Denna studie har som syfte att undersöka om intensivundervisning i matematik kan vara ett sätt att mötaelever i matematiksvårigheter. För att undersöka studiens syfte har ett aktionsforskningsprojekt bedrivits,där två elever fått möjlighet att testa intensivundervisning i matematik. En rektor och tre lärare harintervjuats för att undersöka hur de ser på det specialpedagogiska stödet i matematik ochintensivundervisning generellt. Det fanns stor efterfrågan på förändring inom det specialpedagogiskastödet i det arbetslag som deltog. Intensivundervisningen visade på goda resultat för de medverkandeeleverna. Det visade sig att det var ett tidskrävande arbetssätt, då undervisningen krävde godaförberedelse, samt att en-till-en-undervisning kan innebära att färre elever får stöd. I studien användes ettfärdigt material i arbetet med eleverna. Ett färdigt material var ett bra stöd med många tips och idéer, menelevers olikheter medförde att pedagogen ändå måste anpassa undervisningen efter varje individ.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka speciallärares erfarenheter med att arbeta med Tidig Intensiv Lästräning och vilka konsekvenser de anser att undervisningen får för lässvaga elever. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Vilka är de faktorer som gör TIL-undervisningen framgångsrik enligt speciallärarna? Vilka svårigheter anser speciallärarna vara förknippade med att arbeta med TIL? På vilket sätt anser speciallärarna att TIL-undervisningen skiljer sig ifrån den traditionella läsundervisningen, fördelar/nackdelar? Insamling av den data som ligger till grund för studien har skett genom 5 kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Samtliga respondenter som deltar i studien arbetar som speciallärare. I de teman som blev synliga under arbetets gång och som har behandlats i studien, har det visat sig att speciallärarna anser att metoden hjälper de flesta eleverna att komma vidare i sin läsutveckling. Metoden fungerar bra för de barn som inte har specifika läs- och skrivsvårigheter eller andra diagnoser. Möjligheten att på en daglig basis arbeta med att förstärka elevernas självförtroende genom bekräftelse och beröm, men också genom att tydliggöra elevernas framsteg anses som en särskilt viktigt för att eleven ska lyckas. Även individualisering, kvantitet och kontinuitet lyftes fram av respondenterna som avgörande faktorer för att metoden skulle ge önskat resultat. Vidare ansåg speciallärarna att TIL-undervisningen var resurskrävande. Bristen på tid var en faktor som gjorde att TIL-undervisningen i vissa fall ställdes mot den övriga specialundervisningen. I studien lyfter speciallärarna fram en-till-en undervisningen som en viktig förutsättning som gör att metoden fungerar och ger speciallärarna andra förutsättningar att arbeta på ett annat sätt än i den traditionella läsundervisningen.

Matematiksvårigheter är ett väldebatterat ämne i vårt samhälle.  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur en undervisningsinsats i intensivmatematik kan bedrivas för att bemöta barn med särskilda utbildningsbehov i matematik. Denna studie var inspirerad av aktionsforskning. Kartläggningsmaterialet Förstå och använda tal – en handbok har använts för att identifiera var elevernas svårigheter finns.  Empiriinsamling har skett genom intervjuer med elever och pedagogisk personal samt deltagande observation under den intensivundervisningsmodell som valts för ändamålet. Resultatet visar att kartläggningsmaterialet ger en bra utgångspunkt för planeringen av en intensivundervisning med ”en-till-en undervisning” med speciallärare under sex veckor. Aktionen visade att användandet av olika representationsformer, där laborativt material har tagit en stor del av undervisningen, varit en nödvändighet för att eleverna kunde utvecklas och gå framåt. Viktiga faktorer för elever i matematiksvårigheter har under studien varit träffarnas struktur, vilken tidpunkt under dagen då aktionen genomförts samt elevernas motivation. Intervjuerna visar att eleverna upplever att matematik är ett jobbigt ämne, trots detta har eleverna under studiens gång hittat stunder som varit roliga. Personalen som intervjuades såg positivt på studien och de är överens om att aktionen kommer att ge ringar på vattnet, att eleverna efter aktionens slut inte bara känner sig säkrare i matematik utan även i andra ämnen.

