Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen. Bara i pdf

Denna studie syftade till att ta reda på huruvida sångpedagoger kan kallas musikterapeuter. Fyra sångpedagoger och tre sångelever intervjuades kring sångpedagogrollen, lärare-elevrelationen, lektionernas betydelse och inverkan samt musikens påverkanskraft. Intervju användes som metod eftersom jag var intresserad av att ta reda på hur sångpedagoger och sångelever resonerar kring dessa frågor. Respondenternas svar analyserades i förhållande till Kenneth E. Bruscias kriterier för musikterapeutiskt arbete. Resultatet visade att det finns många gemensamma nämnare och beröringspunkter mellan sångundervisning och musikterapeutiskt arbete. Eftersom inte alla kriterier uppfylldes blev dock svaret att sångpedagoger inte kan kallas musikterapeuter även om sångundervisning kan ge musikterapeutiska effekter. / <p>Examensarbete 15 hp; Lärarexamen</p>

<p>Lärarexamen</p>

<p>Vocal technique and interpretation are the key elements of voice training. Thepurpose of this article is to investigate what vocal technique and interpretation meanto teachers and students and how they would describe the relationship between thetwo. The questions at issue, intended to be answered in this article, are the following:What is the relationship between vocal technique and interpretation? How should theteaching be structured for the students to experience progress on the musical plane?What role does the teacher have in the musical development of the student?</p><p>This is a qualitative survey and the methods of investigation are semi-structuredinterviews and classroom observations. Presented in the article are a number ofresearchers and writers whose thoughts on the subjects have gained great importanceto vocal teachers and students, as well as leading the research on the voice and itsfunctions forward to higher grounds. A vocalist's main task is, according toresearchers and the informants of the survey, to interpret and channel feelings throughsinging. This is achieved through training in vocal technique and interpretation. Ofthe researchers and writers presented in this essay, there are those who are of theopinion that vocal technique is crucial in order to express oneself, while others seevocal technique merely as a helpful tool. The informants of the survey describe therelationship between the two ways as one, and that one should not exclude the other.</p><p>In this article I will sort out the concepts of vocal technique and interpretation andshed light on them from researchers', teachers' and students' points of view.The result of the survey consists of three different perspectives: Adapted teaching, therelationship between teacher and student and from a health point of view. Theteacher's way of being has shown itself to be of great importance in the musicaldevelopment of the student.</p>

Vocal technique and interpretation are the key elements of voice training. Thepurpose of this article is to investigate what vocal technique and interpretation meanto teachers and students and how they would describe the relationship between thetwo. The questions at issue, intended to be answered in this article, are the following:What is the relationship between vocal technique and interpretation? How should theteaching be structured for the students to experience progress on the musical plane?What role does the teacher have in the musical development of the student? This is a qualitative survey and the methods of investigation are semi-structuredinterviews and classroom observations. Presented in the article are a number ofresearchers and writers whose thoughts on the subjects have gained great importanceto vocal teachers and students, as well as leading the research on the voice and itsfunctions forward to higher grounds. A vocalist's main task is, according toresearchers and the informants of the survey, to interpret and channel feelings throughsinging. This is achieved through training in vocal technique and interpretation. Ofthe researchers and writers presented in this essay, there are those who are of theopinion that vocal technique is crucial in order to express oneself, while others seevocal technique merely as a helpful tool. The informants of the survey describe therelationship between the two ways as one, and that one should not exclude the other. In this article I will sort out the concepts of vocal technique and interpretation andshed light on them from researchers', teachers' and students' points of view.The result of the survey consists of three different perspectives: Adapted teaching, therelationship between teacher and student and from a health point of view. Theteacher's way of being has shown itself to be of great importance in the musicaldevelopment of the student.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som påverkar innehållet i grundskolans musikundervisning, med särskilt fokus på momentet sång. Frågeställningarna som jag önskar svara på i denna uppsats är följande: Vilka didaktiska val gör lärarna vad gäller musikundervisningens innehåll och upplägg? Hur förhåller sig musiklärarna till momentet sång och varför? Vilka faktorer anser musiklärarna påverkar undervisningsinnehållet? Jag undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med fem musiklärare som arbetar i kommunala grundskolor. Resultatet visar att undervisningsinnehållet i musikundervisningen på grundskolan varierar mycket från lärare till lärare. Det analysverktyg jag använde mig av var ramfaktorteorin. Lärarens ålder, intressen och utbildning påverkar undervisningsinnehållet i större grad än vad till exempel kursplanen i musik gör. Det finns inget gemensamt läromedel i musik, utan lärarnas eget material utgör den huvudsakliga materialkällan. Sången har fått allt mindre plats i musikundervisningen. Lärarna urskiljer fem faktorer som utgör hinder i deras undervisning: lektionstid, gruppstorlek, lokaler, resurser samt elevernas olika förkunskaper.

