av den efter(sär)gymnasiala sysselsättningen under 2011 bland de personer som gått ut mellan 2001-2011. Frekvensanalyser användes för att beskriva studiepopulationens karaktäristika. Korstabeller och Pearson´s chi2-test användes för att analysera skillnader avseende typ av sysselsättning mellan olika grupper i studiepopulationen. Sambandet mellan avhandlingens beroende och oberoende variabler undersöktes med bivariata och multivariata logistiska regressionsanalyser. Analyserna visar att den största andelen (47%) av de unga har sin sysselsättning inom daglig verksamhet, 22,4% har ett förvärvsarbete, de flesta med någon form av lönesubvention; och 6,6% studerar. En betydande andel (24%) betecknas vara "någon annanstans" (inte i någon av de andra tre sysselsättningstyperna). Andelen unga vuxna i daglig verksamhet är lägre än förväntat och andelen som har ett förvärvsarbete är högre än förväntat. En oväntat stor andel tillhör kategorin "någon annanstans" och har inte daglig verksamhet, inte ett förvärvsarabete och studerar inte. Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har. Män som har gått ett nationellt program i gymnasiesärskolan och som tog examen mellan 2001-2006 är de som har störst sannolikhet för att ha ett förvärvsarbete. Personernas boendekommun har en viss oberoende effekt på typ av efter(sär)gymnasial sysselsättning och den totalt sett låga andelen flyttar i populationen antas förstärka betydelsen av vilken kommun de bor i. Unga vars föräldrar är lågutbildade har mer sannolikt ett förvärvsarbete eller tillhör kategorin "någon annanstans". De vars föräldrar är högutbildade har mer sannolikt en sysselsättning inom daglig verksamhet eller studerar (exempelvis på Komvux eller folkhögskola). De unga vars föräldrar är födda i ett utom-europeiskt land är med större sannolikhet studerande eller personer som tillhör kategorin "någon annanstans". Avhandlingens huvudresultat diskuteras i förhållande till ett teoretiskt ramverk om social rättvisa. Betydelsen av samhällets ansvar att främja alla medborgares möjlighet att vara och göra vad de har anledning att värdesätta betonas. Ett samhälle som främjar social rättvisa måste stödja människors möjligheter att oavsett funktionsförmåga kunna välja sysselsättning. Såväl den offentliga som den privata sektorn behöver tydligare betrakta personer med intellektuell funktionsnedsättning som en viktig resurs i samhället och på arbetsmarknaden; se dem som personer med förmågor som riskerar att döljas bakom kategorier, fördomar och föråldrade strukturer.
7

Att musicera tillsammans är att vara delaktig i ett större sammanhang. : En studie om musikundervisning i gymnasiesärskolan. / To make music together is to be a part of a larger context. : A study about music education for students with special needs in upper secondary school.

Skyllborg, Anna January 2015 (has links)
Sammanfattning Särskolan har kritiserats för att ha ett allt för stort omsorgsperspektiv och att det konkurrerar med kunskapsutvecklingen för eleverna. Den relationella pedagogiken talar för att det är viktigt för elevers lärande att kombinera både omsorg och kunskap genom att bygga goda relationer och den sociokulturella teorin betonar vikten av kommunikation och samspel för lärande. Syftet med den här studien är att belysa hur några musiklärare på individuella programmet i gymnasiesärskolan tänker kring elevernas lärande utifrån samspel, kommunikation och vikten av goda relationer samt musikämnets betydelse och möjligheter. Frågeställningarna är: Hur tänker musiklärare kring elevernas lärande när det gäller samspel och kommunikation, relationers betydelse för lärande och musikämnets betydelse för elevernas lärande och utveckling? Studiens analys är gjord utifrån en fenomenografisk metodansats och metoden är semistrukturerade intervjuer som transkriberats. Intervjupersonerna är fem musiklärare som arbetar i gymnasiesärskolan. Resultatet visar på att det inom musikundervisningen finns olika former av kommunikation och att både samspel och kommunikation används för lärande, men att det också är förmågor som uttryckligen tränas inom ämnet. Vikten av att bereda eleverna plats och deltagande i ett större sammanhang betonas samt musikens förmåga att bidra till elevernas sociala utveckling, konstnärliga färdigheter och att musiken kan fungera som ett språk där orden inte räcker till eller når fram. Aspekter av hur betydelsefullt det är att hela personalgruppen har en tilltro till elevernas utvecklingspotential lyfts fram samt vikten av att den kollegiala samverkan fungerar eftersom både lärare och assistenter finns med på lektionerna. Nyckelord Gymnasiesärskolan, musik, samspel, kommunikation, delaktighet, relationer
8

AKK alternativ och kompletterande kommunikation : Hur används den i särskolan?