Studien syftade till att öka kunskapen om hur intensivundervisning i matematik kunde organiseras och genomföras för ett antal elever i matematiksvårigheter i grundskolans tidigare år. För att undersöka studiens syfte har ett aktionsforskningsprojekt bedrivits, där två elever i årskurs 2 och två elever i årskurs 3 fått möjlighet att testa intensivträning i matematik. Undervisningen skedde inom skoldagens ram men utanför ordinarie matematikundervisning. Studien skulle också undersöka vad som hände med elevernas matematiska lärande främst inom grundläggande taluppfattning, samt hur de upplevde en sex veckor lång intensivundervisning i matematik. I studien användes ett färdigt strukturerat material i arbetet med eleverna: Intensivträning i matematik (Olsson, 2016). Fyra lärare har intervjuats för att undersöka hur de ser på det specialpedagogiska stödet i matematik och denna typ av intensivundervisning.    Studiens resultat tyder på att en intensivundervisningsperiod, med fokus på taluppfattning, i varierande grad främjar elevers matematiska färdigheter. Resultatet indikerar att elevernas kunskaper har ökat inom det specifika talområde eleverna tränat efter att de genomfört intensivundervisningen, vilket stämmer bra överens med tidigare forskning inom området.

<p>Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development”<em>. </em>Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning)<em>. </em>Slutsatsen är att tidig pedagogisk matematik­stimulans kan förbättra elevers förutsättningar inför skolstart. <em></em></p> / <p>This study is based on Siegler & Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income children's numerical development.” The purpose is to examine to which extent intensive training of a linear boardgame may stimulate the number concept 1-10 among six-year-olds and the factors conducive to such results. The chosen methods are experiment and  observation. The experiment shows that intensive training with a linear boardgame, done during four 15-minute lessons over a two week period clearly can improve the childrens numerical understanding. The observation also indicate the importance for outcome of the  teacher, her professional tools and the teaching organization (one-to-one teaching). The conclusion is that early maths teaching can improve the conditions for pupils beginning school</p>

Studie är baserad på Siegler &amp; Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development”. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning). Slutsatsen är att tidig pedagogisk matematik­stimulans kan förbättra elevers förutsättningar inför skolstart. / This study is based on Siegler &amp; Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income children's numerical development.” The purpose is to examine to which extent intensive training of a linear boardgame may stimulate the number concept 1-10 among six-year-olds and the factors conducive to such results. The chosen methods are experiment and  observation. The experiment shows that intensive training with a linear boardgame, done during four 15-minute lessons over a two week period clearly can improve the childrens numerical understanding. The observation also indicate the importance for outcome of the  teacher, her professional tools and the teaching organization (one-to-one teaching). The conclusion is that early maths teaching can improve the conditions for pupils beginning school

Genom intervjuer och observationer har innehållet i tre specialpedagogers matematik-undervisning, enskilt eller i liten grupp, studerats utifrån vad de arbetar med, varför och hur. Det visade sig att specialpedagogerna anser att de arbetar med uppnåendemålen istället för strävansmålen medan observationer visar att även strävansmålen finns med i arbetet. Det matematiska innehållet som främst behandlas är taluppfattning. Faktorer som konkretisering, organisation, motivation, självkänsla och att använda tiden till lärande är också viktiga faktorer i undervisningen. Pedagogerna känner stort stöd från forskningsbaserade handböcker. Dialogen med klassläraren kring klass screeningar är viktig då den kan innebära det enda tillfället till samarbete kring innehållet i undervisningen för eleven i behov av särskilt stöd. / By interviews and observations the contents of three special education teachers education in mathematics, as one-to-one tuitition or in small groups, have been studied from what they work with, why and how. The tutor aims from the lowest goals to achieve in the curriculum while observations and written goals showed that also the goals to pursue were used. The most common content of mathematics was numbersense. Concretization, organisation, motivation, self-esteem and time on task are also important factors for the tutoring. Handbooks based on science are good support for the tutors. The dialog with the class teacher while analysing class screenings is important though it could be the only opportunity for collaboration about the contents for pupils in special education needs.