Syftet med denna studie är att undersöka eventuella skillnader mellan att undervisa män och kvinnor i sång, om sångpedagoger anser att de anpassar sin undervisning efter kön, samt om eleverna upplever någon skillnad i att undervisas av pedagoger av olika kön. Studien bygger på intervjuer med två sångpedagoger; en man och en kvinna, samt med två av deras respektive elever. Studien visar att sångpedagogerna väljer att anpassa undervisningen efter de olikheter de anser finns mellan flickor och pojkar. Det handlar mer om tidigare inlärning än om fysiska olikheter. Samma övningar används för pojkar och flickor, men anpassas efter kön. Den fysiska kontakten upplevs som ett problem av sångpedagogerna. Framförallt finns en rädsla att fysisk kontakt med elever av motsatt kön ska upplevas som integritetskränkande. Eleverna upplever inte detta som ett problem, så länge de bara förstår syftet med kontakten. I övrigt anser eleverna att det kan vara bra för nybörjare att undervisas av en lärare av samma kön, eftersom det då kan bli lättare att lämna ut sig. Eleverna uppfattar genre och personlighet som viktigare aspekter än kön.

No description available.

The purpose of this study was researching how video feedback could be a resourceful aid when helping teenagers reflect upon their own vocal learning in the singing education. My research involved students aged fifteen and it was performed at (eller in? kanske kolla upp?) a middle school somewhere in Sweden. The investigation included four participants, which all had different experience in vocal performance. The main focus in this survey was on the individual aspects of performance, and I therefore excluded group- and ensemble play. My role in the research, was to observe the participants and their reflections about feedback by using video in order to develop musical knowledge. The result of the study showed that the participants had great use of video feedback as a tool for self-assessment. They also reflected and described their own teaching process with great musical vocabulary such as vocal pitch, dynamic, accent and personal expression. The students managed to do both critical and positive reflections on their vocal performance and all at a very high standard.

Syftet med undersökningen är att synliggöra hur sånglärare idag ser på sångens varierande terminologi i sångundervisningen. I det centrala innehållet i Lgy 11 för kurser som rör momentet sång behandlas aldrig vilka begrepp som sångläraren bör behandla i sångundervisningen. Med det sammantaget finns det även ett flertal olika sångskolor som använder sin egen metodik och terminologi som sånglärare ibland använder som undervisningsmaterial. För att undersöka hur sånglärare ställer sig till sångens terminologi har en kvalitativ semistrukturerad-intervjuundersökning genomförts genom intervjuer av sånglärare som är verksamma eller har varit inom ämnet sång på antingen högstadie-, gymnasie-, universitets- eller kulturskolenivå. Resultatet som kommit fram efter behandling av intervjuerna visar på ett resultat där sånglärarna är individuella sånglärare som i största syfte använder sig av en terminologi som eleven ska förstå för att utveckla eleven. Det visar även på ett resultat där sånglärarna är väl medvetna om en aktuell situation där det existerar en varierad terminologi inom ämnet sång. Undersökningen presenterar också en efterföljande diskussion baserat på resultatet, den tidigare forskningen och bakgrunden till undersökningen. En diskussion som både ser fördelar och nackdelar med sångens terminologi som det ser ut idag. Fördelar som lärarens möjlighet till att elevanpassa undervisningen för att se till elevens bästa möjliga utveckling. Nackdelar som avsaknad av konsensus inom yrket där ord och begrepp kan skapa förvirring mellan elev och lärare. Diskussionen avslutas med förslag på vidare forskning på området där det rekommenderas en utökad undersökning hur förslagsvis elever ser på denna existerande situation.