• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • Tagged with
  • 12
  • 12
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Läsa för att förstå : En studie om lärares erfarenhet och deras reflektioner över strukturerade textsamtal i grundsärskolan.

Rödland, Öyvind, Bergklint, Sofia January 2015 (has links)
Undervisningen i grundsärskolan behöver ge eleverna möjlighet att samtala och reflektera om texter. Forskning antyder att textsamtal inte prioriteras och att läsförståelse kommer i skymundan i en mer traditionell läsundervisning. Syftet med studien var att belysa uppfattningar och utveckla kunskaper om vilka utmaningar lärare i grundsärskolan möter i sitt arbete med läsförståelse genom strukturerade textsamtal samt att belysa lärares föreställning om litteraturens betydelse för undervisningen. En aktionsforskningsstudie har genomförts inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där lärares tankar och reflektioner lyfts utifrån olika kontexter. Den aktionsforskningsinriktade ansatsen har använts för att bättre få syn på hur undervisningen kan utvecklas där ett samarbete mellan lärare som intar en forskarroll och deltagande lärare äger rum. Kvalitativa reflektionssamtal har förts i aktionsforskningsgruppen där vi tillsammans synliggjort lärares upplevelser av användandet av strukturerade textsamtal genom Reciprok Undervisning, RU, samt den anslutande litteraturens betydelse. Datamaterialet bestod i huvudsak av att lyfta lärares uppfattningar angående detta. Analysprocessen har fortgått genom hela studien där aktionsforskningens flexibla och cykliska form karaktäriseras av planering, handling, genomförande, observation samt reflektion. En fenomenografisk analysmetod har möjliggjort att synliggöra bakomliggande antaganden som kan påverka hur lärare uppfattar sin undervisning. Därigenom urskildes tre olika utfallsrum; Perspektiv på undervisningen, Strukturerade samtal som ram för undervisningen samt Berättelsens betydelse för undervisningen. Resultatet framställer utifrån dessa utfallsrum olika aspekter innehållande lärares uppfattningar om textsamtal och litteraturens betydelse i grundsärskolans undervisning. Underliggande uppfattningar om lärandeprocesser gör att läsförståelse och samtal om texter får en begränsad plats i undervisningen. Resultatet visar dessutom uppfattningar om modeller för strukturerade textsamtal som skapar begränsningar av användandet av dessa samt uppfattningar om att litteraturtillgång sätter ramar för elevernas möjlighet till lärande.
2

Engagerad? Absolut! : Elevers uppfattning av formativ bedömning i de naturvetenskapliga ämnena

Karlsson, Eva January 2016 (has links)
Formativ bedömning har identifierats som en nyckel-strategi i lärande och undervisning, men lite har forskats på hur formativ bedömning är förstådd av elever. Syftet med den här studien är att skapa en insyn i högstadieelevers uppfattningar och erfarenheter av olika aspekter av formativ bedömning i de naturvetenskapliga ämnena. Studien utgår från intervjuer med sju elever i högstadiet (årskurs 8 och 9). I studien används en fenomenografisk analysprocess för att komma åt essensen i elevernas uttalanden. Resultat synliggör tre beskrivningskategorier viktiga för formativ bedömning: relation, aktivitet och vägen framåt samt elevers uttalanden om dessa.
3

"Vi delar in oss i mindre grupper" : En studie om förskollärares uppfattningar om lärmiljön och olika barngruppsstorlekar i förskolan.

Hammarroth, Rebecka, Hall, Sara January 2021 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de skapar gynnsamma och främjande miljöer utifrån olika storlekar på barngruppen. Vidare är syftet att ta reda på uppfattningarna från förskollärarna och ställa det mot tidigare forskning. Den metod som har använts i studien är kvalitativa intervjuer med sex förskollärare i fem olika kommuner. Studiens resultat visar på att det finns både likheter och skillnader i arbetssätten med olika stora barngrupper. Vi kan dra slutsatsen att det är fördelningen mellan antalet barn och antalet pedagoger som styr arbetet och indelningen av barngruppen, men även hur miljön är utformad. Detta belyser vilka konsekvenser det kan bli för barns lärande och utveckling i förskolan.
4

Flippat klassrum- fem matematiklärares erfarenheter av den pedagogiska modellen flippat klassrum på högstadiet och gymnasiet

