<p>Hylte kommun, min arbetsgivare, gav mig möjlighet som förskollärare, att få gå utbildningen Aktionslärande inom fältet för utbildningsvetenskap, 40 p- magisterprogram med ämnesbredd. I den ingick att skriva en uppsats, vilket är detta dokument. Utgångspunkt i uppsatsen är min uppfattning om vad framgångsfaktorer i aktionsforskning och aktionslärande är, utifrån den forskning som jag gjort på Lönnens förskola under åren 2004-2007! När jag beslutade om innehåll för uppsatsen, hade jag i åtanke, att kommunen skulle kunna i framtiden, på andra förskolor och skolor, dra nytta av det skrivna dokumentet. Det känns lite som om det är på det sättet, jag kan ge tillbaka mitt tack till Hylte kommun, för att de gjort det möjligt för mig att gå utbildningen. I utbildninegen ingick att organisera, genomföra och utvärdera/analysera praktiska utvecklingsprocesser, s.k aktionsforskning. De genomförde jag på min egen arbetsplats, med mig själv som forskare, tillsammans med mina rektorer och mina arbetskollegor (vilka har varierat under processen). Eftersom vi gjorde mer än en aktion, är mitt resultat i denna uppsats baserat på mina jämförelser och slutsatser mellan dessa aktioner och naturligtvis mina kollegors och mina egna tolkningar av arbetet vi gjort tillsammans. Dessutom baseras resultatet i uppsatsen också på jämförelse med vad som står i litteraturen om aktionsforskning och aktionslärande och mina tolkningar av det, i jämförelse med den egan forskningen som jag gjort. De faktorer jag har reflekterat kring, för att se hur de påverkar aktionen är: deltagrna i forskningen, rektorsrollen, forskarrollen, tiden, utvecklingens beständighet, utbildning, forskarkollergorna.</p><p>Det jag kommit fram till är att rektor måste ge det legimitet, det krävs en tydlig forskare, skuggning är ett bra reflektionsverktyg, det går inte att skynda processen och att forskaren behöver nätverk. Allt detta är oerhört viktiga faktorer och som har blivit framgångsfaktorer i aktionsforskning och aktionsläran de på vår förskola. jag menar att Lönnens förskola nått en framgångsrik skolutveckling</p>

No description available.

Hylte kommun, min arbetsgivare, gav mig möjlighet som förskollärare, att få gå utbildningen Aktionslärande inom fältet för utbildningsvetenskap, 40 p- magisterprogram med ämnesbredd. I den ingick att skriva en uppsats, vilket är detta dokument. Utgångspunkt i uppsatsen är min uppfattning om vad framgångsfaktorer i aktionsforskning och aktionslärande är, utifrån den forskning som jag gjort på Lönnens förskola under åren 2004-2007! När jag beslutade om innehåll för uppsatsen, hade jag i åtanke, att kommunen skulle kunna i framtiden, på andra förskolor och skolor, dra nytta av det skrivna dokumentet. Det känns lite som om det är på det sättet, jag kan ge tillbaka mitt tack till Hylte kommun, för att de gjort det möjligt för mig att gå utbildningen. I utbildninegen ingick att organisera, genomföra och utvärdera/analysera praktiska utvecklingsprocesser, s.k aktionsforskning. De genomförde jag på min egen arbetsplats, med mig själv som forskare, tillsammans med mina rektorer och mina arbetskollegor (vilka har varierat under processen). Eftersom vi gjorde mer än en aktion, är mitt resultat i denna uppsats baserat på mina jämförelser och slutsatser mellan dessa aktioner och naturligtvis mina kollegors och mina egna tolkningar av arbetet vi gjort tillsammans. Dessutom baseras resultatet i uppsatsen också på jämförelse med vad som står i litteraturen om aktionsforskning och aktionslärande och mina tolkningar av det, i jämförelse med den egan forskningen som jag gjort. De faktorer jag har reflekterat kring, för att se hur de påverkar aktionen är: deltagrna i forskningen, rektorsrollen, forskarrollen, tiden, utvecklingens beständighet, utbildning, forskarkollergorna. Det jag kommit fram till är att rektor måste ge det legimitet, det krävs en tydlig forskare, skuggning är ett bra reflektionsverktyg, det går inte att skynda processen och att forskaren behöver nätverk. Allt detta är oerhört viktiga faktorer och som har blivit framgångsfaktorer i aktionsforskning och aktionsläran de på vår förskola. jag menar att Lönnens förskola nått en framgångsrik skolutveckling

Denna studie har som syfte att undersöka om intensivundervisning i matematik kan vara ett sätt att mötaelever i matematiksvårigheter. För att undersöka studiens syfte har ett aktionsforskningsprojekt bedrivits,där två elever fått möjlighet att testa intensivundervisning i matematik. En rektor och tre lärare harintervjuats för att undersöka hur de ser på det specialpedagogiska stödet i matematik ochintensivundervisning generellt. Det fanns stor efterfrågan på förändring inom det specialpedagogiskastödet i det arbetslag som deltog. Intensivundervisningen visade på goda resultat för de medverkandeeleverna. Det visade sig att det var ett tidskrävande arbetssätt, då undervisningen krävde godaförberedelse, samt att en-till-en-undervisning kan innebära att färre elever får stöd. I studien användes ettfärdigt material i arbetet med eleverna. Ett färdigt material var ett bra stöd med många tips och idéer, menelevers olikheter medförde att pedagogen ändå måste anpassa undervisningen efter varje individ.

