Svenska elever har under senare år generellt sett presterat allt sämre på läsförståelsetester och det är en samhällsangelägenhet att vända denna negativa trend. RT utvecklades på 1980-talet av de amerikanska forskarna Palinscar och Brown i syfte att utveckla en modell där elever i läsförståelsesvårigheter skulle kunna börja använda sig av samma lässtrategier som elever som inte är i läsförståelsesvårigheter. I denna studie har jag valt att undersöka hur några lärare i svenska i årskurs 4-9 arbetar med reciprok undervisning, här kallat RT-modellen eller bara RT. Syftet är att åskådliggöra hur lärarna beskriver arbetet med RT-modellen i klassrummet för elever i läsförståelsesvårigheter. Hur arbetar de rent konkret med modellen för elever i läsförståelsesvårigheter? Hur upplever de att strategierna i RT-modellen fungerar för elever i dessa svårigheter? Datainsamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Sex olika lärare i svenska, från tre olika skolor; två kommunala och en fristående, har intervjuats. Resultatet visar att lärarna använder RT-modellen för alla elever men att de då det gäller elever i läsförståelsesvårigheter, förser med mer stöd under arbetets gång. En springande punkt för bristande läsförståelse är elevernas begränsade ordförråd och här har lärarna många förslag på hur man kan arbeta för att det ska utvecklas. Deras erfarenhet är att elever med olika förmågenivå lär av varandra, i heterogena grupper, under arbetet med RT. En förutsättning för att arbetet med RT ska fungera väl är att det finns en trygghet i gruppen där man vågar visa att man inte kan eller förstår och att man har ett gemensamt arbete på skolan kring lässtrategier.

The purpose of this study is to investigate what scholars in Sweden think about reciprocal teaching as a method for increased reading comprehension. This area is not an area that is researched a lot in Sweden so the knowledge is limited but the studies that has been conducted shows that especially students with a low reading comprehension answers well to RT. This study did also investigate work materials in Sweden that are based upon RT. One of these materials is quite popular and it turns out that it has no scientific base and there has only been students that has investigated the materials rehabilitee to increase reading comprehension. This literature study has generated in more areas that need research. / <p>svenska</p>

The purpose of this study was to investigate how two teachers support reading comprehension in the subjects Swedish and Social science in primary school in a specialized teaching group for students with autism spectrum disorder (ASD). The study included eight classroom observations, four in Swedish and four in Social science. The study took place in a specialised teaching group which was divided into two different groups based on age and skill level. In one group there were three students aged 7-10 years and in the other group there were three students aged 10-13 years. Four observations in each group were performed. The study also included two interviews with the teachers to follow up on their views on instruction of reading comprehension for students with ASD. During the observations, both teachers gave much praise and acknowledgment to the students and they used photographs, films and other concrete materials in their teaching. Both teachers made adjustments for the students. They provided the students with texts with adjusted layouts, the students were offered to listen to the texts, and in writing tasks the teacher acted as a secretary to aid the students in handwriting. None of the teachers used Lena Franzén's materials where the students are asked to read a text and then answer detailed questions as well as questions based on inference about the text. One of the teachers used a similar working process with texts as the one used in Lena Franzéns material. None of the teachers used all the four strategies of reciprocal teaching during the observations: predict content, identify new words in the text, ask your own questions to the text, sort out and summarize the text. But both teachers occasionally used some of the elements from both reciprocal teaching and from Lena Franzén's material.

Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka om explicit undervisning med strukturerade textsamtal enligt reciprok undervisning kan främja elevers förståelse av text samt förmåga att göra egna sammanfattningar. Studien har sin utgångspunkt i det sociokulturella och det pragmatiska perspektivet, där lärande genom praktisk handling och interaktion med andra står i fokus. Ansatsen för studien är i huvudsak kvantitativ. En intervention har gjorts med 39 elever i årskurs 4. Interventionsperioden innefattade 9 lektioner med undervisning i läsförståelsestrategier utifrån reciprok undervisning där lärare och elever tänkte högt kring texter. För att få fram mätbara resultat fick eleverna före och efter interventionen läsa samt lyssna till uppläst text för att sedan göra egna sammanfattningar.  Efter interventionen genomfördes en elevenkät som var av både kvantitativ och kvalitativ karaktär.   Resultatet av interventionsstudien ger indikation på att i stort sett samtliga elever i studien på något sätt har gynnats av undervisningsperioden med reciprok undervisning. Elevernas förmåga att sammanfatta har ökat och indikerar därmed på ökad textförståelse. Flera elever upplever själva att de har utvecklat sina kunskaper kring strategianvändning. De starkare ordavkodarna som grupp kan ha gynnats något mer av metoden i jämförelse med de mindre starka ordavkodarna. Vår studie visar inte på någon större skillnad mellan flickors och pojkars resultat.