Flodin, Ola January 2018 (has links)
Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur matematiklärare somarbetar utifrån den didaktiska modellen flippat klassrum inom högstadiet respektivegymnasiet uppfattar modellen. För att identifiera kvalitativt skilda beskrivningar avlärares erfarenheter av denna modell använde jag mig av kvalitativ forskningsmetodmed en fenomenografiskt inspirerad ansats. Fem matematiklärare med erfarenhet av attundervisa med flippat klassrum på högstadium respektive gymnasium intervjuades, ochderas svar analyserades med en av fenomenografi inspirerad analysmetod. Dettaresulterade i en beskrivning av lärarnas arbetssätt, och fem beskrivningskategorier - femolika sätt att beskriva lärarerfarenheten av modellen flippat klassrum. Det framkom attflippat klassrum enligt de intervjuade lärarna kan bidra till mer variation iundervisningen. Vidare kan modellen främja matematiska samtal och kommunikationmellan elever och lärare, samt bidra med mer tid till enskilt elevstöd från läraren.Slutligen uppgav lärarna att flippat klassrum ofta ökar elevinflytandet överundervisningens innehåll.En förutsättning lärarna angav för att uppnå ovan nämnda fördelar var att de lyckades”få med eleverna på tåget” så att de verkligen tittade på de videoföreläsningar de får iläxa, något som de intervjuade lärarna uppgav som en utmaning med att använda flippatklassrum. Även om många elever snart brukar upptäcka fördelar medundervisningsmodellen, så ansåg informanterna att det ofta krävs att de påminnereleverna att se videoläxan för att en acceptabelt stor andel av eleverna faktiskt ska göradetta, i alla fall innan man hunnit etablera en vana och en kultur av flippat klassrum.
5

Genus i fysikundervisning

Merouani, Jakob January 2015 (has links)
Fysiklärares genusmedvetenhet såsom den uttrycks i förhållande till ett tänkt undervisningstillfälle är i fokus i detta arbete. Detta undersöks genom en studie där fyra fysiklärare som är verksamma på gymnasieskolor i Malmö får i uppgift att diskutera en falluppgift baserad på en verklig klassrumshändelse, läsa om en genusteori och åter diskutera samma falluppgift. På de svar som lärarna lämnar in gjordes en fenomenografisk analys för att konstruera tolkningsmönster både individuella och gemensamma. Studien visar att fysiklärarnas tolkning av genus påverkar lärarnas svar på falluppgiften, och hantering av genusteorier. Vidare visar studien att val av metod för att undersöka och påverka fysiklärarnas genusmedvetenhet har stor betydelse för forskningens resultat. För lärare vars tolkning av genus inte överensstämmer med en genusteori kan användandet av samma genusteori vara svårt och lärarna ifråga kan uppvisa motstånd mot ett användande. För andra lärare kan tillämpandet av en genusteori vara ett verktyg för att argumentera för de val de gör i sina svar på falluppgiften.
6

"Upplevelser av egenterapin" – en kvalitativ studie om psykologstudenters egenterapi / " Experiences of personal therapy" – A qualitative study of psychology students personal therapy

Hedman, Klas January 2017 (has links)
No description available.
7

"Jag vill inte- men måste" : En studie on lärares uppfattningar angående elevinflytande över specialpedagogiska insatser.

Fransman, Heléna January 2009 (has links)
<p>Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får specialpedagogiska insatser.</p>
8

"Jag vill inte- men måste" : En studie on lärares uppfattningar angående elevinflytande över specialpedagogiska insatser.

Fransman, Heléna January 2009 (has links)
Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av särskilt stöd samt lärares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien är kvalitativ och tar ansats utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Där det fenomenografiska perspektivet innebär att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika människor. Resultat av analysen visar att lärare uppfattar att det är endast vid utarbetning av åtgärdsprogram som elever i behov av särskilt stöd får inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare så visar resultat att barn med diagnos av något slag eller barn som lärare uppfattar ha socioemotionella problem är de barn som lärare uppfattar får specialpedagogiska insatser.
9

Lärares syn på formativ bedömning i svenska som andraspråk / Teachers’ views on formative assessment of Swedish as a second language

Wennerstrand, Lisa January 2022 (has links)
Denna uppsats redovisar en fenomenografisk studie där syftet var att undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar med formativ bedömning i ämnet svenska som andraspråk enligt kursplanen för grundskolans årskurs 7–9. Tre lärare varav en som undervisar i grundskolans årskurs 7 till 9 och två inom gymnasiets språkintroduktionsprogram intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Materialet transkriberades och analyserades enligt en fenomenografisk analysmetod. Framträdande resultat visar att en stor del av arbetet med formativ bedömning sker genom att aktivera eleverna i informella undervisningsaktiviteter där de är uppmuntrade att använda sitt språk i klassrummet samt att en stor del av undervisningen och återkopplingen till eleverna bör ske muntligt med visuellt stöd för att vara effektiv för elevernas utveckling.
10

Speciallärarnas uppfattningar och beskrivningar om fenomenet matematiksvårigheter samt undervisningsstrategier / The Special Teachers' Perceptions of the Phenomenon of Mathematics Difficulties and Descriptions of Teaching Strategies