Syftet med studien är att skapa förutsättningar för ökad delaktighet under rasterna i grundskolan.  Min aktionsforskning är en del i ett utvecklingsarbete som innebär att ur ett relationellt perspektiv undersöka och utveckla rastaktiviteter för att möjliggöra ökad delaktighet för en elev i årskurs 4. Med utgångspunkt i de sex delaktighetsaspekterna har både aktioner och rastaktioner genomförts vilka har legat till grund för observation, reflektion, samtal och analys tillsammans med medforskarna. Resultatet visar att grad av struktur och vem eleven är tillsammans med under rasten har betydelse för grad av delaktighet. Även gruppstorleken påverkar delaktighetsaspekterna. Genom studien har jag fått en djupare förståelse för delaktighetens komplexitet och betydelse för inkludering, kamrat och kunskapsutveckling då en elevs kamratrelationer, självkänsla och självförtroende kan stärkas genom att delaktigheten under rasterna ökar.

<p>Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. </p><p>Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 p</p><p>Antal sidor 35+9</p><p>Titel Utomhuspedagogik – Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik?</p><p>Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson </p><p>Handledare Pernilla Nilsson och Jan-Olof Johansson</p><p>Examinator Anders Nelson och Eva Twetman</p><p>Syfte</p><p>Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik.</p><p>Metod</p><p>Litteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola. Vi gjorde kvalitativ intervju före och efter en planerad utomhuslektion med pedagogerna för att se om deras re-spektive förhållningssätt till utomhuspedagogik förändrats.</p><p>Resultat </p><p>Resultatet visar att aktionsforskning som metod kan användas för att få pedagogerna att börja reflektera och förändra sitt förhållningssätt och att börja arbeta med utomhuspedagogik. Vi upplevde en positiv och nyfiken attityd hos de tre pedagogerna.</p><p>Nyckelord </p><p>Utomhuspedagogik, Pedagogers förhållningssätt, aktionsforskning,</p>

Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Arbetets art Examensarbete inom Lärarutbildningen 140 p Antal sidor35+9 TitelUtomhuspedagogik – Kan man genom aktionsforskning förändra pedagogers förhållningssätt till utomhuspedagogik? Författare Nina Altnäs och Jeanette Nilsson HandledarePernilla Nilsson och Jan-Olof Johansson ExaminatorAnders Nelson och Eva Twetman Syfte Syftet med studien var att undersöka om man genom aktionsforskning kunde förändra och utveckla tre pedagogers förhållningssätt och få dem att börja arbeta med utomhuspedagogik. Metod Litteraturen består av den senaste litteraturen inom utomhuspedagogik samt av delar av skol-väsendets styrdokument. Metoden vi använde oss av i studien var aktionsforskning. I studien ingick tre pedagoger som arbetar i olika spår i en 3-5:a i samma skola. Vi gjorde kvalitativ intervju före och efter en planerad utomhuslektion med pedagogerna för att se om deras re-spektive förhållningssätt till utomhuspedagogik förändrats. Resultat Resultatet visar att aktionsforskning som metod kan användas för att få pedagogerna att börja reflektera och förändra sitt förhållningssätt och att börja arbeta med utomhuspedagogik. Vi upplevde en positiv och nyfiken attityd hos de tre pedagogerna. Nyckelord Utomhuspedagogik, Pedagogers förhållningssätt, aktionsforskning,

Ph.d afhandling, Roskilde universitetscenter 2005.

Ph.d afhandling, Roskilde universitetscenter 2005.

I denna studie tas orsaker upp till varför elever inte svarar på textuppgifter i matematik samt exempel på hur läraren agerar under elevens problemlösningsarbete vilket är syftet med studien. Metoden som använts är aktionsforskning. Exempel på svårigheter är språkbrister i svenska och matematik, som stänger ute och orsakar låsningar för eleven. Andra orsaker är brister i lärandets grundförutsättningar som klassrumsklimat med arbetsro och lärarens förväntningar. Läraren kan genom sitt sätt att förklara på olika sätt nå eleven vilket leder till en progression. Vid problemlösning är det viktigt att låta eleven få uttrycka sina tankar genom att rita och skriva. Lärarens uppgift är då att koppla tillbaks till texten under lösningen och vid behov använda laborativa hjälpmedel för att aktivera fler sinnen.