The aim of this essay is to investigate whether the role of the teacher and the teaching in the classroom is affected when the Ipad is introduced in an one-to-one situation, and if so how these effects occur. Previous research show that the introduction of new technology in education offers hope of a more effective way of learning but that this at the same time leads to challenges for traditional ways of teaching and traditional views on knowledge (Säljö &amp; Linderoth (red.) 2009, Erixon (red.) 2014). The method used is a qualitative interview in combination with observations used as a complement to the interviews. Four teachers working on an upper secondary school have been interviewed and one lesson in English taught as a foreign language and one lesson in social science have been observed. The results show that the use of Ipad changes how the teachers relate to and use the teaching material, as all material can be gathered in the Ipad and accessed at all times and can also be shared with the pupils. The Ipad also makes it easier for the teachers to offer pupils individual instructions which the teachers view as positive. In addition, the Ipad enables a change in regards to the pupils as they switch from being users to becoming producers in the use of the Ipad which in the teachers’ opinions offers more profound ways of learning.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer bidra med ökad kunskap om hur lärare i praktiken identifierar och arbetar med elever i eller som ligger i riskzonen för att senare hamna i avkodningssvårigheter. De frågeställningar som denna studie utgår ifrån är: Vilka varningssignaler uppger lärare är kännetecknande för avkodningssvårigheter och hur identifierar lärare dessa varningssignaler? samt Hur uppger lärare att de i den dagliga läsundervisningen arbetar med elever i avkodningssvårigheter? För att kunna besvara dessa frågeställningar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Urvalet bestod av åtta lärares erfarenheter och beskrivningar av den begynnande läsundervisningen i årskurs ett med elever i avkodningssvårigheter. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer och utgick från en intervjuguide med fyra olika teman. För att analysera vår empiri använde vi oss av tematisk analys.Resultatet presenteras i olika teman under frågeställningarna. Det framkom att bristande förtrogenhet till bokstäverna och dess ljud, att inte ha knäckt den alfabetiska koden, svårigheter att ljuda ihop bokstäver samt stackatoläsning är varningssignaler på att en elev har avkodningssvårigheter. Det framkom vidare att det är av stor betydelse att lyssna på eleverna när de läser samt använda sig av bedömningsstöd för att kunna identifiera elever i avkodningssvårigheter. Att använda sig av en till en undervisning, individanpassning, varierade arbetssätt och repetition i den vardagliga läsundervisningen för elever i avkodningssvårigheter har enligt lärarna gett goda resultat. Då tid, personal och lokaler enligt lärarna är en bristvara blir det av stor vikt att vara flexibel som lärare och på bästa sätt utnyttja det man har tillgång till. Vidare är en elevs motivation och intresse för läsning av stor betydelse för elever i avkodningssvårigheter. Slutligen är det även av stor betydelse att man som klasslärare samarbetar med övrig personal på skolan både i den dagliga läsundervisningen men också i bedömningen för att ge elever i avkodningssvårigheter de bästa möjligheterna till att bli goda avkodare.

The singing voice is a highly personal instrument which occasionally may harvest feelings of MPA (music performance anxiety) and low self-efficacy among singing pupils. This qualitative study investigates pupil-teacher relationships and teachers' handling of MPA and self-efficacy from a pupil’s perspective implemented through semi-structured interviews. The study is permeated by a relational perspective focused on relational competence. Results obtained show that pupils describe the majority of pupil-teacher relationships as good and secure. A dauntless relationship is incused by trust and openness which is obtained through the teachers' ability to listen, show compassion, establish a forgiving atmosphere, attach to and treat the pupil with kindness and respect. The results show the importance of the teachers ability to communicate, read and differentiate relative to the pupil. Concerning MPA the results indicate the importance of teachers' ability to interact with the pupil in a communicative way through compassion, understanding and guidance. Furthermore the results emphasize teachers' ability to adjust the teaching according to individuals and the situation in relational practices. / Sång är ett högst personligt instrument vilket emellanåt kan generera känslor av prestationsångest, även kallat MPA (music performance anxiety), och problematik gällande självtilltro hos sångelever. I denna kvalitativa studie undersöks elev-lärarrelationer samt lärares hantering av prestationsångest och självtilltro ur ett elevperspektiv genom semistrukturerade intervjuer. Undersökningen genomsyras av ett relationellt perspektiv med fokus på lärares relationskompetens. Resultatet visar att elever upplever majoriteten elev- lärarrelationer goda och trygga. En trygg relation präglas av tillit och öppenhet vilket skapas utifrån lärarens förmåga att lyssna, förstå, skapa en tillåtande atmosfär, anknyta till samt bemöta eleven på ett trevligt och respektfullt vis. Samtliga erhållna resultat präglas av lärarens förmåga att kommunicera, läsa av samt förhålla sig till eleven med en adekvat nivå av närhet och distans. Gällande hantering av prestationsångest visar resultatet vikten av lärares förmåga att bemöta eleven både kommunikativt och inkännande, visa förståelse samt vägleda. Vidare understryker resultatet vikten av lärares förmåga att anpassa undervisningen efter individ och undervisningssituation i relationell praktik.