Abstract The purpose of this study is to examine how recent special needs teacher graduates explain reading comprehension, how they teach reading comprehension and whether their method is based on scientific research. For a deeper understanding of reading comprehension instruction I chose to conduct a qualitative interview study inspired by the phenomenographic research approach. The result shows that one of the school's most important tasks is to teach all students to read, understand and use texts. Good reading skills and reading comprehension is crucial for further education because through reading the students provide knowledge and skills in other subjects and are equipped for the future as citizens. Reading instruction is a process that should take place over a long time, throughout the school years. Reading comprehension is complex and based on several components: decoding, cognitive abilities, prior knowledge, knowledge of the written language, comprehension strategies and motivation. Reading comprehension means to extract and make sense while reading and interact with the text. Students with reading difficulties can be divided into three groups: students with decoding difficulties leading to understanding difficulties, students with specific reading comprehension difficulties and students with both decoding and comprehension difficulties. Successful reading comprehension instruction requires conscious instruction from the teacher and that the students are allowed to become active co-creators. Reading comprehension instruction favours all students.

Som avslutande examensarbete inom Speciallärarprogrammet med specialisering utvecklingsstörning 90 hp på Stockholms Universitet genomfördes en aktionsforskning tillsammans med kollegor på två skolor. Problemet som undersöktes var att ta reda på hur undervisning kan utformas för att utveckla bedömning av elevers förmåga att tolka text för elever som är mottagna i särskolan. Studiens resultat beskriver betydelsefulla kärnkategorier utifrån inspiration av grundad teori (GT) för att implementera reciprok undervisning (RU) som ett verktyg inom särskolan för att utforma undervisning som leder till aktiv bedömning av elevers förmåga att tolka text. Vi antar att studiens teoretiska modell även är användbar inom andra skolformer då RU- modellen används.

Undervisningen i grundsärskolan behöver ge eleverna möjlighet att samtala och reflektera om texter. Forskning antyder att textsamtal inte prioriteras och att läsförståelse kommer i skymundan i en mer traditionell läsundervisning. Syftet med studien var att belysa uppfattningar och utveckla kunskaper om vilka utmaningar lärare i grundsärskolan möter i sitt arbete med läsförståelse genom strukturerade textsamtal samt att belysa lärares föreställning om litteraturens betydelse för undervisningen. En aktionsforskningsstudie har genomförts inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där lärares tankar och reflektioner lyfts utifrån olika kontexter. Den aktionsforskningsinriktade ansatsen har använts för att bättre få syn på hur undervisningen kan utvecklas där ett samarbete mellan lärare som intar en forskarroll och deltagande lärare äger rum. Kvalitativa reflektionssamtal har förts i aktionsforskningsgruppen där vi tillsammans synliggjort lärares upplevelser av användandet av strukturerade textsamtal genom Reciprok Undervisning, RU, samt den anslutande litteraturens betydelse. Datamaterialet bestod i huvudsak av att lyfta lärares uppfattningar angående detta. Analysprocessen har fortgått genom hela studien där aktionsforskningens flexibla och cykliska form karaktäriseras av planering, handling, genomförande, observation samt reflektion. En fenomenografisk analysmetod har möjliggjort att synliggöra bakomliggande antaganden som kan påverka hur lärare uppfattar sin undervisning. Därigenom urskildes tre olika utfallsrum; Perspektiv på undervisningen, Strukturerade samtal som ram för undervisningen samt Berättelsens betydelse för undervisningen. Resultatet framställer utifrån dessa utfallsrum olika aspekter innehållande lärares uppfattningar om textsamtal och litteraturens betydelse i grundsärskolans undervisning. Underliggande uppfattningar om lärandeprocesser gör att läsförståelse och samtal om texter får en begränsad plats i undervisningen. Resultatet visar dessutom uppfattningar om modeller för strukturerade textsamtal som skapar begränsningar av användandet av dessa samt uppfattningar om att litteraturtillgång sätter ramar för elevernas möjlighet till lärande.

