Tidigare studier visar att många elever uppvisar brister vad gäller automatiserade talfaktakunskaper. I den här studien har jag kartlagt om det råder några relationer mellan elevers olika matematiska kunskaper, såsom talfaktakunskaper, mental bild av tallinjen och procedurkunskaper. Litteraturgenomgången har inriktats på begreppen kognitiva funktioner, matematiksvårigheter, taluppfattning, automatiserade talfakta, räknemetoder och huvudräkning. Eftersom det är väsentligt att undervisningen organiseras och utgår från elevernas inlärningssätt och kunskaper har jag i denna studie valt att utgå från ett matematikdidaktiskt perspektiv. Ett matematikdidaktiskt förhållningssätt innebär bland annat att läraren har förmåga att analysera och reflektera över sin egen undervisning och skapa nya lärandesituationer utifrån de kunskapsbedömningar som görs i klassrummet. I min analys har jag varit inspirerad av metodansatsen Grounded Theory, vilket har inneburit att jag utifrån mitt empiriska material skapat meningsbärande koder. Dessa koder har resulterat i fem olika kunskapskategorier eller kunskapsnivåer. Att läraren är medveten om vilken kunskapskategori respektive elev tillhör är högst angeläget för att kunna ge bästa möjliga stöttning till vidare kunskapsinhämtning. Det är dock centralt att läraren också är medveten om att denna grupptillhörighet inte är statisk utan förändras ständigt i och med att eleven tillägnar sig ny kunskap.

<p>Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development”<em>. </em>Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning)<em>. </em>Slutsatsen är att tidig pedagogisk matematik­stimulans kan förbättra elevers förutsättningar inför skolstart. <em></em></p> / <p>This study is based on Siegler & Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income children's numerical development.” The purpose is to examine to which extent intensive training of a linear boardgame may stimulate the number concept 1-10 among six-year-olds and the factors conducive to such results. The chosen methods are experiment and  observation. The experiment shows that intensive training with a linear boardgame, done during four 15-minute lessons over a two week period clearly can improve the childrens numerical understanding. The observation also indicate the importance for outcome of the  teacher, her professional tools and the teaching organization (one-to-one teaching). The conclusion is that early maths teaching can improve the conditions for pupils beginning school</p>

Studie är baserad på Siegler &amp; Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development”. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning). Slutsatsen är att tidig pedagogisk matematik­stimulans kan förbättra elevers förutsättningar inför skolstart. / This study is based on Siegler &amp; Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income children's numerical development.” The purpose is to examine to which extent intensive training of a linear boardgame may stimulate the number concept 1-10 among six-year-olds and the factors conducive to such results. The chosen methods are experiment and  observation. The experiment shows that intensive training with a linear boardgame, done during four 15-minute lessons over a two week period clearly can improve the childrens numerical understanding. The observation also indicate the importance for outcome of the  teacher, her professional tools and the teaching organization (one-to-one teaching). The conclusion is that early maths teaching can improve the conditions for pupils beginning school

Starting from the Swedish curriculum’s goals of a school for all children this study’smain purpose is to contribute to the understanding of how mental number-lines arebeing described and related to by people with visualized number-forms. The study aimsto answer the two questions:- How are the mental number-lines described by people with visualized numberformsand in what way do these descriptions differ from a conventional numberline?- What relations can be found between the visualized number-line and the choiceof counting-strategies on number-tasks?The study used a qualitative method in which three participants with visual mentalnumber-lines described their preferred counting-strategies and relation to their mentalnumber-lines in three semi-structured interviews. The data was then analyzed byconnecting counting-strategies to the described mental number-lines and by comparingthe described mental number-lines to conventional, linear, number-lines. Two of theparticipants in the study displayed a distinct connection between counting-strategies andnumber-line-visualization. This was shown by the way they adapted their countingstrategiesto fit their personal visualization of the mental number-line. The resulthighlights the importance of understanding how students visualize their number-lines.For further studies this study suggests further investigations regarding how mentalnumber-line-visualizations hinders students from achieving important steps in theirunderstanding of mathematics.