Ivebo, Katarina, Jonsson, Anna January 2015 (has links)
Examensarbetets syfte är att få en insikt i hur alternativa kompletterande kommunikation (AKK) används i särskolan och om det finns någon skillnad i olika särskoleverksamheterna. Vår undersökning med klassrumsobservationer och kompletterande intervjuer med berörda lärare visade att det finns skillnader. Lärarnas arbetssätt och användande av alternativa kompletterande kommunikations hjälpmedel skilde sig mellan särskoleverksamheterna men även mellan likvärdiga utbildningar inom särskolan. Särskolans lärare använder sig av många olika varianter av det alternativa kommunikationssättet likaså kommunikationshjälpmedel. Den tolkning av kommunikationen som lärarna och assistenter använder sig utav som ett alternativt verktyg verkar vara överlag gemensamt i särskolan. Lärarna var överens om att med stöd av olika kommunikationshjälpmedel får eleven möjlighet till kommunikation. AKK användandet i särskolans verksamheter används hela tiden i alla situationer och ger därmed den informationen eleven är i behov av under sin skoldag, som skolschema, matinformation och skolarbeten, vilket är grunden för att få möjlighet att bli förstådd och göra sig förstådd. Litteraturstudier i ämnet AKK tillsammans med observationer och intervjuer har bidragit till att säkerställa studiens validitet om den nu har varit mer omfattande som en kvantitativ studie. Vi kan istället lyfta vår meningsfullhet genom att vi har observerat sex klasser och intervjuat sex lärare, inte med ambitionen att studien skulle bli fastställd kunskap, utan att de skulle bli ett bidrag till kunnandet inom särskolan.
9

Vad händer sen? : Vilka faktorer påverkar möjligheterna för en elev med utvecklingsstörning att förverkliga sina framtidsdrömmar?

Axelsson, Johan, Edmark, Johanna January 2007 (has links)
<p>Syftet med studien är att ta reda på vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgång. Syftet är också att kartlägga vilka omkringliggande faktorer på olika nivåer som påverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar även att ta upp närmiljöns och samhällets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lärare samt yrkesvalsläraren på en gymnasiesärskola. För att få en vidgad syn på elevens situation har vi även genomfört observationer. Eleven berättar för oss om sina drömmar och visioner inför sin framtid. Vi diskuterar dessa drömmar med såväl läraren som yrkesvalsläraren. Genom dessa diskussioner samt den litteratur och forskning vi tagit del av, finner vi både möjligheter och hinder för eleven att förverkliga sina drömmar. De möjligheter vi ser för eleven är bland andra hans självförtroende, skolans förhållningssätt, familjens stöd, lagar och rättigheter som finns i samhället. De hinder som finns är elevens grad av utvecklingsstörning, kommunens begränsade utbud av sysselsättning och att lagar och konventioner inte efterföljs såsom de borde.</p>
10

Lite strul här och lite lässvårigheter där : unga som genomgått gymnasiesärskolans nationella program och deras möjligheter att nå arbetesysselsättning

Persson, Annicka, Nilsson, Britt-Marie, Loxdahl-Larsson, Ing-Marie January 2006 (has links)
<p>Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgått gymnasiesärskolans nationella program, speciellt med avseende på arbete/sysselsättning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Frågeställningar som aktualiserats är: Hur ser professionella yrkesföreträdare på de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsättning? Hur ser de unga själva på sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats är betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhälle? Vi har utgått ifrån en kvalitativ ansats där vi använt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta människor som önskar finna en meningsfull plats i samhälls och arbetslivet. Studien bygger på fyra intervjuer med olika berörda yrkesföreträdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en särskolebakgrund. Från intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsättningar, möjligheter och det önskvärda stöd som behövs lyfts ur och analyserats. Studien visade sammantaget att det finns behov av ekonomiskt och socialt stöd för att unga vuxna med särskolebakgrund ska få möjligheter att nå, få och behålla ett arbete/sysselsättning. Resultatet visade även på att det är av största vikt och betydelse att stöden är kontinuerliga och varaktiga. En ytterligare faktor som bidrog till ökade möjligheter för tillträde till arbetsmarknaden handlar om omgivningens förståelse, där tolerans och tålamod är ledord. Det handlade också om tidsaspekten vilken idag kan ses som en bristvara och utgift. En intressant upptäckt var, att det hos en del unga fanns en tilltro till sig själva vilken innebar att de ansåg att tillsammans med lite stöd och hjälp så kunde de klara av det mesta.</p>

Page generated in 0.061 seconds