Kahruman, Elif January 2021 (has links)
Med bakgrund i att begreppet matematiksvårigheter tycks tolkas olika och att det inte helt och hållet är klarlagt hur en lämplig undervisning ska bedrivas för elever med matematiksvårigheter så syftar detta självständiga arbete till att studera det närmare. Syftet med uppsatsen är att fånga speciallärarnas tankar och kunskap om fenomenet matematiksvårigheter och undersöka vilka undervisningsstrategier som kan användas för att stödja elever i matematiksvårigheter inom matematikämnet. Baserat på syftet av studien ska följande frågeställningar besvaras hur speciallärare uppfattar fenomenet matematiksvårigheter? Hur beskriver speciallärare relevant matematikundervisning för elever med matematiksvårigheter? För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har intervju samt fenomenografisk- och tematisk analys tillämpats. Intervjuerna genomfördes genom videokommunikation. Intervjuer genomfördes av sex olika speciallärare alla med speciallärarexamen, verksamma i olika kommuner runt om i Sverige. Svaren på frågorna 1–4 analyserades genom fenomenografisk analys och resterande intervjufrågor analyserades genom tematisk analys. Genom fenomenografisk analys framkom speciallärarnas uppfattningar om orsaker till matematiksvårigheter både gällande generella- och specifika matematiksvårigheter. Det som framkom är bland annat att utformningen av matematikundervisningen arbetssätt och lärmiljö kan bidra till att eleverna utvecklar matematiksvårigheter. Slutsats ur studien är att speciallärarnas erfarenheter och uppfattningar om orsaker till matematiksvårigheter tycks vara för stort elevantal, tidsbrist och bristen på studiero. En annan orsak till specifika matematiksvårigheter är att fel diagnostisering. Vidare framträdde speciallärarnas beskrivningar och upplevelser av relevant undervisningsstrategier genom tematisk analys. Sådan matematikundervisning är enligt speciallärarna att eleverna guidas från det konkreta till mer abstrakta delar i undervisningen och stegvis lösa matematiska uppgifter i explicit undervisning. Det är rimligt att anta att både explicit undervisning och undervisning som guidar eleverna från konkret och abstrakt stöttar elevernas kognitiva utveckling vilket är det mest relevanta och framgångsrika undervisningsstrategier för elever i matematiksvårigheter. / Given that the concept of mathematical difficulties seems to be interpreted differently and that it is not entirely clear how a suitable teaching should be conducted for students with mathematical difficulties, this independent work aims to study it in more detail. The purpose of the essay is to capture the special needs teachers' thoughts and knowledge about the phenomenon of mathematics difficulties and to investigate which teaching strategies are used to support students in mathematics difficulties in the subject of mathematics. Based on the purpose of the study, the following questions should be answered how special needs teachers perceive the phenomenon of mathematics difficulties? How do special needs teachers describe relevant mathematics teaching for students? To achieve the purpose and answer questions, phenomenographic interviews, transcription, phenomenographic and thematic analysis have been applied. Phenomenographic interviews conducted in video communication. The interviews were completed by six different special teachers, all of whom received special teacher degrees in different municipalities around Sweden. The results of the data collection were divided into the interview questions. Questions 1–4 were analyzed by phenomenographic analysis and the remaining interview questions were analyzed by thematic analysis.Through phenomenographic analysis, the special teachers' perceptions of causes of mathematical difficulties emerged, both regarding general and specific mathematical difficulties. It emerged, among other things, that the design of mathematics teaching working methods and learning environment can contribute to students developing mathematical difficulties. Another reason for specific mathematical difficulties is that incorrect diagnosis can lead to students having difficulties. Furthermore, descriptions and experiences of the special teachers went through thematic analysis. The relevant mathematics teaching according to the special teachers is that the students are guided from the concrete to the abstract parts of the teaching and explicit teaching. Some conclusions from the study are that it is possible to assume that the special teachers' experiences and perceptions that the reason why mathematical difficulties can arise is due to the design of the teaching regarding student number, lack of time and study leave. Also, that these problematic factors must change in the school world to reduce the number of students who end up in mathematics difficulties. It is also likely to assume that students with specific math difficulties do not need to be diagnosed to counteract misdiagnosis as a causal explanation for students ending up in math difficulties. The students in mathematics difficulties can, regardless of diagnosis, receive the support needed to stimulate and lead students in the subject of mathematics according to the Education Act. It is further reasonable to assume that both explicit teaching and teaching that guides student from concrete and abstract support students' cognitive development, which is the most relevant and successful teaching strategies for students in mathematics difficulties.

Page generated in 0.0604 seconds