The aim of the study is to examine which reading comprehension strategies by the teaching material "A Reading Class" a teacher in second grade tutors about and how the teacher tutors, and which reading comprehension strategies pupils in second grade state that they use when they read on their own, and in what whey they use those reading comprehension strategies. Therefore this study proceeds from the following questions: Which reading comprehension strategies does the teacher tutor about and how does the teacher tutor about those strategies? Which reading comprehension strategies do the pupils state that they are using when they are reading on their own? How do the pupils use the reading comprehension strategies when they read on their own, according to themselves? The investigation is based on three observations of the tutoring about reading comprehension strategies and six interviews with a total of eleven pupils. The theoretical basis is composed of theories about the sociocultural perspective, scaffolding, zone of proximal development and reciprocal teaching. The result showed that the teacher tutored about the reading comprehension strategies: predicting, clarifying, questioning and summarizing. She encouraged the pupils to create inner images and to make text connections (text-to-self, text- to-text, text-to-world). She tutored about the strategies by the model "think aloud". The pupils seem to use the strategies predicting and clarifying most frequently when they are reading on their own but also creating inner images. For example, they use the strategy predicting when they are choosing books to read and the strategy clarifying when they don’t understand words while they are reading. A lot of the pupils seem to have trouble explaining how to use the strategy summarizing, and also seem to find it hard to summarize after reading, but skillful readers seem to accomplish that better than less skillful readers. The pupils seem to use the reading comprehension strategies in greater occurrence when they are reading on their own than they are aware of.

Studiens syfte är att undersöka hur de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers läsförståelse vid läsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lässtrategierna i en intervention med elever i årskurs 2. Studien är utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv. Några av studiens problemformuleringar är: Hur används de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning i interventionen? På vilket sätt syns de kunna stödja elevernas läsförståelse? Vilka uppfattningar har eleverna om nyttan av de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning? Studiens resultat har analyserats främst med stöd i sociokulturell teori. I resultatet framkommer att användandet eller utfallet av lässtrategierna varierar beroende på hur lärare och elever appropierar dessa. Här tycks de modeller som eleverna har att imitera spela stor roll. Den största vinsten kopplat till elevernas läsförståelse tycks vara de samtal kring ord och begrepp i faktatexterna som blir resultatet av lässtrategierna förutsäga och reda ut. I denna dialog lyfts elevernas egna kunskaper och erfarenheter fram och berikar förståelsen. De flesta eleverna upplever att de har nytta av en eller flera av de lässtrategier de har lärt sig. Framträdande är att eleverna tycker att strategin att reda ut oklarheter var användbar. Elevernas upplevelse av interventionen är överlag positiv även om de pekar på att vissa lässtrategier var svåra att förstå och tillämpa. Förslag på tillämpning är att studien kan användas som en källa till inspiration och eftertanke för pedagoger som vill prova reciprok undervisning tillsammans med sina elever.  Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan studiens resultat bidra till att problematisera sammansättningen av grupper i läsförståelseundervisning, då vikten av förebilder att imitera framgår.

Syfte med denna studie är att undersöka huruvida strukturerade textsamtal i form av reciprok undervisning (RU) kan bidra till ett ökat lärande i grundsärskolan. Vi har med aktionsforskning som metodansats, inspirerade av fenomenografi, undersökt hur några lärare i grundsärskolan beskriver att de arbetar med metoden reciprok undervisning, samt vilka hinder och möjligheter de upplever att de möter under arbetet med metoden. Fokusgruppsamtal, lektionsobservationer och loggboksanteckningar har utgjort studiens primära data, och en ambition med studien har också varit att bidra till ett utvecklingsarbete på den aktuella skolan. Resultatet visar att lärarna uppfattar metoden RU – som kan knytas till ett sociokulturellt perspektiv på lärande och till ett whole language-perspektiv på läsning– som gynnsam för grundsärskolans läsförståelseundervisning: den ger enligt lärarna eleverna en läsupplevelse som möjliggör ökad interaktion och lärande elev till elev. RU anses av lärarna i studien vara en möjlig metod för att bearbeta texter i många olika slags grupper där förutsättningarna kan se olika ut. Metoden anses mycket användbar även i en-till-en-undervisning. Resultatet visar dock även att det finns vissa förutsättningar som måste uppfyllas för att RU ska fungera väl. Lärarna beskriver hur de ser en risk för att läsupplevelsen går förlorad och eleverna riskerar att tappa fokus när texten blir upphackad. RU:s struktur, där grunden är att läraren modellerar lässtrategier, utgör en viktig scaffolding/stöttning för eleverna, men gör också att risken ökar att läraren ökar sitt eget talutrymme. Studiens resultat lyfter också fram ytterligare en risk med användningen av bilder och figurer inom modelleringen i RU. Bilder på karaktärer och figurer måste användas på ett genomtänkt sätt.